Camilla Mårtensen

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om hyresrätter och andra boendeformer, främst med hänvisning till pågående arbete eller gällande rätt i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer som ägarlägenheter och hyrköp.

Riksdagen sa ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg.

Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån.

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025.

Riksdagen sa ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg.

Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån.

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter och överskuldsättning samt konsumentvägledning.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.