Camilla Mårtensen

I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdagen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar.

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.