Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att agera för att förhindra att svenska förskolors och skolors verksamhet påverkas av islamiska influenser i konflikt med skollagen. Ledamoten har också frågat mig om jag anser att det över huvud taget är ett problem att islam får större inflytande över den svenska skolan och om det finns en avsikt från regeringen att vidta åtgärder mot detta problem. Ledamoten har även frågat mig hur jag ser på att så många muslimer följer islamisk lag och tradition framför svensk lag, i detta fall skollagen.

Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge dem den avsedda utbildningen. Ansvaret för att ett barn fullgör sin skolplikt vilar på flera parter. Vårdnadshavaren ansvarar för att se till att barnet fullgör sin skolplikt, och varje huvudman ska se till att elever i dess skola eller skolor fullgör sin skolgång. Varje kommun ska dessutom säkerställa att alla barn som omfattas av skolplikten är i skolan, och kommunen har skyldighet att se till att barn som har skolplikt får den utbildning de har rätt till. Kortare ledighet kan beviljas på grund av exempelvis vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektorn som beslutar om eleven får vara ledig eller inte. När det gäller skolplikt är skolfrånvaro inte ett problem endast för en viss elevgrupp utan skolfrånvaro utgör ett stort problem för elever generellt i Sverige. Därför beslutade regeringen den 31 juli att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt samt upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras (dir. 2025:77). Syftet är att tydliggöra bestämmelserna och hur de ska tillämpas.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för såväl sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. All personal i skolväsendet är skyldig att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden, oavsett hur det tar sig uttryck.

Regeringen har gjort flera insatser för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Fru talman! Den svenska skolan har i generationer varit en av grundbultarna i vårt samhälle. Det är där barnen har lärt sig vårt språk, vår historia och våra traditioner. Skolan har varit den plats där vi har fört vidare vår kultur och våra värderingar till nästa generation. Men den rollen hotas i dag när islamistiska influenser får växa sig allt starkare i klassrummen.

Den 31 mars var över 9 000 elever i Malmö frånvarande från skolan under eid. Det motsvarar mer än en fjärdedel av alla stadens elever. I stadsdelar som Rosengård var frånvaron över 60 procent. Det visar svart på vitt att islamistiska traditioner i praktiken har fått ett övertag över svensk lag.

Islam har stora anspråk. Den styr barns vardag in i minsta detalj. Den reglerar kläder. Den reglerar mat, högtider och sociala relationer. Den lämnar inget utrymme för frihet och jämställdhet. När den får inflytande i skolan uppstår en konflikt som det inte går att blunda för. Den svenska skollagen bygger på principen om en sekulär, icke-konfessionell skola, och islam vill det motsatta.

Vi har sett konsekvenserna. Det handlar om små flickor som tvingas bära slöja i förskolan, vilket strider mot allt som vi står för när det gäller barns rättigheter och kvinnors frihet. Vi har sett barn som förbjuds att delta i lucia- och julfirande, vilket berövar dem gemenskapen med sina klasskamrater. Vi har sett kommuner som har tagit fram särskilda riktlinjer för barn som fastar, vilket i praktiken innebär att islam institutionaliseras i skolans verksamhet.

Detta, fru talman, är inte enskilda tillfälligheter, utan det är resultatet av en politik som har förts i decennier. Socialdemokraterna har gång på gång valt att blunda, och de har satt mångkultur framför barns rätt till utbildning. Det var Socialdemokraterna som öppnade för att flickor i förskolan skulle kunna tvingas bära slöja, och det var de som tillät att barn stängdes ute från lucia- och julfiranden. Det var de som teg när kommuner började ta fram riktlinjer för islamisk fasta.

Det är därför, fru talman, som vi i dag ser hur klassrum står helt tomma under eid, i ett land där det faktiskt råder skolplikt. Men nu ligger faktiskt ansvaret på den här regeringen.

Sverigedemokraternas linje är tydlig: Skolan får aldrig bli en arena för islamistisk kontroll, och den ska vara neutral, sekulär och styrd av svensk lag, ingenting annat. Barns rätt till utbildning och frihet är inte förhandlingsbara. Vi accepterar inte särregler. Vi accepterar inte slöjtvång. Vi accepterar inte riktlinjer som gör religion till en del av skolans verksamhet.

Det är också en fråga om integration. Om barn redan från början hålls borta från undervisningen på grund av religiösa påbud cementerar vi segregationen. Då skapas parallella samhällen som aldrig möts.

Det är också en fråga om jämställdhet. Vi vet att det framför allt är flickor som drabbas.

Fru talman! Jag vill avsluta med att fråga utbildningsministern: Är regeringen beredd att på riktigt försvara barns rätt till utbildning och stå upp för svensk skollag, eller tänker man fortsätta på Socialdemokraternas väg, där islam tillåts lyfta fram sina positioner i klassrummen?

Fru talman! Det här problemet behöver beskrivas mer för att man ska få en bild av hur allvarligt det är. I en rapport som Malmö stads förskoleförvaltning publicerade 2021, där samtal har förts med 18 arbetslag i kommunala förskolor i Malmö, framkommer bland annat att begreppen halal och haram har blivit ett normaliserat språkbruk även bland barn som har svenska som modersmål och själva inte är muslimer.

Låt mig förklara: Enligt islam är halal det som är tillåtet, och haram är det som inte är tillåtet. Det framkommer i rapporten att det finns barn i förskolor som är rädda för att äta griskött för att det anses vara haram. Det finns barn som hånar andra som äter griskött. Vissa barn säger att de inte kan leka med de barn som äter griskött, och barn som äter fläsk blir retade.

