Jimmie Åkesson

Herr talman! Jag noterade att statsministern sa att regeringen har sänkt arbetsinkomsterna. Jag vill förtydliga att han menade skatten på arbetsinkomster.

I går debatterade jag med Magdalena Andersson i SVT:s Aktuellt. Där påstod hon att regeringens politik har lett till att tusentals färre arbetar i den svenska sjukvården. Jag ifrågasatte det påståendet. Min bild är att det är ett falskt påstående. När jag bad Magdalena Andersson att uppge varifrån hon fått dessa siffror hänvisade hon bland annat till Region Skåne. Där, visar det sig, har man i stället under de senaste 26 månaderna haft en nettoökning av vårdpersonal – 656 fler sjuksköterskor, 156 fler läkare med specialistkompetens, 263 fler undersköterskor och 58 fler psykologer. Detta får alltså anses vara ett minst sagt dåligt exempel för att underbygga påståendet att tusentals färre arbetar i den svenska sjukvården.

Herr talman! Likväl var det detta Magdalena Andersson påstod: att regeringens politik har lett till att tusentals färre arbetar i den svenska sjukvården.

Min raka fråga till statsministern är: Stämmer detta påstående?

Herr talman! Jag har inget emot att det kommer experter till Sverige och bidrar i forskningen eller i industrin. Det har jag aldrig varit, och det kommer jag aldrig någonsin att vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det jag vänder mig mot är utgångspunkten, nämligen att utbildningsministern står här och i sin egen replik inte med ett enda ord nämner vad han ska göra för att säkra kompetensförsörjningen i Sverige. I stället tar han som utgångspunkt att människor som ska försörja svensk arbetsmarknad kommer utifrån.

Jag tycker att det är fel utgångspunkt. Jag tycker att det är Johan Pehrsons, mitt och allas vårt ansvar att se till att det finns en kompetensförsörjning i Sverige. I stället för att människor på universitet och högskolor läser det som de tycker är roligt kanske de måste bli ingenjörer och systemtekniker i ännu högre grad än i dag. Där vet jag att vi gemensamt har förslag framåt. Låt oss fokusera på det i stället.

I frågor om expertskatt och annat är vi också överens. Men min utgångspunkt är att vi måste klara vår egen kompetensförsörjning i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Westroth (SD).

Herr talman! Jag och Johan Pehrson, Sverigedemokraterna och Liberalerna, är överens om en del, och inte minst de senaste åren har vi blivit överens om alltmer. Men här måste jag säga att jag tycker att Johan Pehrsons utgångspunkt är konstig, i synnerhet givet den roll han har i Sveriges regering som utbildningsminister.

Borde inte frågan snarare komma från mig, vilket den nu kommer att göra: Vad gör utbildningsministern för att garantera kompetensförsörjningen i Sverige, på precis de premisser som utbildningsministern själv tar upp? Ska vi bygga hela vårt välstånd på att människor kommer hit från andra länder? Är det inte bättre att vi för en långsiktig utbildningspolitik så att vi kan få människor som redan bor i Sverige att ta de jobb som vi behöver ha försörjning på?

Jag förstår inte den utgångspunkten, herr talman. Det är en märklig utgångspunkt som jag inte står bakom. Gör ditt jobb i stället, Johan Pehrson!

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Man behöver på något sätt stabilisera och balansera när det inte blåser. Om det inte finns kärnkraft och tillräckligt mycket vattenkraft måste man elda fossilt. Då behövs det, annars blir det inte den effekt som behövs och den stabilitet i systemet som behövs. Det är allmänt känt, och jag tror inte ens att Daniel Helldén kan förneka det faktumet.

Man skulle kunna säga att Miljöpartiet har fått sin chans. Miljöpartiet har visat vad miljöpartistisk energipolitik leder till. Vi lever med den nu, inte minst varje vinter. Min ambition, precis som vi lovade i valet, är att göra något åt detta, att städa upp efter Miljöpartiets lekstuga. Det gör vi nu, och det kommer naturligtvis att kosta pengar. Men det finns inget alternativ, och därför måste vi göra detta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Att säga att något är sinnessjukt är ett väldigt starkt uttryck, måste jag säga. Det kan vara påkallat att använda starka uttryck emellanåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det gäller till exempel när vi tittar på hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna har misshandlat det svenska energisystemet så till den grad att vi nu måste elda fossilt för att över huvud taget ha ström när vi stoppar kontakten i väggen. Det är sinnessjukt, herr talman, att man bryter ned och förstör världens bäst planerade energisystem av ideologiska skäl och av rena fantasiskäl.

