Simona Mohamsson

Fru talman! Jag säger det igen: Förskolan spelar en viktig roll för barns utveckling. Det är en viktig prioritering för oss i regeringen.

Enligt skollagen ska huvudmän redan i dag se till att barngrupperna har lämplig sammansättning och storlek och att barn även i övrigt erbjuds en god miljö. Det är redan i dag en del av skollagen.

Frågan om storleken är en angelägen fråga för hela regeringen. Förskolor i hela landet ska erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Då ingår det att man har rimliga nivåer på barngruppernas storlek.

Regeringen har just därför med den ambitionen och den viljeinriktningen, och eftersom det är en angelägen fråga, tillsatt en utredare som tittar på just det. Vilka åtgärder behövs, inklusive regleringar? Vad mer behöver vidtas för att vi ska säkerställa att alla förskolor har barngrupper av lämplig storlek?

Detta görs redan i dag. Vi kommer att ta emot utredningen den 11 juni. Jag ser fram mot att få jobba vidare med detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är inget siffertrixande att säga att vi har lagt fram den största skolbudgeten i modern tid. Ingen annan regering har gjort så stora satsningar som vi nu gör på skolan. Utöver det har vi den största reformagendan på över 30 år. Det handlar om att få ordning och reda i klassrummen, återge lärarna status och se till att kunskap präglar svensk skola. Vi talar om en stor kulturförändring i klassrum och skola.

Fru talman! Jag vet inte om jag riktigt når fram. Ledamotens fråga handlar om regleringen av barngruppernas storlek.

Precis som jag sa inledningsvis har regeringen tillsatt en utredning som bland annat har fått i uppdrag att utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det gäller bland annat reglering av barngruppernas storlek och personaltätheten. Jag tror att det är exakt det som ledamoten efterfrågar. Utredningen ska också överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har en lämplig storlek. Utredningen överlämnas till mig den 11 juni.

Jag ser fram mot att ta emot den så att vi kan jobba vidare. Jag tror att vi är överens där. Det görs redan av regeringen i dag. Vi har tillsatt en utredning. Utredningen kommer att komma med förslag som ska fokusera på både hur man eventuellt skulle kunna reglera frågan och vad mer som skulle kunna göras för att stödja våra kommuner men också putta dem i rätt riktning.

Fru talman! Eftersom jag är utbildningspolitiker ska jag lägga lite fakta på bordet. Regeringen har föreslagit att 4,3 miljarder kronor ska tillföras skolan 2026. Statens bidrag till skolan 2026 blir därmed det största på 20 år, och det gäller både löpande och fasta kostnader. Det är den största budgeten för skolan i modern tid. Jag tycker att vi ska säga rätt i debatten, och därför korrigerar jag uppgiften om hur mycket staten tillför skolan.

Jag håller med ledamoten om att förskolan spelar en viktig roll för barnens utveckling och att den bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Det är viktigt att alla barn i hela landet har tillgång till en förskola av hög kvalitet. Enligt skollagen ska huvudmännen se till att barngrupperna har en rimlig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.

Det är en angelägen fråga för regeringen att alla förskolor i hela landet erbjuder en verksamhet av god kvalitet och att huvudmännen tar detta på allvar. Det innebär bland annat att ha rimlig storlek på barngrupperna. Just därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att titta på vilka åtgärder, inklusive regleringar, som behöver vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper i lämplig storlek.

När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den, oavsett bakgrund, en bra grund att stå på inför skolstarten. Förskolan spelar också roll i barns språkutveckling, särskilt för de barn som inte har svenska som modersmål. Oavsett var i landet man bor och oavsett vilken förskola man går på och vem som är huvudman ska verksamheten vara av god kvalitet, och vi ska se till att huvudmännen har förutsättningar att kunna erbjuda denna likvärdighet.

