Daniel Bäckström

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.