Herr talman! Ja, jag står bakom den politik och det nya kärnkraftsprogram som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu ser till att få på plats. Det är den enda chansen att rädda upp det som Miljöpartiet förstörde.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Det är olika saker och olika problem som Muharrem Demirok beskriver. Å ena sidan talar han om äldreomsorgen, som är en primärkommunal angelägenhet. Å andra sidan talar han om sjukvården, som är en regional angelägenhet. Det är alltså inte jag eller regeringen som styr. Om man ska lägga ned ett sjukhus eller en akutmottagning är det beslut som fattas regionalt i första hand. Det kan inte vi påverka.

Jag tycker att vi skulle kunna påverka det. Det är därför jag talar om ökat statligt ansvar för sjukvården, rent av ett långsiktigt förstatligande av hälso- och sjukvården. Då får vi möjlighet att med vårt helikopterperspektiv här i statens tjänst föra en politik som ökar likvärdigheten oavsett var i landet du bor.

Jag tror att det är den långsiktiga lösningen. Sedan kan man lappa och laga på vägen dit. Men det långsiktiga är ett ökat statligt ansvar för ökad likvärdighet.

(Applåder)

Herr talman! Detta är ett bekymmer. Det är ett strukturellt problem som inte har uppstått nu utan som vi har levt med under ganska lång tid, vilket jag är övertygad om att Muharrem Demirok är väl medveten om. Det är någonting som vi naturligtvis också måste lösa strukturellt och långsiktigt.

Man ska kunna leva i hela landet, och man ska kunna ha tillgång till lika hög kvalitet och tillgänglighet i vård och omsorg, och för den delen skola, oavsett var i landet man bor eller, som Ebba Busch nyss uttryckte det, oavsett vilket postnummer man har.

Vi jobbar till exempel med skattelättnader, avskrivning av studieskulder för dem som väljer att jobba i avfolkningsorter och så vidare. Den typen av politik tror jag är viktig.

Men det enskilt viktigaste långsiktigt tror jag är ett ökat statligt ansvar. Jag tror att ett ökat statligt ansvar för till exempel sjukvården är någonting som kommer att öka likvärdigheten över hela landet.

Herr talman! I Nooshi Dadgostars och Vänsterpartiets värld är det förmodligen så att vi politiker här i riksdagens kammare bestämmer priset på saker och ting. Men i min värld är det inte så, utan det är andra krafter som sätter priser på mat, medicin och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Däremot finns det ett högkostnadsskydd som vi politiskt har beslutat om. En förutsättning för att vi ska kunna ha ett sådant högkostnadsskydd är att människor arbetar och betalar skatt så att vi har gemensamma resurser som vi kan fördela till dem som inte kan försörja sig själva helt och hållet. Jag tycker att det i grunden är ett väldigt bra system.

Nu har vi genomgått inflation. Vi befinner oss fortsatt i en lågkonjunktur. Vi behöver budgetar som tar hänsyn till dessa faktiska förhållanden. Det innebär att vi måste våga fatta tuffa beslut nu för att långsiktigt kunna stärka välfärden och till exempel högkostnadsskyddet för mediciner.

Det är så man ska läsa vår budget. Vi tar ansvar i stället för Vänsterpartiets eviga allt till alla. Alla ska ha det bra, ingen ska ha det dåligt och vi har oändligt med resurser.

Herr talman! Jag är otroligt tacksam för att det inte var Vänsterpartiet som ledde Sverige igenom inflationen.

(Applåder)

Herr talman! Det här händer tyvärr alltför ofta, men det är otroligt svårt att förhålla sig till en retorik som bygger på att man skarvar, inte håller sig till vad som är sant, ljuger rakt upp och ned och hittar på saker som inte har någon som helst förankring i verkligheten. Det blir en konstig dimension i debatten. Nooshi Dadgostar är expert på att stå i talarstolen och hitta på saker som man sedan ska stå här och svara på. Sedan ställer hon en helt annan fråga som inte har med de här lögnerna att göra.

