Mats Persson

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här är en väldigt viktig fråga. Det handlar om att se till att svenskt näringsliv har möjlighet att attrahera kompetens.

Jag tror att det är viktigt att hålla två saker i luften samtidigt. Å ena sidan behöver vi ett regelverk som ser till att människor inte utnyttjas och som ser till att vi inte har den typen av arbetskraftsinvandring till sektorer som inte har behov av arbetskraftsinvandring och där människor utnyttjas. Det behöver vi säga nej till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt behöver vi ha ett regelverk som ser till att exempelvis den svenska industrin kan rekrytera kompetens på en internationell marknad. Det kan handa om företag i norra Sverige, som ledamoten lyfter, eller runt om i vårt land som behöver särskild kompetens.

Därför tittar regeringen på att ha olika typer av undantag i vissa branscher. Det kan handla om säsongsbetonade branscher eller andra branscher som avviker från normen på 32 000. Det är alltså viktigt att säkerställa industrins villkor; det är regeringens uppfattning.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är väldigt viktigt att få till det här stödet så snart som möjligt. Jag träffar många människor som tycker att det är bra att det nu kommer ett stöd. Det är många människor som tycker att elräkningarna har varit väldigt höga och att det rent ut sagt har varit skandal att räkningen för december och januari var så hög som den var.

Nu kommer det ett stöd, och jag träffar många människor som uttrycker glädje över att det äntligen kommer ett stöd. Man får ha lite tålamod, men snart är det på plats.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den utmärkta frågan! Det här är en väldigt viktig fråga. Många människor har brottats med tunga elräkningar den här vintern. Det har varit extremt höga nivåer på elräkningarna.

Efter det energipolitiska haveri vi har sett under de senaste åtta åren har den här regeringen nu mycket att städa upp. Det är ett haveri som har inneburit att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har stått bakom att det har lagts ned kärnkraftverk i Sverige - Ringhals 1 och Ringhals 2. Vi ser nu konsekvenserna av det.

Det här ska inte bäras av konsumenterna. Regeringen tycker att det är viktigt att konsumenterna får tillbaka av de väldiga intäkter som nu har uppkommit till Svenska kraftnät, och därför kommer det här stödet att komma på plats så snart som möjligt. Stödet till privatpersoner i elområde 3 och 4 kommer att betalas ut inom kort, och de andra stöden kommer att betalas i närtid längre fram. Det arbetas på så snabbt som möjligt med detta, och det kommer att vara i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är viktigt att föräldrar och barn får välja skola själva hemma vid köksbordet. Det ska inte vara något som kommunala byråkrater gör. Det är också viktigt att vi ser till att ha ett friskolesystem där det råder ordning och reda.

Det är också viktigt med öppenhet. När det gäller öppenhet är det viktigt att små och ideella friskolor inte åläggs alltför mycket administration. Det förslag som tidigare har funnits skulle innebära för mycket administration, och därför kommer regeringen att gå fram med ett bättre förslag, som också tar hänsyn till de små friskolorna.

Detta tycker jag är mycket bättre politik, som ser till att vi har kvar valfriheten och att vi får ordning och reda i friskolorna.

Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan! Det sker nu ett historiskt skifte i svensk utbildningspolitik. Efter åtta år av snack om att vi ska göra något åt friskolesystemet kommer den här regeringen nu att vidta åtgärder som gör att vi kommer åt de oseriösa aktörerna samtidigt som vi ser till att barn och föräldrar kan ta beslutet om vilken skola man ska välja hemma vid köksbordet och inte behöver lämna den makten till kommunala byråkrater eller socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet. Vi ser till att makten finns vid köksborden men ser samtidigt till att göra något åt de korta klippen och de oseriösa aktörerna inom friskolesektorn.

Jag delar Åsa Westlunds syn att det är viktigt med öppenhet. Regeringen kommer att gå fram med ett förslag som är väldigt likt det som gäller inom ramen för offentlighetsprincipen men där vi också värnar de mindre friskolornas möjlighet att finnas och ser till att inte lägga för mycket administrativa pålagor på dem.

Jag delar alltså Åsa Westlunds syn. Det är viktigt med offentlighetsprincip och insyn.

