Mats Persson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

har frågat mig om jag och regeringen missbedömt behovet av personer som vill studera med omställningsstudiestöd och, om så är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta. Mats Wiking har även frågat om jag och regeringen är beredda att föra till mer medel till högre utbildning och vuxenutbildning så att alla som söker omställningsstudiestöd kan få gå utbildningar.

Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen i juni i år undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.

När propositionen debatterades i riksdagen yrkade samtliga partier som ingår i regeringen bifall till propositionen i dess helhet. Endast Vänsterpartiet röstade emot. I propositionen framgår det att medel till omställningsstudiestödet ska tillföras stegvis från och med 2023 fram tills att reformen är fullt utbyggd 2026. År 2023 tillförs 1,3 miljarder kronor, och nästa år utökas denna summa till 2,8 miljarder kronor i linje med de förarbeten som togs fram av den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Regeringen inför därmed reformen precis på det sätt som aviserades i propositionen och helt i överensstämmelse med vad parterna förväntar sig.

Jag noterar att det finns ett oväntat stort intresse för det nya omställningsstudiestödet, men planen för införandet ligger fast. Ett tungt vägande skäl till detta är att handläggande myndigheter, främst CSN, ska ges rimliga planeringsförutsättningar.

För utbildning vid universitet och högskolor har regeringen i budgetpropositionen för 2023 bedömt att nya satsningar inte är aktuella. Universitet och högskolor har stora resurser för utbildning. Under 2023 uppgår anslagen för utbildning till cirka 26 miljarder kronor, och antalet sökande till högskoleutbildning minskar efter pandemiårens höga efterfrågan. Regeringen föreslår även att 270 miljoner kronor ska tillföras under 2023 för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, så kallad yrkesvux. Hur behovet av utbildning kommer att utvecklas framöver vet vi inte i dagsläget, men regeringen följer givetvis utvecklingen noggrant för att bedöma behoven under de kommande åren.

Herr talman! Tack till mina meddebattörer för en väldigt bra interpellationsdebatt! Jag välkomnar den. Jag tror att vi har förutsättningar att tillsammans i riksdagen göra det vi kan för att förbättra det här området. Det är ju eftersatt, och här behövs reformer. Som jag har sagt tidigare: Ju bredare förankring vi kan nå när det gäller detta, desto bättre.

Interpellanten kanske överdriver rädslan något. Det vi från regeringens sida har sagt och säger är att vi har stora ambitioner när det gäller att förbättra lärarutbildningen, inte minst ämneslärarutbildningen. Ingen i vårt avlånga land kommer att behöva vara orolig för att detta ska ske på bekostnad av kvaliteten eller på bekostnad av elevernas undervisning i klassrummet. Tvärtom kommer de reformer vi nu gör att se till att det blir mer fokus på kunskap. Vi kommer att se till att våra barn lär sig mer. Vi kommer att reformera lärarutbildningen, så att den får ett innehåll med starkt fokus på inlärning och kognitionsvetenskap. Det ska finnas en tydlig koppling mellan utförandet i klassrummet och den utbildning man går.

Ingen behöver vara orolig i detta läge. Vi jobbar långsamt. Vi jobbar noga med att se till att denna reform blir så bra som möjligt. Vi gör detta för att se till att elever, lärare och föräldrar ska känna sig trygga i de förändringar som vi kommer att genomföra. Vi kommer att fokusera väldigt mycket på innehållet i utbildningen. Det är fokus på kognitionsvetenskap och på hög kvalitet, så att vi får en högre genomströmning. Det duger inte att mer än hälften av dem som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av. Vårt land kan bättre. Vårt land förtjänar bättre.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, mina meddebattörer, för frågorna, och tack för diskussionen!

Det stämmer att lärarbristen har minskat något. Det beror dessvärre på att det föds färre barn i Sverige i dag än vad prognosen var för några år sedan. Det beror så att säga inte på utbildningssystemets förmåga eller framgång, utan det beror på att vi föder för få barn i Sverige just nu. Jag hade gärna sett att lärarbristen var mindre och att det berodde på att vi hade utbildat fler lärare med bättre kompetens och att vi hade haft större genomströmning, men så är det inte i dag.