Vi gör inga neddragningar i sjukvården, utan vi har tillsammans med regeringen tillfört åtskilliga miljarder för att trygga sjukvården även under det här året, precis som förra året. Det är det som är sant, inget annat.

Vi har heller inte sänkt akassan. Tvärtom, herr talman, har vi totalt sett stärkt akassan. Vi har höjt taket i akassan. Trots en borgerlig regering, som inte har samma inställning som vi i synen på akassa och försäkringssystem, har vi sett till att vi får en stärkt akassa. Jag tycker att det är en bedrift som Nooshi Dadgostar borde applådera i stället för att stå här och hitta på och ljuga och beskylla mig för sådant som inte är sant, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Man kan naturligtvis stå här i riksdagens talarstol och berätta vem man tänker på, vem man vurmar för och så vidare. Magdalena Andersson hade åtta år på sig att visa vem hon tänker på och vem hon vurmar för. Då tog hon bort värnskatten, och så importerade hon till vårt land en lång rad människor som inte har någon som helst möjlighet att få ett riktigt jobb eller en egen försörjning i Sverige utan som vi nu tvingas försörja med de pengar som vi som arbetar sliter ihop till den gemensamma skattkistan - och så vidare, och så vidare. Jag tycker att Magdalena Andersson under sina år vid makten med all önskvärd tydlighet visade vad hon prioriterar. Det är inte mina prioriteringar, herr talman.

Jag försökte föra ett resonemang med Magdalena Andersson, som ändå är ekonom och borde förstå det här, om att vårt välfärdssystem bygger på att människor arbetar. Ju mer vi arbetar, desto mer pengar tjänar vi och desto mer pengar för vi också in i den gemensamma skattkistan. Det är därför skatteintäkterna ökar när man har mer rimlig beskattning av arbete. Det är det vi nu ser till att ha, så att vi långsiktigt kan stärka välfärden och framför allt stärka situationen för de människor som har svårt att försörja sig själva. Det är det vår politik går ut på, herr talman: långsiktighet och stabilitet, inte populism.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Jag brukar i de här sammanhangen påminna om vem det var som avskaffade värnskatten. Det var Magdalena Andersson och Socialdemokraterna som gjorde det. Det fick väl ungefär den effekt som hon nu beskriver.

Politik är många saker, men framför allt är politik att prioritera. Det är särskilt i tuffa tider man behöver prioritera, såsom tider av hög inflation och lågkonjunktur. Det är det som den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har mäktat med. Vi ser till att människor som arbetar och sliter får mer kvar i plånboken, inte minst efter den extrema inflation vi såg under det socialdemokratiska styret; åratal av reallöneökningar har ätits upp av just inflationen.

Herr talman! Vi vet att det är arbete som gör att vi över huvud taget har ett välfärdssystem och att vi över huvud taget har gemensamma resurser att fördela. Det bygger på att människor arbetar och betalar skatt.

Det är fråga om politiska prioriteringar. Socialdemokraternas och Vänsterns eviga tjat om allt till alla håller inte för en granskning i verkligheten.

Vi får igenom vår budget. Den är bra. Den skapar tillväxt och ger mer pengar kvar i plånboken till fler.

Herr talman! Magdalena Andersson avslutade sitt anförande här för en stund sedan med att säga: Vårt land behöver en ny riktning.

Det är precis det som är på gång att ske. Det är precis det som vi tillsammans med regeringen nu ser till att Sverige får - en ny riktning, som inte är den som Magdalena Andersson och hennes samarbetspartier förde vårt land i under åtta år.

Jag hävdar, herr talman, att nästa års val och valrörelse blir en kamp om beskrivningen av verkligheten. Jag tycker att det blir ganska tydligt i dag. Vi har ett regeringsunderlag som levererar på löfte efter löfte. Vi har en opposition som med ljus och lykta letar efter saker att gnälla på, men det blir mest krystad populism om allt till alla. Alla ska ha det bra, ingen ska ha det dåligt och så vidare. Det betyder ingenting i praktiken. Det är en opposition som samtidigt vägrar ta konflikt och bekänna färg när det gäller avgörande frågor om migrationen, brottsligheten, elförsörjningen och så vidare, helt enkelt därför att man vet att det vi gör är det som gav oss valsegern och det som svenska folket vill ha.