Herr talman! Jag tackar interpellanten och Niklas Sigvardsson. Det var väldigt mörka moln i beskrivningen av verkligheten, särskilt från Niklas Sigvardsson, och jag delar den bilden.

Det är ett mycket utsatt läge. Bilden som målas upp av kompetensförsörjningen i vårt land är svart. Och det är klart: Efter ett åttaårigt socialdemokratiskt regeringsinnehav finns det nu mycket att städa upp. Under perioden 2014-2022 styrde Socialdemokraterna Sverige, och vi ser nu konsekvenserna på en rad olika områden - dessvärre också på detta. Jag beklagar det. Väljarna röstade dock för en ny regering, och vi har nu mandat att ta itu med de problem som Socialdemokraterna har lämnat bakom sig. Det ser jag fram emot att göra.

Jag tycker att detta har varit en väldigt trevlig debatt. Jag tackar Carina Ödebrink för en mycket relevant och viktig fråga. Jag hoppas och tror att debatten fortsätter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det stämmer inte att denna regering har låga ambitioner när det gäller utbildning, vuxenutbildning, och när det gäller att se till att människor kan utbilda sig mitt i livet.

Socialdemokraterna och denna kammare beslutade om ett antal tillfälliga insatser under pandemin. Dessa insatser försvann nu eftersom pandemin är över. Såvitt jag vet har vi ingen pandemi. Och såvitt jag vet anser Folkhälsomyndigheten inte att vi har någon pandemi. Då löpte dessa olika tillfälliga insatser ut, och de har därför inte heller förlängts. Det var också tanken.

När det gäller tandläkarutbildningen och bristen på tandläkare tycker jag att det är en viktig diskussion som vi har just nu. Det är ett bra initiativ att vi diskuterar denna typ av frågor. Jag tror att det är bra att det kommer olika typer av lokala initiativ underifrån och att det tas olika initiativ för att försöka hantera denna brist. Jag tror också att det kommer att behövas en god samverkan mellan lärosäten och i detta fall hälso- och sjukvården för att se till att det finns goda kompetenser.

Det är också viktigt att vi har en ordning där politiker i riksdagen är försiktiga med att köra över eller lägga sig i expertmyndigheters bedömningar. Jag tror att det är viktigt att vi har en ordning där vi har expertmyndigheter som bedömer vad som är rimligt och om det är tillräcklig kvalitet i en utbildning när ett lärosäte ansöker om att få examensrätt eller få möjlighet att starta en utbildning. Jag tror nämligen att det är bättre att experter och proffs bedömer det än att vi i riksdagen överprövar expertmyndigheterna och de bedömningar som de gör.

Det är viktigt att vi i detta läge har fullt fokus på att se till att vi kan säkerställa kompetensförsörjningen och att vi kan få bättre samverkan mellan lärosäten, näringslivsorganisationer och hälso- och sjukvård samt utbildningssektorn i stort. Jag tror att det är vägen framåt för att komma närmare.

Herr talman! Jag tackar interpellanten och övriga debattörer för en viktig fråga. Brist på kompetens inom välfärden är inte någon ny frågeställning, utan det är något som har varit på agendan länge och som det är viktigt att adressera och möta.

Jag tror att det är viktigt att ha en bättre samverkan mellan universitet och högskolor och, i det här fallet, hälso- och sjukvården. Det kan handla om hur man gör med den verksamhetsförlagda utbildningen så att den fungerar bättre för studenterna och att man därmed kan få ut studenter som känner att det finns en koppling i utbildningen till hur yrkes- och arbetslivet ser ut.

Jag tror att vi kommer att behöva ha en tydligare struktur för hur samverkan ska se ut i framtiden, för kompetensförsörjningsfrågorna är strategiska för Sverige som nation.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla vikten av att se till att vi har kvalitet i utbildningen. Man hade med ett pennstreck kunnat bygga ut utbildningen genom att anta fler elever eller bygga ut verksamhet på fler ställen i landet, men detta måste ske med bibehållen kvalitet så att vi är säkra på att de tandläkare som utexamineras håller allra högsta kvalitet, så att vi som patienter och medborgare kan känna oss trygga med att vi får en god vård när vi går till tandvården.

