Mats Persson

Fru talman! Tack till mina meddebattörer för en utmärkt debatt! Jag tänkte börja med att ta upp detta med studieförbundens viktiga roll när det gäller att erbjuda verksamhet, inte minst när det kommer flyktingar till Sverige. Jag delar helt uppfattningen att studieförbunden de senaste åren och historiskt har varit väldigt viktiga för att snabbt och flexibelt kunna erbjuda olika typer av insatser.

När det politiska systemet och de offentligt drivna systemen ofta har en tendens att vara långsamma och trögrörliga och byråkratiska har det funnits en enorm förmåga brett i civilsamhället att erbjuda en rad olika insatser till dem som har kommit till Sverige. Naturligtvis är studieförbunden och folkbildningen en del i detta. Studieförbunden och folkbildningen är naturligtvis en del i civilsamhället brett.

Just nu har vi dessvärre en aktuell flyktingsituation, vilket beror på det fasansfulla kriget i Ukraina som Ryssland är ansvarigt för. Sedan kriget bröt ut i februari 2022 har regeringen via EU-systemet, inom ramen för det som heter ESF-rådet, skjutit till pengar. Fram till nu handlar det om 600 miljoner, varav 300 miljoner har gått till folkbildningen. Mycket, mycket nyligen beslutade regeringen att ge ett uppdrag till ESF-rådet som innebär att man nu har fördelat ytterligare 315 miljoner kronor, varav 146 miljoner kronor går till folkbildningen för att man ska kunna erbjuda studiecirklar och annan verksamhet just för flyktingar eller asylsökande. Detta är en väldigt viktig verksamhet, inte minst i ljuset av situationen i Ryssland och att vi har många ukrainare här.

Detta är då inte från, så att säga, statsbudgeten. Det är ingenting som riksdagen beslutar om. Men det är offentliga medel. Det är pengar som svenska skattebetalare har betalat till Bryssel som nu kommer tillbaka och används i Sverige för, tycker jag, väldigt viktiga insatser. Detta är något som kommer att ha väldigt stor betydelse framåt, tror jag.

Herr talman! Louise Thunström väljer i sitt inlägg att dra upp en skiljelinje mellan utbildning å ena sidan och bildning å andra sidan och frågar om det verkligen är så att bildning är en borgerlig kärnuppgift. Jag tycker att det är en olycklig uppdelning. För mig är det nämligen inte vattentäta skott mellan utbildning och bildning. Utbildning är en förutsättning för att människor ska kunna växa. Utbildning är en förutsättning för att man ska kunna få andra perspektiv och se på samhället med nya ögon i förhållande till vad man kunde tidigare. Och att vara en del i en gemenskap på en arbetsplats, som exempelvis en yrkesinriktad utbildning kan leda till, innebär också att man växer som människa. Man får ett annat perspektiv, och man bildas som människa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag delar alltså inte uppfattningen att det är vattentäta skott mellan utbildning och bildning. Båda delarna behövs i det svenska samhället för att vi ska kunna bygga det starka, goda samhället, och vi ska göra det tillsammans.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att studieförbunden fortsatt kan erbjuda stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främja kompetensutveckling samt bidra till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande.

Fru talman! Det är Folkbildningsrådet som beslutar om de specifika villkoren för statsbidraget till folkbildningen. Det finns inget i regeringens styrning av statsbidraget som hindrar att studieförbunden fortsatt erbjuder stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främjar kompetensutveckling och bidrar till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.

Vid sidan av statsbidraget till folkbildning arrangerar civilsamhället och andra aktörer många andra insatser för att ge bland annat asylsökande meningsfull sysselsättning i väntan på beslut om uppehållstillstånd. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen till exempel en förstärkning av medlen för tidiga insatser som riktar sig till bland andra asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Anslaget föreslås öka med 20 miljoner kronor 2024 och beräknas öka med 10 miljoner kronor 2025. Insatserna kan exempelvis handla om språkträning, nätverk och kunskaper om det svenska samhället. Länsstyrelsen samordnar arbetet och beslutar om statsbidrag för insatserna, som vanligen utförs av civilsamhället.