Ledamoten tar upp friskolorna, och jag är beredd att hålla med ledamoten om att det finns ett inbyggt fel i dagens friskolesystem. Just därför kommer regeringen att lägga fram förslag på riksdagens bord som kommer att innebära en helrenovering av friskolesystemet. Jag skulle välkomna om ledamoten och Vänsterpartiet ställde sig bakom dessa förslag, men oavsett detta vet vi att vi har majoritet i Sveriges riksdag för de förslag som kommer att innebära en reell förändring av dagens friskolesystem.

Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag till riksdagen som innebär en reglering av barngruppernas storlek och ett tak för antalet barn per anställd inom förskolan.

Isabell Mixter har också frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att före det kommande valet försöka komma till rätta med för stora barngrupper inom förskolan.

Vidare har ledamoten frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder före det kommande valet för att motverka risken att vinst prioriteras framför barns trygghet i förskolan.

Jag vill betona vikten av att alla förskolor ska bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet, där barn känner sig trygga och stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Granskningar visar dock på stora kvalitetsskillnader i förskoleverksamheten, både mellan och inom olika huvudmäns verksamheter.

Att alla förskolor i hela landet erbjuder en verksamhet av god kvalitet är en angelägen fråga för mig och för regeringen. I detta ingår en rimlig nivå på barngruppernas storlek.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslagit att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan förstärks med 500 miljoner kronor. Det innebär att bidraget uppgår till nästan 3,1 miljarder kronor. Skolverket delar ut statsbidraget. Det kan bland annat användas till att sträva efter att barngrupper har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppers storlek i förskolan.

Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek (dir. 2024:113). Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2026. Regeringen ser fram emot att ta del av förslagen.

När det gäller frågan om vinster i fristående förskolor har jag och regeringen från dag ett varit tydliga med att oseriösa aktörer som agerar olämpligt inte ska få förekomma inom skolväsendet. Det behöver säkerställas att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet så att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till.

Därför arbetar vi nu med en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Utredningen om vinster i skolan har i delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) lämnat ett antal förslag på området, bland annat om värdeöverföringsförbud i flera olika fall.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 satsat 38,5 miljoner kronor för att förslagen ska kunna genomföras. Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Jag vill avsluta med att säga att jag är övertygad om att regeringens insatser sammantaget kommer att bidra till bättre förutsättningar för alla förskolor att bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Herr talman! Sverige ska bli mer som Sverige, brukar Magdalena Andersson säga. Som liberal patriot kan jag bara hålla med. Vi är ett av världens bästa länder med världens bästa värderingar. Men Magdalena Andersson förstår inte vad det är som gör Sverige exceptionellt bra. Att Sverige är ett rikt, öppet och fritt land beror inte på Socialdemokraternas skattehöjningar eller på deras låtgåattityd i integrationspolitiken.

Det som gör Sverige till ett fantastiskt land är tjejen som anstränger sig och pluggar till ingenjör, kvinnan som vågar starta eget och skapar nya jobb, läraren som markerar mot antisemitism i klassrummet och polisen som sätter stopp för våld i hemmet. Framgångsreceptet stavas ett samhälle där människor bildar sig, beter sig och bryr sig. Sverige är helt enkelt Sverige för att vårt land är byggt på liberala värderingar. Vi värdesätter flit och ansträngning. Vi tror inte bara på jämställdhet, utan vi praktiserar det varje dag. Vi försvarar alltid varje människas rätt till ett fritt liv och självförverkligande. Det är ett land jag tillsammans med Liberalerna vill förvalta, förbättra och försvara för en ljusare framtid och för en mer hoppfull morgondag.

(Applåder)

Partiledardebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Miljöpartiet talar gärna om elektrifiering – men det kräver ju el. Det kräver fossilfri el, och det kräver kärnkraft.

Svenska folket har redan fått ett smakprov på Miljöpartiets kärnkraftslösa samhälle. När reaktor efter reaktor stängdes under Miljöpartiets maktinnehav ledde det till elpriser som svängde som en bergochdalbana. Det ledde till att kolkraftverk måste startas upp. Konstigt nog gladdes bara Miljöpartiet åt detta.