Herr talman! Tandvården är ett område som är väldigt populärt hos svenska folket. Det finns få områden inom välfärden som har så nöjda användare som tandvården, inte minst privattandläkarna, som varje år i alla mätningar alltid kommer väldigt högt. Detta är något som vi vill bevara och säkerställa. Att se till att kvaliteten är god är något att stå upp för.

Jag noterar att Socialdemokraterna vill ge en bild av att regeringen inte har höga ambitioner när det gäller utbyggnad av vuxenutbildning. Ingenting kan vara mer felaktigt. Regeringen har höga ambitioner när det gäller att se till att människor, oavsett om de är 15, 18, 20, 25 eller 30 år gamla, har möjlighet att gå en utbildning och vidareutbilda sig och möjlighet att hela livet lära sig nya saker. Det blir inte mer sant för att Socialdemokraterna fortsätter att stå och ljuga i talarstolen, utan regeringen har mycket höga ambitioner när det gäller kompetensförsörjning.

Herr talman! Allra sist skulle jag vilja säga någonting när det gäller utbildningsplatser för tandläkare. Detta är någonting som vi följer noga. När det gäller den aktuella frågan kopplad till Jönköping har lärosätet där möjlighet att ha en dialog med expertmyndigheten, Universitetskanslersämbetet. De har fram till slutet på februari på sig. Jag vill därför inte föregripa de diskussioner som sker där. Därför bereds den frågan i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förbättra tillgången på tandläkare framöver.

Regeringen är medveten om de stora utmaningar kring kompetensförsörjning som finns inom många områden och inte minst inom hälso- och sjukvården. Regeringen tar bland annat del av arbetet som bedrivs vid Nationella vårdkompetensrådet som är ett rådgivande organ med represetanter från regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Rådet ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Detta ska bland annat ske genom att stödja och åstadkomma samverkan i kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Vi följer och kommer att fortsätta följa Nationella vårdkompetensrådets årliga rapporteringar med stort intresse.

Interpellanten nämner Stiftelsen Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda tandläkarexamen som lämnades in i mars 2022. Universitetskanslersämbetet har ombetts yttra sig över ansökan och inkom med sitt svar i december 2022. Som interpellanten nämner föreslog myndigheten att ansökan skulle avslås. Regeringskansliet bereder ärendet för närvarande.

Universitet och högskolor har ansvar för utbildningen av flera av vårdens professioner. För att i största möjliga mån säkerställa en god tillgång på tandläkare krävs både en utbildning av hög kvalitet och att de som är utbildade väljer att stanna kvar i yrket. Att hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning fungerar väl är en högt prioriterad fråga för regeringen, och vi avser att följa utvecklingen.

Svar på interpellation

Fru talman och Annika Hirvonen! Jag hoppas att vi tillsammans i riksdagen kan arbeta djupare och i konstruktiv anda för att förbättra dessa områden. Det är viktigt att människor känner tillit i mötet med vården, att det inte finns rasism eller diskriminering och att det råder likabehandling. Jag är övertygad om att det finns mer att göra på detta område för att nå hela vägen fram, och jag ser fram emot att i konstruktiv anda tillsammans med andra partier här i riksdagen ta dessa frågor vidare och framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för inlägget, ledamoten Hirvonen! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fokuserar på hur innehållet i våra utbildningar, i detta fall i vårdsektorn, kan bli bättre och hur vi kan säkerställa att man hela tiden jobbar med att utveckla utbildningarna och se till att de blir bättre på att fånga upp frågor om mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Nu har statens expertmyndighet UKÄ gjort en granskning av väldigt många utbildningar och landat i att detta i huvudsak fungerar bra. Men som jag sa i mitt tidigare inlägg betyder inte detta att vi kan svära på att det inte förekommer diskriminering, rasism eller olikabehandling i vården. Det kan mycket väl förekomma, och det är det viktigt att vi har en medvetenhet om.