Fru talman! Jag förstår att det minskade bidraget kommer att få konsekvenser och kräva omprioriteringar inom studieförbunden. Regeringen föreslår just därför en stegvis neddragning av det allmänna statsbidraget till studieförbunden för att ge dem tid att anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Men jag vill här framhålla att det statliga stödet till studieförbunden även framöver kommer att vara omfattande och möjliggöra mycket viktig verksamhet runt om i landet.

Fru talman! Tack till Anna Wallentheim och andra för debatten! Tack även för samsynen kring vikten av Sisu och den verksamhet som bedrivs där och vikten av inte minst idrottsrörelsen för våra barn och ungdomar och alla de idrottsledare - fotbollstränare, handbollstränare, gymnastiktränare eller vilka det må vara - som runt om i vårt land gör fantastiska insatser varje dag, ger våra barn och ungdomar något mer och något nytt och utmanar. Det är en fantastiskt viktig verksamhet. Det känns viktigt att det finns en stark politisk legitimitet och förankring när det gäller detta, och jag välkomnar att det finns ett brett stöd för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar också att det finns ett brett stöd för att vi nu går fram med en permanent höjning av anslaget till folkhögskolorna. Det kommer att vara ett välbehövligt och viktigt tillskott för den verksamheten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till ledamöterna för utmärkta inlägg och bra frågor!

Det här är väldigt viktig verksamhet. Det är verksamhet som är en viktig del i den svenska demokratin och som ger människor möjligheter att växa.

Det är därför regeringen har gått fram med en riktad permanent höjning av anslagen till folkhögskolorna. Folkhögskolorna spelar en viktig roll i att ge fler människor möjlighet till en andra chans men också möjlighet att gå utbildningar som kan leda till jobb i framtiden. De är en viktig del av folkbildningen.

Samtidigt har regeringen gjort ett antal prioriteringar, som vi också pratade om i den förra debatten. Vi tycker att utbildning är väldigt viktigt, men i ett tufft ekonomiskt läge har vi också behövt göra en del tuffa prioriteringar. Det här är en sådan prioritering.

När det gäller idrotten är regeringens ambition, som jag framförde i mitt förra inlägg, att de anslagen inte ska påverkas därför att det finns en tydlig koppling till barns och ungdomars fritidsverksamhet och en tydlig koppling till situationen vi har i Sverige med utbredd gängkriminalitet och utbredd oro och otrygghet.

Fru talman! I övrigt får man intrycket att Socialdemokraterna har en retorik som inte riktigt rimmar med verkligheten.

De 100 miljonerna till folkhögskolorna har i den här debatten och den tidigare bemötts av Socialdemokraterna med att det inte räcker, att det de facto är en nedskärning och att det vi gör är att inte satsa på folkhögskolorna.

För en timme sedan presenterade Socialdemokraterna sin skuggbudget. Hur mycket mer pengar än regeringen satsar då Socialdemokraterna på folkhögskolorna? Jo, noll kronor mer än regeringen. Det vill säga att man accepterar den permanenta höjningen på 100 miljoner, och det välkomnar jag att Socialdemokraterna gör. Men de har en väldigt hård retorik om att de pengarna inte spelar någon roll och de facto inte är någon förstärkning. Om det är nu är så himla hemskt, varför har inte Socialdemokraterna lagt till nya pengar till folkhögskolorna eftersom det här är otillräckligt? Den frågan skulle vara intressant att få svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att detta visar att när argumenten inte riktigt finns där blir retoriken väldigt tillspetsad och väldigt hård, men när man sedan tittar på de faktiska förslagen ser man att där inte finns så mycket substans. Det vill säga att i den här frågan var det mycket retorik, men när det kommer till kritan satsar inte Socialdemokraterna mer än regeringen gör.