Min fråga till Amanda Lind är när Miljöpartiet är berett att ompröva sitt nej till svensk kärnkraft.

Herr talman! Efter Rysslands invasion av Ukraina tog flera partier i den här kammaren ansvar och satte Sveriges intressen först. De sattes före ideologier och partiåsikter. Vi gick med i Nato för att Sverige behövde det.

Nu börjar vi så smått vända om kärnkraften också. När regeringen tar viktiga kliv framåt för ny kärnkraft börjar till och med en och annan socialdemokrat ändra inställning. Men Miljöpartiet håller fast vid sitt kärnkraftsmotstånd trots att vi behöver kärnkraft för att klara omställningen och för att göra Europa energioberoende. Allt annat vore ett stort säkerhetspolitiskt misstag.

I det här oroliga omvärldsläget är min fråga till Amanda Lind om det inte är på tiden att sätta Sveriges behov av kärnkraft före partiintressen.

Herr talman! Jag kan konstatera att Liberalerna och Centerpartiet inte delar samma syn på vinstintressen i skolan.

Jag tillhör själv generation friskola. Jag har sett hur vänner har gått i skolor utan labbsalar och utan behöriga lärare, där man har fått matkuponger i stället för panerad fisk och kall sås i skolan.

Liberalerna kommer alltid att sätta barnen före börsbolagen. Därför kommer Liberalerna och regeringen att lägga fram förslag om vinstbegränsningar.

Min fråga kvarstår. Kommer Centerpartiet att lyssna på landets elever och lärare och rösta på vårt förslag om vinstbegränsningar, eller kommer man att rösta emot?

Herr talman! Liberalerna och regeringen är i färd med att helrenovera friskolesystemet. Alldeles för länge har vi fått läsa om oseriösa friskoleägare som prioriterar bort barnens rätt till labbsalar, om obehöriga lärare och om onyttig mat. Vi går nu vidare med vinstbegränsningar för friskolor som inte sköter sig.

Frågan är dock vad Centerpartiet tycker om vinster i skolan. Den förrförra ledaren för Centerpartiet lät öppna dörren på glänt mot vinstbegränsningar. Elisabeth Thand Ringqvists företrädare var inte lika förtjust i det, och Elisabeth Thand Ringqvist har själv försvarat friskolornas vinster.

Min fråga är: Står Centerpartiet på barnens eller friskoleägarnas sida?

Herr talman! ”Som Vänsterpartiet sa” – om vi hade lyssnat på vad Vänsterpartiet säger hade vi inte varit medlemmar i Nato.

I höst riskerar Sverige att få en rödgrön regering med ett vänsterparti som inte respekterar Sveriges medlemskap i Nato. Visst, Nooshi Dadgostar kan stå här och säga att det inte är fallet. Men i handling fortsätter Vänsterpartiet att visa att man inte står bakom Nato. Jag säger: Don’t tell me – show me!

Förra hösten röstade Vänsterpartiet trots allt emot att Sverige ska kunna skicka trupper för att hjälpa Natoallierade – det som är själva kärnan i Natosamarbetet. Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Kommer Nooshi att fortsätta verka för att försvaga Sveriges roll i Nato, om Nooshi blir försvarsminister i Magdalena Anderssons regering?

Herr talman! Under de senaste turbulenta dagarna i världspolitiken har det slagit mig: Nooshi Dadgostar säger exakt det som Donald Trump älskar att höra. Den amerikanska högern tror nämligen att Europa inte gör sitt – att vi inte tar vårt ansvar för vår säkerhet.

Vad gör Vänsterpartiet då? Jo, de tar varje tillfälle i akt att kritisera Nato. Nooshi säger nej till Natobaser och till svenskt stöd till Natoinsatser – nej, nej, nej. Hon säger alltid nej till Nato. Det låter säkert ljuvligt i Trumps öron.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Är det inte på tiden att Vänsterpartiet släpper sitt motstånd mot Nato och bevisar för amerikanerna att vi européer visst tar ett gemensamt ansvar för säkerheten?