Jag tror också att det är viktigt att man hela tiden låter utbildningarna ute på lärosätena arbeta med dessa frågor, så att man hela tiden arbetar med att förbättra, förfina och utveckla utbildningarna för att komma ännu längre - att man inte agerar som om allt redan är löst och allt är perfekt. Det är det ju inte, utan det finns hela tiden saker att förbättra i detta.

Jag tycker att det ligger en väldig styrka i att det finns examensmål som tagits fram tillsammans med expertis, intresseorganisationer och andra myndigheter och att man har lyssnat på intresseorganisationer för att kunna fånga upp synpunkter och utveckla examensmålen så mycket som möjligt. Detta får sedan i nästa skede effekt på hur utbildningarna utformas.

Jag tycker alltså att det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om detta ute på lärosätena. Från politikens sida är det viktigt att vi pekar på att vi har en hög förväntan på detta område. Det ska inte förekomma rasism eller diskriminering i vården, och en viktig del för att lyckas med detta är att våra utbildningar fungerar och tar upp denna typ av frågeställningar och ger våra sjuksköterskor, läkare och psykologer rätt verktyg. I och med att detta är legitimationsyrken finns det en möjlighet att koppla examensmålen till legitimationen. Man blir inte sjuksköterska om man inte har gått en sådan här utbildning; det finns ingen möjlighet att runda detta. Det tycker jag är en väldig styrka.

Men, som sagt, det är också viktigt att man hela tiden förbättrar och förfinar detta, och jag ser framför mig att det kommer att ske ute på lärosätena. Vi följer detta väldigt noga.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar Annika Hirvonens engagemang i den här viktiga frågan. Att man bemöts med respekt i vården och att vi behandlar alla människor utifrån alla människors lika värde är naturligtvis en viktig utgångspunkt för all politik vi bedriver men också för allt offentligt utövande. Det ska gälla i skolans värld, inom hälso- och sjukvården och överallt. Det är viktigt.

Det är också viktigt att människor som har kommit till Sverige känner att samhällets hjältar - sjuksköterskor, läkare och undersköterskor - bemöter dem med respekt utifrån alla människors lika värde. Man kan inte överskatta hur viktigt det är för ett samhälle som håller ihop och för ett samhälle där människor känner att demokratin fungerar och att staten är den tillitsskapande aktör som vi alla vill att den ska vara.

Det finns få saker som är så viktiga i ett samhälle som tillit, och det finns få saker som är så viktiga för att skapa tillit som att medborgarna i mötet med staten och statens utövare - oavsett om det är med skolan, med sjukvården eller med polisen - känner att det finns likabehandling och att samhället inte är korrupt eller gör skillnad på människor.

Detta är väldigt viktigt, och med tanke på att det är så viktigt har politiken i bred politisk enighet bestämt att det ska vara tydligt i de utbildningar man går i Sverige när man går till ett professionsyrke i statens tjänst eller i det offentligas tjänst. Man ska då få kunskap om rasism, om förekomsten av strukturer och normer och om vikten av likabehandling och av att stå upp för alla människors lika värde.

Detta finns därför med i examensbeskrivningarna för samtliga legitimationsyrken inom sjukvården. Det handlar om att studenter under utbildningen ska visa att de kan ta hänsyn till etiska aspekter och att de beaktar de mänskliga rättigheterna. Detta är väldigt viktigt. Just att detta finns med i examensbeskrivningarna är ett uttryck för att politiken brett i Sverige är överens om att detta är viktigt och att vi vill att det ska genomsyra våra utbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Hur fungerar det då? Det är svårt för oss i Sveriges riksdag att veta exakt hur det fungerar i utbildningarna. Vi har valt att låta vår expertmyndighet, Universitetskanslersämbetet, kartlägga 188 utbildningar med avseende på mänskliga rättigheter. Deras bedömning är att utbildningen och undervisningen om detta i stort fungerar väl.

Innebär detta att vi är immuna mot förekomst av diskriminering, dolda strukturer eller rasism i vården? Nej, det tror jag inte. Jag tror att vi, trots att utbildningarna fungerar, inte är immuna, utan detta kan förekomma, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Det betyder att vi hela tiden behöver se till att utbildningarna förbättras och att vi hela tiden för en bred och djup dialog om hur detta ska förbättras.