Jag noterar också att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte heller tar höjd för investeringsstödet. Men med detta sagt tänkte jag fokusera framåt och fundera på vad vi gemensamt kan göra för att förbättra den svenska lärarutbildningen. Ingenting är ju viktigare för våra barn än att möta lärare med goda ämneskunskaper, som vet hur man lär ut och har den rätta pedagogiska kunskapen. Det är ett jätteproblem i dag att så många börjar lärarutbildningen, särskilt ämneslärarutbildningen, utan att fullfölja den. Inte ens varannan elev som påbörjar ämneslärarutbildningen går igenom den utan hoppar av.

Detta är ett långsiktigt problem för vårt land. Det gör att det är lärarbrist. Det gör att det är för dålig kvalitet i klassrummen. Det innebär att våra barn och ungdomar som inte får den utbildning som de förtjänar. Det blir konsekvensen.

Herr talman! Det är jätteviktigt att politiken i det här läget fokuserar på att förbättra innehållet i lärarutbildningen så att man som lärarstudent får mer kunskap om hur man lär ut, bättre förmåga att möta eleven i klassrummet och att man har tillräckliga ämneskunskaper. Det ska inte vara så att elever i en högstadieskola känner att läraren inte kan sitt ämne eller att läraren inte kan räkna. Som elev ska man mötas av en lärare som kan sina grejer, har en gedigen ämneslärarkompetens och också en förmåga att föra ut den kompetensen till våra barn och ungdomar, så att de lär sig tillräckligt.

Ett önskat läge är en bättre kvalitet i lärarutbildningen, ett högre söktryck och att fler lärarstudenter går igenom utbildningen, kommer ut som lärare och kan utbilda våra barn och ungdomar. Det är vårt önskade läge, och för att komma dit behöver lärarutbildningen förändras. Det behöver vara mer fokus på inlärning. Kognitionsvetenskapen spelar en viktig roll, och det gäller att arbeta för att få upp statusen på läraryrket. En förändring av ämneslärarutbildningen är en viktig del i detta.

Jag tror att det går att göra mycket av detta i bred politisk enighet här i riksdagen. Jag hoppas det, och jag välkomnar det om det är möjligt. Jag tycker att det vore bra för Sverige om man kunde göra detta i samsyn och inte ha stor politisk konflikt. Det här är en så viktig framtidsfråga för vårt land att den förtjänar det bästa av politiken.

Herr talman! Tack till interpellanten och till Linus Sköld för era inlägg! Det är en väldigt stor uppgift som regeringen har framför sig. Vi har stora problem i den svenska skolan. Ett är att våra barn lär sig för lite och att kvaliteten på våra lärarutbildningar är för låg. Det finns också en problematik i att vi som land har svårt att rekrytera lärarstudenter som klarar av eller genomgår hela utbildningen. Precis som jag förde fram i mitt interpellationssvar är det inte ens hälften av de studenter som påbörjar en ämneslärarutbildning som fullföljer hela utbildningen. Det är klart att detta är ett väldigt stort problem för alla oss föräldrar som vill att våra barn ska få en bra utbildning och kunna känna sig trygga i skolan.

Herr talman! Jag känner en väldigt stor ödmjukhet inför dessa problem. De senaste åren har politiken misslyckats på detta område. Det vilar ett mycket stort ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen för att man under åtta års tid inte har tagit itu med problemen. De landar nu i den nya regeringens knä.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fått ett starkt mandat för förändring av väljarna. Väljarna tycker att Sverige utvecklas åt fel håll och röstade i början av september för en ny regering och för förändring. Den förändringen kommer nu.

Jag ser fram emot att göra detta tillsammans och i bred dialog med både fackförbund och olika intressenter i skolvärlden, gärna också tillsammans med socialdemokratiska politiker som pragmatiskt och konstruktivt vill bidra till att göra den svenska skolan bättre. Men att saker och ting bara ska vara exakt som de har varit tidigare funkar inte - det tror jag att vi alla är överens om - eftersom problemen är så stora som de är.

