Caroline Täljeblad

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften.

Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde.

EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion.

Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser.

Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.

Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.

Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt.

Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet.

För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.