Och vi har bara börjat. Nu rullas paradigmskiftet ut, steg för steg. Migrationen styrs upp. Invandringen ska fortsätta minska. Kriminella utlänningar ska utvisas. Återvandring ska stimuleras. Brottsligheten ska bekämpas. Farliga människor ska låsas in. Polisen får de resurser och de verktyg som man behöver. Kriminalvården byggs ut kraftigt. Energisystemet återupprättas med fokus på stabilitet och långsiktighet och stabil baskraft i stället för opålitlig vindkraft.

Herr talman! Det spelar roll hur man röstar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Clara Aranda, Mats Arkhem, Sara Gille, Daniel Lönn, Thomas Morell, Mona Olin, Charlotte Quensel, Robert Stenkvist, Martin Westmont och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Herr talman! Det är naturligtvis bara en ren slump att det här händer nu när vi har en ny regering på plats och inte när Magdalena Andersson var statsminister - självklart!

Socialdemokraterna trixar och fixar retoriskt, men när det väl kommer till kritan är man inte med. Man mäktar inte med att fatta de beslut som behöver fattas. Ett exempel är gängkriminellas medborgarskap. Man mäktar inte med att göra det som krävs.

Herr talman! Varför är det så viktigt för Socialdemokraterna och för Magdalena Andersson att gängledare med dubbla medborgarskap ska få behålla sina svenska pass? I min värld är det helt obegripligt att Socialdemokraterna kan tycka att det är så viktigt. Jag tycker att Magdalena Andersson måste svara på varför det är så viktigt att gängledare får behålla sina svenska pass.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Den asylrelaterade invandringen är nu den lägsta sedan 1985, alltså den lägsta på 40 år, och då är det utlovade paradigmskiftet ändå bara i sin linda. De stora reformerna återstår.

Det spelar alltså roll hur man röstar, och det spelar roll vem som styr. Magdalena Andersson och Socialdemokraterna hävdar som bekant att de alltid har varit för en stram migrationspolitik. Det saknar naturligtvis all trovärdighet, men bortsett från det: Hur tänker sig Magdalena Andersson att hon ska kunna föra en fortsatt stram migrationspolitik när resten av hennes regeringsunderlag vill göra precis tvärtom och öka invandringen?

Herr talman! I förra veckan nåddes vi av nyheten att de första spadtagen för en forskningsreaktor i Oskarshamn ska tas inom kort. Ambitionen är naturligtvis att forska fram framtidens kärnkraftsreaktorer. Från den tid då Socialdemokraterna införde det så kallade tankeförbudet, som förbjöd forskning och utveckling i syfte att bygga ny kärnkraft, rör vi oss nu, 40 år senare, sakta men säkert framåt.

Sverige ska bygga ny kärnkraft. Det har vi tillsammans med regeringspartierna sett till. Men tyvärr dröjer det flera år tills målet är nått. Till dess är vi fast i det sönderslagna system för elförsörjning som oppositionen lämnade efter sig. Det är ett system som - det får man ändå tillstå - ger oss el till rimliga priser om det blåser, om det inte blåser för mycket och om det inte är för kallt. Det ger oss alltså billig el när det är lagom temperatur och det blåser lagom mycket.

Jag vet att det är många som inte vill prata om detta och inte vill kännas vid sitt ansvar för situationen. Men det tidigare närmast världsunikt stabila, nästan helt fossilfria och för konsumenter och industri prisvärda svenska elsystemet har slagits sönder. Man vill inte prata om detta just för att man själv har varit med om att slå sönder det. Man vill inte prata om det, utan man vill vända blad: Det där var så länge sedan, varför ska vi älta det där - vi har ju alltid varit för kärnkraft! Så låter det i debatten i dag.

För mig är det ganska ointressant att prata om vad de andra partierna vill och inte vill. Varför skulle ett sådant svek som de skyldiga inte ens har förstånd att be om ursäkt för tystas ned för att det har gått en viss tid? Jag köper inte det, herr talman. Jag tycker att det är ett felaktigt resonemang.

