Göran Hargestam

Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
• Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
• Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
• Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en komplettering till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, som började gälla den 1 januari 2025. I och med förordningen infördes ett gränsvärde för hur mycket växthusgas som får släppas ut i genomsnitt per år av de drivmedel som fartyg inom den kommersiella sjöfarten använder.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om när och hur svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot EU-förordningen. Förslaget anger även vilka befogenheter svenska tillsynsmyndigheter ska ha vid tillsyn av att förordningen följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.

Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.

Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.