Herr talman! När vi hade partiledardebatt i kammaren i höstas sa Jimmie Åkessons vikarie att det militära samarbetet för Europas frihet måste fördjupas. Det lät folkpartistiskt. Men frågan är hur det ska göras om man konstant har en rädsla för att samarbetet ska centraliseras och att fördjupning är ett problem.

Liberalerna har föreslagit att EU ska utvecklas till en försvarsunion, där man bland annat har ett gemensamt cyberförsvar och en drönarmur. Delar Sverigedemokraterna Liberalernas analys i att EU bör bli en försvarsunion?

Herr talman! I december avslöjade magasinet Kvartal att ideella föreningar i Malmö känner sig pressade av Socialdemokraterna. En förening berättar för Kvartal att kommunala bidrag som skulle gå till att få fler att rösta i valet 2022 i själva verket har använts för att samla röster åt S.

Detta stinker korruption. Pengar som ska gå till det fria föreningslivet används i stället för att pressa föreningar att göra insatser för det styrande partiet. Det hör inte hemma i Sverige.

Min fråga är: Kommer Magdalena Andersson att agera mot sina partikamrater i Malmö?

(Applåder)

Herr talman! Det är äntligen valår och tid för svenska folket att säga sitt. Det är ett privilegium och en frihet som många människor runt om i världen fortfarande drömmer om. Jag tänker på alla modiga kvinnor i Iran som trotsar regimens brutala våld för att kräva frihet och demokrati.

Sverige går in i en valrörelse i en mycket osäker tid. Samarbete, handel och diplomati är på väg att kastas över bord av stormakter som vill att den starkes rätt ska avgöra allt. Det är nu vi måste stå upp för den liberala världsordningen. Det gör vi bäst i EU, i en europeisk gemenskap där vi tillsammans höjer våra försvarsambitioner och där vi rustar oss för fred och frihet.

Men mycket måste göras. Ta situationen i Arktis, som blivit mer spänd när stormakter intresserar sig för naturtillgångar. Nu pressas våra danska och grönländska vänner av en oberäknelig president Trump.

Det är med tanke på detta Liberalerna vill att EU ska bli en försvarsunion. Det är därför vi sedan dag ett har talat om ett samlat europeiskt svar på Putins invasion av Ukraina, och det är därför vi i dag har föreslagit att Sverige ska stärka sin arktiska närvaro – för Sveriges säkerhet, för Europas gemensamma försvar och för solidariteten med Grönland och Danmark.

(Applåder)

Herr talman! På 90-talet skedde stora förändringar i skolan som saknade förankring i forskning men även i lärarnas vardag. Skolan avreglerades och kommunaliserades samtidigt som klasser svällde och lärarna belastades med nya arbetsuppgifter. Socialdemokraterna men även borgerliga partier bär ansvar för detta.

I praktiken har det lett till sönderstressade lärare som rusar mellan lektionerna. Det har lett till att duktiga tjejer agerar kuddflickor mellan stökiga klasskamrater. Det har lett till att mobiler har ersatt fotboll på skolgården. Det är därför Liberalerna återreglerar skolan. Inte minst handlar det om att förbättra lärarnas arbetsmiljö. De ska ha ordentligt med tid att förbereda sina lektioner, inte lägga tid på att plocka skräp och rengöra toaletter. Vi ska sätta stopp för klassrum i storleken XXL. Med nya lagkrav vill vi ge varje barn rätt att vara i klassrum av storleken lagom.

I Liberalernas Sverige får lärarna arbetsro och eleverna studiero. Så bygger vi en kunskapsskola för framtiden där alla barn får en rättvis start i livet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig delge lite hårda fakta. Antalet skjutningar har mer än halverats sedan Sverige gick från en socialdemokratisk till en borgerlig och liberal regering. Det är tack vare de borgerliga partierna som Sverige sedan den 7 mars 2024 är medlem i Nato. Svenska barnfamiljer får nu 5 000 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med när Sveriges statsminister hette Magdalena Andersson.