I rapporten kan man också läsa att det för en del barn också är haram att vara med vid fester och högtider som lucia, jul och påsk. Muslimska barn får inte sjunga julsånger eller följa med till kyrkan. I samma rapport menar arbetslagen att förhållningssättet till den muslimska slöjan är ett dilemma, då barnen i vissa fall inte vill bära den även om föräldrarna har bestämt att barnen ska bära den.

Trots att rapporter som denna har funnits tillgängliga länge har man inte riktigt tittat närmare på detta problem. Jag menar att man måste se hur omfattande problemet är.

I dessa invandrartäta områden är skolorna påverkade av islam. Skolorna i dessa områden är redan i dag islamiserade.

Problemet här är att vägen till parallella samhällen börjar redan i dessa islamiserade skolor och förskolor. I dessa skolor och förskolor förmedlas inte längre svenska normer utan islamiska normer. I islamiserade skolor och förskolor kommunicerar man till elever att de först och främst är muslimer och inte svenskar.

Om regeringen inte gör något åt detta har vi ett samhälle där barn inskolas i separatism redan i förskolan. Det här är ett sådant problem där politiker tydligt måste ta ställning. Just nu är skolpersonalen osäker och väntar på ett besked om vad som gäller. Vi har haft socialdemokratiska regeringar, och vi har socialdemokratiska kommunstyren som inte är så tydliga om vilka normer som ska gälla i skolan. De är inte ens tydliga om huruvida man ska motverka islamiseringen i den svenska skolan.

Därför är det viktigt att man från nationellt håll erkänner detta problem men också vidtar åtgärder mot islamiseringen av den svenska skolan. Att kartlägga problemet är en åtgärd för att kunna se hur utbredd problematiken är. En kartläggning kan också fungera som underlag för att veta vilka åtgärder man ska vidta. Det är viktigt att utbildningsministern tydligt signalerar att islam inte ska påverka den svenska skolan. Många inom skolans personal som prioriterar barnets bästa behöver politiker som kan ställa sig bakom dem och sätta stopp för islamiseringen av det svenska utbildningsväsendet. Det behövs en tydlig signal från politikens håll och helst från utbildningsministern.

Fru talman! Den här regeringen lägger om hela Sveriges skol- och integrationspolitik. Jag får ofta frågan hur det kommer sig att vi har flyttat integrationsfrågorna till skolan. Jag är glad att säga att skälet är att jag tycker att integrationen börjar i skolan. Utanförskapet vaccinerar vi mot bäst just i skolan, och då måste skolan vara likvärdig, oavsett om man bor i Bromma eller i Botkyrka.

Vi lägger om stora delar av såväl skolpolitiken som integrationspolitiken efter det socialdemokratiska misslyckandet. Det gör vi för att det är avgörande att alla barn får möjlighet att växa upp i ett Sverige med samma rättigheter och värderingar.

För mig är det tre delar som präglar den här regeringens ingång i skola och integration. Det handlar om språk, skola och värderingar. Alla dessa tre behöver upprätthållas.

Regeringen har inom skolområdet gjort insatser som handlar om att öka kontrollen över förekomsten av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har även fått i uppdrag att förstärka tillsynen av andra skolor där man bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller där elever riskerar att utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta de grundläggande fri och rättigheter som vi står och pratar om här i dag eller vårt demokratiska styrelseskick.

Vi har också sett till att ha lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet. Man utökar även de kontroller som handlar om demokrativillkor. Oavsett om de som ansöker avser att bedriva verksamhet med konfessionell inriktning eller inte ska de uppfylla demokrativillkoren.

Regeringen har även växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Många åtgärder har vidtagits på senare tid. Ett led i arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket är att säkerställa att lagstiftningen är heltäckande och ger ändamålsenligt skydd. Regeringen har bland annat gett Skolverket flera uppdrag som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan och förskolan, vilket jag tror är avgörande för att mota dessa krafter.

Regeringen beslutade också i våras om utredningen Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Utredaren ska bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och upprätthållandet av hedersnormer i de verksamheterna. Utredaren ska även föreslå hur personal kan få ett starkare stöd att förebygga, upptäcka och motverka detta. Elevhälsan har också en viktig roll att spela här. Det behöver särskilt förtydligas.

Fru talman! Jag vill påminna om att den här regeringen som sagt gör en omläggning av svensk integrations- och skolpolitik. Den omläggningen tror jag är välkomnad av många barn, men kanske inte av lika många föräldrar. Vad det handlar om är att upprätthålla – eller motarbeta – de demokratiska värdegrunder som vi har i Sverige.

Fru talman! Jag hoppas att det har framkommit tydligt i debatten i dag att vi gör stora förändringar i svensk skola och integration. Vi gör det efter åtta förlorade år av socialdemokratiskt styre, och vi gör det med stor omtanke om just barnen.

Skolan är till för att alla barn ska ha möjlighet att få nya livsdrömmar. Alla barn ska omfattas av samma rättigheter i det land vi lever i. Det är unika rättigheter som vi behöver försvara varje dag. Den skola vi har i Sverige i dag är inte till för föräldrar eller föräldrars önskemål utan måste ha utgångspunkt i vad som är bäst för barnen.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det behöver vara en självklarhet för varenda skola oavsett vad postnumret är.

Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet såväl att ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag. Framför allt ska inte skolan upprätthålla eller tvinga på sådana inslag.

Jag vill igen vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattningar som de inte delar. Skolan ska inte heller upprätthålla dem. All personal i skolväsendet har en skyldighet som inte är förhandlingsbar att anmäla om de misstänker att barn far illa. Det gör de till sin socialnämnd oavsett hur det tar sig uttryck.

Jag tror att vi delar synen att vi behöver göra mer för att alla barns möjlighet att få ta del av en skola som är präglad av kunskap och framtidstro är det som ska stå i centrum – inte andra inslag eller andra intressen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.