Caroline Täljeblad

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas.

Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget.
• Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person.
• En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
• Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år.

Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig.

Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen.

Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.