Jag skulle särskilt vilja uppmärksamma de initiativ som nu tas i budgeten när det till exempel gäller att stärka innehållet i lärarutbildningen, exempelvis det som kallas övningsskolor, där man på ett bra sätt ökar studenternas möjligheter att delta och praktisera sin utbildning i verkligheten och mot elever. Det gäller naturligtvis också de förändringar som nu aviseras när det gäller innehållet i lärarutbildningen, med ökat fokus på kognitionsvetenskap, det vill säga på inlärning och hur den kan variera från person till person. På så sätt får man ihop olika perspektiv i en ordning så att våra barn och elever lär sig så mycket som de bara kan.

Herr talman! Jag välkomnar dessa interpellationer. Regeringen har en mycket stor uppgift när det gäller att ta itu med de stora problem som Sverige har, efter att de senaste åtta åren har präglats av stor passivitet. Jag beklagar det, men jag hoppas att vi kan hitta en gemensam väg framåt och i konstruktiv anda diskutera dessa frågor tillsammans. Jag är mycket intresserad av att höra era tankar om detta och av att arbeta i god ton framåt.

Herr talman! har frågat om jag har för avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå. Han har också frågat mig hur jag och regeringen tänker lösa det framtida lärarbehovet i hela vårt land och alla landets skolor. Niklas Sigvardsson har också frågat hur jag och regeringen tänker arbeta för att stärka kvaliteten inom lärarutbildningen.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Niklas Sigvardssons uppfattning att lärarutbildningen är en av de absolut viktigaste utbildningarna i vårt land. Här formas och utbildas de personer som ska undervisa Sveriges framtid, våra barn och elever. Vi måste därför ha en attraktiv lärarutbildning som håller hög kvalitet.

I syfte att höja de svenska skolresultaten och läraryrkets status har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommit överens om att inleda ett arbete med att utveckla lärarutbildningen. Vi kommer att arbeta för att förbättra kvaliteten genom ett reformerat utbildningsinnehåll med mer fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Vi kommer också att arbeta för att personer med en annan akademisk bakgrund ska kunna ställa om till läraryrket. Det är viktigt för att lösa det framtida lärarbehovet.

Ämneslärarutbildningen har länge lidit av stora avhopp. Även om genomströmningen har ökat de senaste åren är det bara drygt 40 procent av dem som påbörjar utbildningen som tar examen. Allt fler studerar till ämneslärare via den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, som har en högre genomströmning. Det är positivt, men genomströmningen måste bli högre även på ämneslärarutbildningen. I arbetet med att utveckla lärarutbildningen kommer vi därför att särskilt titta på organiseringen och kvaliteten inom ämneslärarutbildningen.

Herr talman! Regeringen har nyligen tillträtt. Vi kommer att återkomma med hur vi vill utveckla lärarutbildningen, inklusive frågan om ämneslärarutbildningens lokalisering.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen kommer att arbeta för att alla barn och elever ska få möta utbildade och behöriga förskollärare och lärare, oavsett skolform och var i landet man bor.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en utmärkt och mycket viktig fråga!

LAS-reformen tycker jag är ett uttryck för när den svenska modellen är som allra bäst. Vi ska vara stolta över att vi har en modell där arbetsmarknadens parter är ansvarstagande och tar ansvar för sina medlemmar och företagsorganisationer men också för Sveriges helhet och bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den lönerörelse som Sverige nu går in i kommer detta att sättas på prov, men utifrån debatten verkar det som att arbetsmarknadens parter också framöver kommer att ta ansvar. Detta gäller också när det kommer till det teknikskifte där många människor nu har behov av att ställa om och få stöd för att kunna göra detta på en föränderlig arbetsmarknad.

Reformen är viktig. Reformen ligger fast. Regeringen står helt bakom reformen, som parterna har tagit fram, och regeringens ambitioner på detta område är höga.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Sverige är ett land som har väldigt höga ambitioner när det gäller att ta itu med kompetensbristen. Antingen man frågar företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner eller företagare i Sverige svarar de unisont samma sak: Det är brist på bra folk. Det är brist på folk som kan sina grejer, om man förenklar lite. Frågan om kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverige i den tid vi står inför just nu.

Det livslånga lärandet är en väldigt viktig del i detta. Det handlar om komvux, om yrkesutbildningar, om kvalificerad yrkesutbildning och om våra universitet och högskolor.

