Lars Wistedt

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023).

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att

• det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen
• ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet
• hantverksprogrammet upphör som nationellt program
• frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program
• två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.

Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023).

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att

• det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen
• ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet
• hantverksprogrammet upphör som nationellt program
• frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program
• två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part

Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter.

Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.