Michael Rubbestad

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg.

Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare.

Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg.

Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare.

Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder.

Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag.

I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.

Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet.

Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas.

Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet.

Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas.

Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet.

Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas.

Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet.

Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas.

Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen
• det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
• föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen
• det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
• föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in.

Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen:

• Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital.
• Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter.
• Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp.

Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld.

Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet.

Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas.

Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning.

Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet.

Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet.

Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.