Den budget som regeringen nu har lagt på riksdagens bord har oerhört höga ambitioner på detta område. Vi kommer att ligga på historiskt höga nivåer vad gäller yrkesutbildning och antalet platser på våra högskolor.

Sverige är en kunskapsnation. Vi ska vara en kunskapsnation. Vi investerar i kunskap och utbildning, och därmed investerar vi i vår framtid.

Herr talman! Det är precis som ledamoten säger, att en av de viktigaste frågorna för vårt land är att se till att vi har varor och tjänster som vi kan sälja till andra länder för att på så sätt finansiera vår välfärd. Det finns ingenting viktigare för vårt land än att se till att människor har ett jobb att gå till varje morgon och att vi har växande företag som konkurrerar på en global marknad. Där spelar utbildning och forskning en väldigt viktig roll.

Det är precis som ledamoten säger så att Sverige har tappat i konkurrenskraft och att trenden är sämre när det gäller hur många patent vi har och hur mycket pengar vi som land satsar på forskning och utveckling. Den utvecklingen vill den här regeringen bryta. Vi ser väldigt allvarligt på situationen och har oerhört höga ambitioner när det gäller forskning och investeringar i kunskapsintensiv produktion.

Det är också viktigt och ett värde i sig att ha breda överenskommelser kring detta. Regeringen kommer att verka för så breda överenskommelser i riksdagen som det bara är möjligt. Det är regeringens uppfattning och ingång till detta. Vi har höga ambitioner och vill ha en bred förankring av den politik vi går fram med.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Detta är en väldigt viktig fråga. Att ha infrastruktur i hela vårt land är viktigt, för Sverige är ett avlångt land. Sverige är ett land med stora avstånd, och det måste fungera för alla Sveriges invånare.

Det här är en fråga som regeringen har koll på och följer och analyserar väldigt noga. Det vi kan konstatera är att det för 2023 avsätts drygt 1,3 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad. Det kommer inte att kunna ersätta den här typen av stöd, men det finns en aktiv politik för att se till att det finns bredband i hela landet och att det finns goda kommunikationer och god telekommunikation i hela landet. Regeringen följer alltså frågan väldigt noga och har höga ambitioner på området.

Herr talman och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Sverige är ett fantastiskt land. I ett säkerhetspolitiskt mycket ansträngt läge är vårt land värt att försvara. När det nu blåser på de internationella marknaderna är en liten, öppen ekonomi som den svenska beroende av en ansvarsfull ekonomisk politik. I en tid av stora globala klimatproblem ska vi i Sverige ta vårt ansvar för en mer hållbar värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Svenska folket har röstat för förändring. Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten vill väljarna nu se en politik som tar itu med Sveriges problem.

Varje år lämnar 16 000 barn skolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Skjutningar, bidragsberoende och separatism splittrar samhällsgemenskapen när Sverige nu går åt fel håll och blir alltmer segregerat. En havererad energipolitik gör att elpriserna sticker i taket och utsläppen ökar.

Det finns en berättigad förväntan hos svenska folket om att vi folkvalda ska ta itu med de här problemen - en förväntan om att politiken ska underlätta människors vardag, öka tryggheten och trycka tillbaka kriminaliteten, en förväntan om att våra barn ska lära sig mer i skolan och en förväntan om att vi ska ta ansvar för klimatet och inte skjuta över problemet till våra barn och barnbarn.

Herr talman! Vi liberaler är förväntansfulla. Tidöavtalet innehåller viktiga reformer för vårt land, för Sverige. Låt mig börja med skolan, vår tids viktigaste fråga.

Vi vinner alla, här inne och i Sverige, på en bra skola. Därför behövs nu en ny inriktning för den svenska skolan och den svenska skolpolitiken. Vi behöver ha fokus på kunskap och på att lärarnas befogenheter i klassrummet ska öka. Vi behöver fler speciallärare och fler mindre undervisningsgrupper som gör att den unge som behöver mer stöd i skolan också får det. Vi behöver mer läsning i skolan. Vi behöver se till att satsa på skolan hela tiden, varje dag, året om.