Fru talman! Allra sist vill jag tacka Annika Hirvonen för det engagemang som ledamoten har i denna fråga. Jag hoppas att vi tillsammans, i så bred politisk enighet som bara är möjligt, kan arbeta vidare med denna fråga. Frågor om mänskliga rättigheter och rasism är viktiga att prata om, och det är viktigt att vi gör något åt detta och gemensamt gör allt vi kan.

Svar på interpellation

Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att verka för att införa utbildning om rasism som obligatoriskt moment på vård- och omsorgsutbildningarna. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition.

Jag vill inledningsvis understryka att regeringen tar frågan om rasism inom vården på allvar. Alla i Sverige ska kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en högkvalitativ och likvärdig vård.

Vård- och omsorgsutbildningarna vid universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Detta utesluter såklart bedömningar som grundar sig på rasistiska föreställningar. Jag förutsätter att de högskolor som utbildar framtidens vårdpersonal har uppmärksammat de frågor som interpellanten nämner och säkerställer att deras utbildningar ger studenterna de verktyg som krävs för att alla ska få patientsäker vård med etiskt och professionellt bemötande i centrum. Detta ryms redan i dag i de examensbeskrivningar som berörs.

Frågan berör förstås inte bara dem som studerar. Den berör även dem som redan är verksamma i vården, och där har arbetsgivarna en viktig roll att spela. Regeringen fortsätter därför att ge stöd till Socialstyrelsens arbete med att ta fram, utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism, främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård. Uppdraget är en av flera insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott och de åtgärdsprogram som kompletterar denna. En viktig del av arbetet handlar om att säkerställa att kunskap om rasism och liknande former av fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer.

Interpellanten frågar även om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition. Jag tycker att det ännu är för tidigt att uttala sig om innehållet i den kommande forskningspropositionen.

Avslutningsvis vill jag understryka att jag delar Annika Hirvonens uppfattning om att rasism är oacceptabel och inte ska förekomma någonstans i vårt samhälle - allra minst i hälso- och sjukvården, där patienter ska känna sig trygga.

Fru talman! Tack, Linus Sköld och övriga deltagare, för en trevlig debatt!

Jag måste ha uttryckt mig mycket klantigt, eller så är det någon som inte lyssnar med välvilja. Att regeringen skulle misstänkliggöra olika organisationer är en mycket allvarlig anklagelse.

Det vi är oroliga för är att man inte har respekt för skattebetalarnas pengar och att fusk och oegentligheter uppmärksammas gång på gång. Detta pekar Riksrevisionen mycket tydligt på i sin rapport, där man inte är nådig i sin kritik. Att vi i detta läge inte skulle öka kontrollen och att vi, som ansvariga för skattebetalarnas pengar, inte skulle vidta åtgärder för att se till att pengarna används på ett bättre sätt vore mycket oansvarigt.

Jag delar inte alls Linus Skölds uppfattning att det är fel väg att gå att ha mer kontroll. Jag tror att det är helt nödvändigt att ha mer kontroll över en verksamhet där det finns så uppenbara tecken på och rapporter om fusk och oegentligheter. Det vore oansvarigt av regeringen att inte agera och försöka använda skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt. Skattebetalarna har nämligen rätt att ha en folkbildning som står upp för demokrati, som säkerställer att det är demokratiska värderingar, som står upp för fri åsiktsbildning men också rätt att veta att dessa pengar används med respekt för de människor som kliver upp varje morgon, går till jobbet och betalar skatt och att dessa pengar används till rätt saker. Detta ansvar vilar på oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller inte alls med Linus Sköld om att det är fel med kontroll. Det är viktigt med kontroll för att skattebetalarna ska kunna veta att pengarna används på rätt sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det blir en lite märklig debatt när inramningen är att en socialdemokratisk minister hade en pressträff 2020 eller 2021 och sa till svenska folket att det var coronapandemi, att man därför hade en pressträff och att man gjorde tillfälliga satsningar på exempelvis folkhögskolorna fram till 2022. Det var en tillfällig satsning därför att det var merkostnader under pandemin och det därför fanns ett behov. Detta var beskedet från en socialdemokratisk minister.