Logiken påminner om de gamla partiernas monumentala svek när det gäller andra frågor, till exempel migrationspolitiken och den fantastiska, berikande mångkulturalismen. Man ägnade 30-40 år åt att tvinga på oss svenskar detta system. När det sedan havererar säger man: Vi visste inte, vi har varit naiva, vi såg det inte komma och så vidare - men nu vet vi minsann bättre!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är lätt att riva ned, men det är mycket svårare att återuppbygga någonting som fungerar. I synnerhet hos Socialdemokraterna vänds kappan både in och ut och upp och ned i en hiskelig fart.

Kommer Socialdemokraternas prat om att alla energislag behövs att hålla över tid, även efter ett eventuellt framtida regeringsskifte? Kommer kappan att vändas igen? Kommer Socialdemokraterna, när de tvingas dansa efter Miljöpartiets och möjligen Vänsterpartiets pipor, återigen att riva ned och förstöra?

Det socialdemokratiska maktinnehavet är ett skräckexempel på hur illa det kan gå när det finns brist på både gemensam vilja och bra politik. Den röda tråden blir att det egentligen inte händer någonting. Händer det någonting är det i regel någonting som är dåligt.

Det hände ingenting när det gällde att se och förstå brottsoffrens situation. Det hände ingenting när det gällde provocerande låga straff. Det hände ingenting när det gällde den allmänna kravlösheten i samhället. Det hände ingenting när det gällde att återupprätta disciplin och ordning i svensk skola. Det hände ingenting, eftersom man varken ville eller kunde. Man hade helt enkelt ingen gemensam idé.

Det samarbete som vi har med regeringen bygger på helt andra premisser. Vi vill, vi kan och vi gör. Det är möjligen inte okänt för någon att Sverigedemokraterna är det parti som är lite vassare och lite mer rakt på sak och som vill gå lite längre än alla andra partier i denna församling. Sverigedemokraterna är lite före sin tid. Men vårt samarbete tål detta. Det tål det eftersom vi i grunden är överens om att dra åt samma håll i de frågor som är viktigast just nu för vårt land och för de människor som lever här. Bortom sakpolitiken finns ett högre mål om att stärka sammanhållningen och få fler att känna sig delaktiga i bygget av Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Pontus Andersson Garpvall, Clara Aranda, Aron Emilsson, Yasmine Eriksson, Mattias Eriksson Falk, Rashid Farivar, Nima Gholam Ali Pour, Sara Gille, Daniel Lönn, Thomas Morell, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Jimmy Ståhl, Johnny Svedin och Eric Westroth (alla SD).

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag är väl medveten om den reformtyngd som ligger på inte minst Justitiedepartementet.

Regeringens mandat bygger på att Tidöavtalet genomförs under denna mandatperiod. För Sverigedemokraterna har omläggningen av framför allt straffpolitiken varit en helt avgörande prioritering. Detta var helt grundläggande för att släppa fram den regering som statsministern leder.

Ja, väldigt mycket sker väldigt snabbt. Men många önskar nog att det skulle kunna gå ännu snabbare. En följdfråga är då: Finns det någonting mer som regeringen kan göra för att ytterligare påskynda framdriften i dessa viktiga reformer? Vi måste nämligen få detta på plats under den här mandatperioden. Det gäller inte minst de helt avgörande och viktiga straffskärpningarna för farliga kriminella.

Herr talman! Statsministern! I går nåddes vi av medieuppgifter om att den så kallade Nytorgsmannen på nytt misstänks för våldtäkt, efter att han tidigare i år blivit villkorligt frigiven från det femåriga fängelsestraff som han dömdes till för bara ett par år sedan, efter en lång rad av våldtäkter, övergrepp och förstörda liv för oskyldiga brottsoffer.

Notoriska våldtäktsmän hör hemma i fängelse. Det vet jag att jag och statsministern är överens om. Konsekvenserna för den som begår vålds och sexualbrott ska inte vara lindrigare än för de brottsoffer vars liv slås i spillror. Att serievåldtäktsmän släpps ut i förtid och kan begå nya brott är skandalöst. Det är ett hån mot både tidigare och nya offer.