Vi behöver en ny friskolelag som innebär vinstbegränsning under den första tiden för den aktör som vill etablera sig, och om man brister i kvaliteten får det tydliga konsekvenser. Detta är en politik som tydligt innebär att fler barn lär sig läsa, skriva och räkna. Det är så vi bygger en bra framtid, och det vinner vi alla på.

Herr talman! Många svenskar är oroliga över sin elräkning. De senaste årens energipolitik är ett haveri - man kan inte beskriva det på något annat sätt - med nedlagd kärnkraft som driver upp elpriserna och gör att vi nu eldar med olja på högvarv runt om i Sverige.

Med Tidöavtalet sker nu en gigantisk och välbehövlig omprövning av svensk energipolitik. Nu blir det satsningar på ny kärnkraft. Nu blir det satsningar på solenergi och vindkraft, och framför allt ser vi till att ta ansvar för klimatet genom att vi vill att det hela tiden ska vara fossilfri el. Det är där vårt fokus ligger.

Herr talman! Sverige behöver ta krafttag mot den organiserade kriminaliteten. Med Tidöavtalet sker reformer för högre straff, bättre verktyg för polis och åklagare och mer resurser till rättsväsendet. Men det krävs också satsningar på förebyggande insatser för att rädda unga från att börja den brottsliga banan. Därför behövs bättre befogenheter för socialtjänsten och stärkt samarbete mellan polis och socialtjänst.

Nu görs stora insatser mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Bland annat kriminaliseras oskuldskontroller och omvändelseterapi, och straffen skärps. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor stärks. Reglerna om kontaktförbud skärps med geografiskt vistelseförbud, vilket innebär att kontaktförbudet utökas kraftigt. Straffen för vålds- och sexualbrott skärps. Det är en ny, rättvis kriminalpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Herr talman! Vi behöver satsa på välfärden, och nu sker också satsningar på vården och välfärden. Primärvården byggs ut. Rätten till fast läkarkontakt utvecklas, och en nationell plan för att stärka förlossningsvården tas fram. LSS förbättras, och målet är att förverkliga ett statligt ansvar för den personliga assistansen.

Herr talman! En ny regering kommer att föra en liberal, borgerlig ekonomisk politik. Det är en ansvarsfull ekonomisk politik som inte skjuter kostnaden på framtida generationer. Det är också en politik som ser att det är företagen, inte vi politiker, som skapar välståndet i samhället och bygger vårt samhälle.

Det ska löna sig att arbeta. Inkomstskatterna ska ned, och ett bidragstak ska införas. Det ska löna sig bättre att spara, något som är en liberal och borgerlig dygd. Skatten på sparande sänks genom ett grundavdrag där de första sparade 300 000 på ett investeringssparkonto görs skattefria.

Herr talman! Sverige ska vara ett modernt och öppet land som tar nya steg för att stärka friheten. Public service-mediernas oberoende ska bestå, och deras långsiktiga finansiering ska vidmakthållas. Public service-verksamheten ska utvecklas som en del av den demokratiska infrastrukturen.

En grundlagsutredning om hur aborträtten kan stärkas genomförs. Nu går vi från förväntan till handling. Allt detta finns i det Tidöavtal som är grunden för den regeringsbildning som nu ska ske.

Herr talman! Sverige får nu en liberal, borgerlig regering. Liberalerna kommer därför att rösta ja till Ulf Kristersson som statsminister.

(Applåder)

Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Liberalerna värnar om att svenska folkets röster ska få genomslag i valet av talman. Talmannen är en central aktör och institution i den svenska demokratin. I det läge där Sverige just nu befinner sig manar detta till ansvar och eftertanke hos alla oss som sitter i denna kammare. Vår huvuduppgift är att ta ansvar för Sverige och göra Sverige till ett bättre land. I det läget är det viktigt att ha en talman som utgår från nyckelord som ansvarstagande, respekt och tillit.

Andreas Norlén har en enande förmåga och förmågan att samla ett brett stöd i Sveriges riksdag. Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har därför gemensamt nominerat Andreas Norlén till talman, och Liberalernas riksdagsgrupp kommer att rösta för honom som riksdagens talman.