Man var väldigt tydlig med att det var tillfälligt. Socialdemokraterna skrev i sin egen budget att det var en tillfällig satsning som löper ut 2022. Man berättade för svenska folket, folkhögskolorna och folkbildningen att det var tillfälliga pengar. När dessa pengar löper ut och den nya regeringen, som har fått svenska folkets mandat för förändring, säger att vi har höga ambitioner för folkhögskolorna och folkbildningen och att vi har högre permanenta anslag än vad den tidigare socialdemokratiska regeringen hade, då vill man plötsligt inte låtsas om att det var tillfälliga satsningar.

Det är så klassisk oppositionspolitik går till, men det är viktigt att föra fram detta för protokollet. Det är lätt att lova och säga saker och ting, men Socialdemokraterna tyckte själva att det var viktigt att det var tillfälliga pengar.

Den här regeringen gör inga neddragningar. Vi har permanenta nivåer som ligger högre än i budgetpropositioner från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Vi har höga ambitioner för folkbildningen och folkhögskolorna, och det sker inga neddragningar.

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga debattörer för trevligt engagemang och viktiga inlägg.

Jag har själv en bakgrund i svensk idrottsrörelse. Jag spenderade inte min ungdom i politiska ungdomsförbund utan i idrottshallar och vet betydelsen av föreningsliv i bred mening. Det finns inget viktigare för sammanhållning, social fostran och förståelse för demokratin som föreningsliv. Om det sedan är i en idrottsförening, i Studieförbundet Vuxenskolan eller på en folkhögskola är mindre viktigt. Det viktiga är att denna verksamhet finns.

Jag tror inte att man kan överskatta hur viktigt det är i en demokrati att det finns ett föreningsliv som gör att människor kan få utlopp för sin kreativitet och sitt intresse för idrott eller kultur eller för att lära sig något nytt också mitt i livet eller när man har passerat tonåren. Det här är viktiga verksamheter för vårt land och för det svenska utbildningssystemet i stort.

Fru talman! Samtidigt har det de senaste åren rapporterats om mycket fusk och näst intill bedrägeri inom dessa verksamheter, och Riksrevisionens granskning, som kom härförleden, är inte nådig vad gäller bristen på kontroll och uppföljning av hur pengarna används.

Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Dels ska vi stå upp för föreningslivet, dels se till att de statliga pengar som satsas på föreningslivet inte är villkorslösa. Frihet handlar inte om kravlöshet, och samhället ska ställa krav. Ett sådant krav är att pengarna används på ett för skattebetalarna rimligt sätt, för annars finns det inte längre någon legitimitet.

Därför har regeringen på sin agenda att se till att hitta ett system som på ett bättre sätt lever upp till skattebetalarnas legitima krav och förväntan på att dessa pengar används på ett korrekt sätt.

Jag uppfattar att även den tidigare socialdemokratiska regeringen såg detta problem och därför tillsatte den utredning som nu ser över detta, och här öppnar utredningsdirektiven för att göra stora förändringar. Sverige ska dock även fortsättningsvis ha folkbildning och ett starkt föreningsliv.

Jag vill inte föregripa denna utredning, och det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att besvara Riksrevisionens allvarliga kritik. Ingen kan vara nöjd med dagens system med tanke på rapporterna om fusk och oegentligheter. Det är vår demokratiska och politiska uppgift att inte blunda för detta utan att vidta åtgärder så att systemet kan upprätthålla legitimiteten. Om legitimiteten saknas finns risk att människor inte längre är beredda att fortsätta att betala skattepengar till föreningslivet. Det finns alltså ingen viktigare uppgift än att se till att fusket minskar och att vi får kontroll och styrning på denna verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska också svara på frågan om folkhögskolornas anslag. Regeringen har höga ambitioner och ligger på en högre nivå än den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i sin budget.

Fru talman! Tack, ärade ledamöter, för den här interpellationen!

Linus Sköld har frågat mig om jag kommer att agera för att lägga ned Folkbildningsrådet, hur jag i så fall ska agera för att säkerställa att folkbildningen också i fortsättningen är fri och frivillig, vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen och om jag kommer att agera för att fortsätta minska statens stöd till folkbildningen.