I Tidöavtalet gör vi upp med den här gamla svaga svenska straffpolitiken. Betänkandet Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott innehåller bland annat förslag om att avskaffa tvåtredjedelsfrigivning. Dessutom finns en presumtion för avtjänande av hela fängelsestraff, det vill säga att utgångspunkten är att man avtjänar hela fängelsestraffet och inte som i dag blir villkorligt frigiven mer eller mindre per automatik. Dessutom finns det förslag om att införa ett icke-tidsbestämt förvarsstraff, tänkt att kunna användas för just notoriska, samhällsfarliga återfallsförbrytare.

Remisstiden för betänkandet gick ut i tisdags, och nu ligger det alltså hos regeringen att få fram en lagrådsremiss och så småningom en proposition.

Då är min fråga till statsministern: Delar statsministern min bedömning att det är av avgörande vikt att dessa förslag genomförs snarast möjligt, och när tror statsministern att vi kan ha en proposition på riksdagens bord?

(Applåder)

Herr talman! När man lyssnar på Johan Pehrson och Liberalerna är det bara floskler man hör. Fördjupa den inre marknaden för att öka Europas konkurrenskraft - vad betyder det i praktiken? Apropå vad statsministern sa i ett tidigare replikskifte: Tala ur skägget, Johan Pehrson! Vad är det för ytterligare makt ni vill skicka ned till Bryssel? Vilken mer makt ska Bryssel ha? Det är det som är intressant, inte flosklerna. Debatten blir bara intressant när Johan Pehrson och Liberalerna förklarar att man vill ge EU beskattningsrätt, att man vill ge EU:s polisiära organisationer polisiära befogenheter i Sverige och så vidare. Om man bara svänger sig med begrepp som att alla ska ha det bra och ingen ska ha det dåligt blir det ingen konstruktiv och intressant debatt.

Jag tror väldigt starkt på samarbete. Men jag tror också på att ett samarbete inte kan fungera långsiktigt om vi inte samtidigt har stor respekt för varje folks rätt att vara herrar i eget hus, det vill säga bestämma själva över sådant som är inre angelägenheter. Där skiljer vi oss åt, Johan Pehrson, och jag har respekt för det.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet faktiskt inte vad det som Johan Pehrson säger betyder. "Starkare och mer uthålligt" kan betyda precis vad som helst. Mer uthålligt i vilket sammanhang, i vilken kontext?

Även om jag inte riktigt köper Johan Pehrsons beskrivning av det jag sa om hur jag utvecklats i synen på EU-samarbetet är det väl ändå så att Sverigedemokraterna som parti har antagit en mer konstruktiv linje. Vi konstaterar att vi befinner oss i det här sammanhanget och att vi kommer att göra det under överskådlig tid. Då är det bättre att försöka arbeta konstruktivt för att göra det så bra som möjligt och så vidare. Där är vi helt överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Men när Johan Pehrson eller någon annan liberal i Sveriges riksdag pratar om ett starkare eller mer uthålligt EU brukar det betyda att vi ska skicka makt över precis allting till Bryssel. Det tycker inte jag att vi ska göra. Jag tror att det skulle vara dåligt, framför allt för just uthålligheten och långsiktigheten. Däremot tycker jag att vi ska fortsätta samarbeta och stärka samarbetet för att lösa gemensamma problem.

Herr talman! Naturligtvis, Daniel Helldén! Självklart är det så att jag tar ansvar för den politik som Sverigedemokraterna bedriver, och det tänker jag inte sluta göra på något sätt.

Det jag försöker säga är att jag har svårt att spontant svara i detalj om vad som sker i en enskild omröstning inom ramen för Europaparlamentet. Det kan finnas tusen olika skäl till att man väljer att göra på det ena eller det andra sättet. Jag kan inte svara på vilka skäl det funnits till att vi röstat på ett visst sätt. Men jag återkommer gärna till det om det finns ett genuint intresse från Daniel Helldéns sida, för jag tycker att det är en fråga som är viktig att ta på allvar.

Jag kommer inte från en del av landet där man fiskar strömming, men jag kommer från en del av landet där man fiskar sill. Där är det här en identitetsnäring.

Detta är otroligt viktiga frågor. Det är viktigt att vi gör vårt bästa även inom den europeiska politiken för att kunna bevara det här inför framtiden. Där tror jag att vi är helt överens.