Mot Tidösamarbetet formerar sig nu åter en farlig vänstersväng, som vill tillbaka till ett Sverige som prioriterar gärningsmän framför brottsoffer, tillbaka till ett Sverige som lägger ned klimatvänlig kärnkraft och tillbaka till ett Sverige som beskattar allt som rör sig men där man knappt vågar röra sig ute.

Vi ska inte tillbaka. Vi ska ha ett Sverige där fler föräldrar vinkar av sina barn på skolgården på väg till jobbet, där det är trygghet både i klassrummen och på gatorna och där fler ungdomar springer ut med glädje, till stolta föräldrar, under studentens lyckliga dagar.

Sverige är äntligen på rätt väg. Låt oss fortsätta i den riktningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Karlson, Martin Melin och Mauricio Rojas (alla L).

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är otroligt viktigt att vi har en skola som är redo att möta alla elever och ge dem förutsättningar att klara resten av livet. Just därför gör vi om stödsystemet i den svenska skolan. Alldeles för länge har skolan varit präglad av en inkluderingstanke som har lett till exkludering. De barn som behöver allra mest hjälp hamnar längst bak i klassrummet med hörselkåpor och en stressboll. Så ska det inte vara. I stället ska de få det stöd de behöver, antingen i mindre grupper eller enskilt. Utöver detta gör vi också om speciallärarutbildningen. Vi vill ha fler speciallärare som jobbar direkt med elever.

Det här kommer att vara viktiga delar utöver att se till att våra klassrum präglas av ordning och reda, för det är någonting som de här eleverna är i extra stort behov av. Det är prioriteringen för den här regeringen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan och även för det viktiga arbete ledamoten gör som lärare!

Det är otroligt oroväckande att det inte har skett någon progression på ett år när det gäller de elever som kan allra minst. Det finns ett direkt samband med bristen på studiero i klassrummen. Vi vet att det är de elever som har allra svårast att nå resultat och kanske inte får stöd hemifrån som behöver ordning och reda och disciplin i klassrummen.

Regeringen gör stora förändringar i svensk skola för att få mer ordning och reda i klassrummen. Det handlar om att lärare ska ha fler verktyg och kunna visa ut de elever som stör och förstör. Det handlar om att skolor ska arbeta med förväntansdokument. Allt det här är för att lägga om svensk skola så att det blir ordning och reda i klassrummen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi tog över efter åtta förlorade år i integrationspolitiken och lade om den från magkänsla och rena gissningar till att vi ska ha fakta på bordet och tydligt visa att det finns vissa saker vi inte förhandlar om.

Våra svenska värderingar är något som är världsunikt och som vi behöver slåss för varje dag. Inte minst gäller det barn och unga och tjejer. Det är därför vi har accelererat upp arbetet mot hedersförtryck, både i skolan och i förskolan men även i samhället. Det är avgörande att förebygga och att se till att kunskapen finns hos personalen i förskolan. Det är också viktigt att vi väldigt tydligt och med samhällets fulla kraft möter dem som upprätthåller hedersförtrycket. Det gör vi genom att visa att vi inte kompromissar med de värderingar vi har.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror att det är avgörande för Sverige att vi i den här tuffa tiden fortsätter att vända på utvecklingen, så att fler känner hoppfullhet, fler vågar investera i Sverige och fler vågar både drömma och nå sina drömmar. Det tror jag att man gör bäst genom att göra det enkelt för fler att nå sina drömmar. Det gör man genom regelförenklingar på kommunal nivå och genom att göra det enklare för fler företagare och fler entreprenörer att välja att samarbeta med andra. Det ska inte vara krångligt att samarbeta med andra, starta företag och vara med och investera i Sverige. Vi kommer att fortsätta arbeta med att se till att det blir enklare för fler att nå sina drömmar. Fler kommuner ska backa undan och ge plats för dem som har innovationskraft. Vi vågar satsa på Sverige.