Inledningsvis vill jag tydliggöra att folkbildningen är betydelsefull för att ge alla möjlighet att tillsammans med andra få ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 konstaterat att systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. Redan den förra regeringen tillsatte en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen. Utredningen gör för närvarande en översyn av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. I utredningens uppdrag ingår även att utreda hur uppföljning, kontroll och granskning av folkbildningen säkerställs och att se över syftena och målet med folkbildningen (dir. 2022:75). Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 februari 2024 (Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden [U 2022:01]). Denna utredning pågår alltså.

Linus Sköld har i sin fråga lyft fram att folkhögskolor och studieförbund är innehållsligt fria och för deltagarna frivilliga. Begreppen "fri" och "frivillig" myntades redan av folkbildningsutredningen 1944 och har varit vägledande för folkbildningen sedan dess, oavsett om statsbidraget vid tidpunkten delats ut av en myndighet eller, som i dag, genom en ideell förening. Hur statsbidraget används kan dock aldrig vara fritt och frivilligt. Gällande regelverk ska följas.

Linus Sköld har även frågat mig vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen. Riksrevisionen har i sin granskningsrapport om statsbidraget till studieförbunden (RiR 2022:20) identifierat ett antal områden som behöver utvecklas för att säkra uppföljning och kontroll av statsbidraget. Riksrevisionen lämnar två rekommendationer till regeringen; dels att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks, dels att regeringen säkerställer att rådets återrapportering omfattar mer utförlig information inom en rad områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att återkomma med sin bedömning av Riksrevisionens rekommendationer i en skrivelse till riksdagen. Regeringen analyserar för närvarande behovet av åtgärder inom nuvarande styrmodell för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll, inklusive återrapporteringskraven för Folkbildningsrådet.

Slutligen har Linus Sköld frågat mig om jag kommer att agera för att fortsätta att minska statens stöd till folkbildningen. Under covid-19-pandemin har tillfälliga extra medel tillförts folkhögskolan i omgångar, och dessa medel upphör som tidigare aviserats med utgången av 2022. Tillfälliga medel har även tidigare tillförts studieförbunden för insatser riktade till bland annat föräldralediga och utrikes födda kvinnor, och även dessa medel upphör som tidigare har aviserats med utgången av 2022.

I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen en förlängning av folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett. Regeringen föreslår i budgeten att cirka 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Jämfört med den nivå som den tidigare regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen 2022 är regeringens förslag till anslagsnivå högre.

Avslutningsvis vill jag understryka att folkbildningen är en viktig kraft för Sverige och att folkhögskolors och studieförbunds arbete är betydelsefullt. I väntan på den pågående utredningens förslag kommer jag att följa de åtgärder som Folkbildningsrådet och studieförbunden vidtar och planerar att vidta utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Jag utesluter i dag inte fler åtgärder inom ramen för nuvarande modell för att utveckla styrningen och kontrollen av statsbidraget till folkbildningen.

Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Regeringen har väldigt höga ambitioner när det gäller utbildning både för barn, unga och vuxna. Vi gör inga neddragningar av utbildningarna, vi har väldigt höga ambitioner och vi ligger på historiskt höga nivåer när det gäller vilken yrkesutbildning som erbjuds svenska folket.

Det är också viktigt att inte bygga ut verksamheten alldeles för snabbt, för verksamheten måste hålla en hög kvalitet. Om man bygger ut en verksamhet för snabbt finns det en stor risk för att man tummar på kvaliteten och att de som genomgår utbildningarna inte får den utbildning de har rätt till och därmed inte har de kvalifikationer som arbetsmarknaden kräver.

Det är väldigt viktigt att vi har höga ambitioner när det gäller den högre utbildningen, vuxenutbildningen och den svenska skolan. Denna regering drar inte ned på antalet utbildningsplatser, utan vi har historiskt höga nivåer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Mats Wiking, för den utmärkta frågan!

Nu kommer ansökningarna in. De hanteras av CSN, och det har kommit in 20 000 ansökningar, precis som Mats Wiking säger. I det här läget är det för tidigt att spekulera i hur många av dem som kommer att få bifall och hur många av dem som kommer att få avslag. Det är en uppgift som myndigheterna nu hanterar, och jag tror att det är viktigt att vi politiker inte lägger oss i det.

Det kommer att ta sin tid, eftersom det har kommit in fler ansökningar än vad prognosen sa. Det här handlar om att människor ska få en korrekt och rättssäker bedömning. Därmed måste det få ta den tid som krävs för att man ska kunna få rätt bedömning och därmed veta vilka insatser man har rätt till.

Det är alltså för tidigt att svara på hur stor andel av dessa 20 000 som kommer att få stödet beviljat och hur stor andel som kommer att få avslag. Det återstår att se, men vi följer detta mycket, mycket noga, dels för att det är viktigt att det blir en rättssäkerhet i prövningen, dels för att vi naturligtvis behöver se i vilken utsträckning behoven finns.

Det här står högt upp på regeringens agenda, och vi följer det mycket noga.

Herr talman! Tack, Mats Wiking, för inlägget och frågeställningen! Det är uppenbart, tycker jag, att Sverige är ett land med väldigt höga ambitioner för den högre utbildningen. Och det är helt klart att satsningarna i budgetpropositionen på yrkesutbildning och på högre utbildning ligger på historiskt höga nivåer.

En del av de tillfälliga satsningar som gjordes under pandemin försvinner vid årsskiftet. De var ju tillfälliga. De löper ut. Men den permanenta nivån, som gäller i vårt land för kommande år, innebär att tusentals ungdomar och tusentals vuxna kommer att få möjlighet att genomföra en utbildning på universitet eller högskola eller någon form av yrkesutbildning.

Det är historiskt höga nivåer. När det gäller yrkeshögskolan är det en fördubbling sedan tio år tillbaka ungefär. Vi har alltså väldigt höga nivåer. Jag tycker att det är väldigt bra att vi har det. Jag tycker också att det är en väldig styrka att vi brett i Sveriges riksdag har kunnat hitta en samsyn kring detta, för det är en fråga där vi behöver mindre politiskt bråk och mer samarbete. Det är en fråga där vi behöver se mer till vad som är bäst för landet Sverige, bäst för företagen och bäst för enskilda. Det är viktigare än kortsiktiga partipolitiska intressen eller kortsiktiga partipolitiska vinster. Detta är viktigt för Sverige, och det är viktigt att vi samarbetar.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är en del av detta. Det är när den svenska modellen är som bäst. Arbetsmarknadens parter satte sig ned och förhandlade - visserligen under hot från Liberalerna och delvis Centerpartiet om lagstiftning - och kom fram till ett nytt Saltsjöbadsavtal, som i grund och botten till stora delar förändrar den svenska arbetsmarknaden.

En viktig del i detta är flexibilitet. Det är ökade möjligheter för den enskilde företagaren, det medelstora företaget eller det stora företaget att ha flexibla verktyg för att kunna anpassa produktionen efter hur efterfrågan ser ut. Men det är också en möjlighet för fler människor att mitt i livet ställa om, att mitt i livet vidareutbilda sig, att mitt i livet hitta en ny väg i livet, en ny utbildning, ett nytt yrke. Detta skapar otroliga möjligheter inte bara för den enskilde utan också för vårt samhälle.

Omställningsstudiestödet är väldigt viktigt, och de nivåer som regeringen ligger på är precis i linje med det som arbetsmarknadens parter har velat se.

Detta gör vi därför att det är ett viktigt avtal för Sverige. För att den svenska arbetsmarknaden ska fungera är det viktigt att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig och att fler människor får rätt kompetens. Det är bra för de enskilda individerna. Det är också bra för företagen och därmed för oss alla, eftersom företagen är grunden för vår gemensamma välfärd. Det är därifrån skatteintäkterna kommer.

Sammantaget är det här viktiga reformer som gör att den svenska arbetsmarknaden fungerar bättre och som gör att vi åtminstone steg för steg går i riktning mot att minska den kompetensbrist som i dag finns och som är ett stort hinder för många företag och många individer.