Allra sist i det här replikskiftet vill jag säga att det här är en viktig verksamhet. Regeringen gör tydliga prioriteringar. Vi är i ett tufft budgetläge där alla hushåll runt om i Sverige vänder på alla slantar. Man sitter vid middagsbordet på kvällen och diskuterar vilka prioriteringar och vilka uppoffringar man behöver göra i hushållsekonomin. På samma sätt behöver politiken samlat göra tydliga prioriteringar. I det här fallet prioriterar regeringen utbildning väldigt högt, och där är inte minst folkhögskolorna en mycket viktig del.

Fru talman! Det är ju demokratins högborg som vi befinner oss i. Den ena debatten avlöser den andra, och de går in i varandra.

För den som tittar och lyssnar handlar debatten om vikten av folkbildning. Interpellanten har ställt en väldigt bra fråga, tycker jag, nämligen hur idrottsrörelsen kommer att påverkas av de omprioriteringar och omfördelningar som sker i regeringens budget. Eftersom det kom en följdfråga från interpellanten och ledamoten Wallentheim vill jag vara tydlig med att när det gäller studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna kommer det i kommande beslut om regleringsbrev till 2024 att specificeras att det inte kommer att göras någon minskning av dessa medel.

Bakgrunden är naturligtvis att idrottsrörelsen i bred mening spelar en avgörande och stor roll och att det också, givet den samhällsutveckling som vi har just nu, är väldigt viktigt att barn och ungdomar har god tillgång till fritidsaktiviteter och att det finns idrottsledare som kan utbildas av i det här fallet studieförbundet Sisu. Det spelar en väldigt viktig roll, inte minst med tanke på den fasansfulla samhällsutveckling vi har med den växande gängkriminaliteten och de skjutningar och sprängningar som vi ser just nu. Därför känns det som en mycket viktig prioritering att se till att det finns gott om fritidsaktiviteter för barn och ungdomar och att idrottsledare, fotbollstränare, handbollstränare och gymnastiktränare har möjlighet att ta del av olika typer av utbildningar. Jag vill verkligen understryka detta i mitt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Anna Wallentheim har frågat socialministern om han och regeringen har övervägt vilka konsekvenser som neddragningarna inom folkbildningen riskerar att få för idrottsrörelsen och, i förlängningen, för folkhälsan i Sverige samt hur ministern och regeringen tänker kompensera för dessa neddragningar inom folkbildningen, särskilt med tanke på den betydelsefulla roll idrotten spelar för samhällsgemenskapen och ungdomars utveckling. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande.

Herr talman! Utöver de hälsovinster och den sociala gemenskap som föreningsidrotten ger för den enskilde bedömer regeringen att idrotten i sig fyller en viktig funktion i arbetet med att främja integration och i det brottsförebyggande arbetet. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag är regeringens avsikt att inte göra någon minskning av de medel som fördelas till studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna i kommande beslut om regleringsbrev för 2024, där användningen av anslaget preciseras.

Herr talman! Jag tackar för en väldigt bra debatt. Jag vill säga två saker.

Det första är: Det är 100 miljoner kronor mer till folkhögskolorna nu än vad som tidigare har aviserats. Det är 100 miljoner kronor i en permanent höjning. Det är viktigt, för detta är en viktig verksamhet som inte minst ger människor en andra chans och som i många fall innebär yrkesutbildningar som har goda möjligheter att leda till framtida jobb. Det är 100 miljoner kronor i en permanent satsning. Detta är mycket viktigt.

Det andra jag vill säga, herr talman, är att jag blir lite orolig när jag lyssnar på Socialdemokraterna. Jag tänker på de problem med fusk och felaktigheter inom folkbildningen som vi har sett de senaste åren, tydligast exemplifierat med den fasansfulla händelsen i ABF Botkyrka, som har fått stora politiska konsekvenser. Nio socialdemokrater har lämnat partiet i kommunfullmäktige. Detta behandlas i den här debatten inte med det allvar som jag tycker att frågan förtjänar. Vi kan inte blunda för att detta är en verksamhet som har haft problem med fusk och felaktigheter, och vi kan inte svära oss fria från att det fortfarande finns problem med fusk och felaktigheter.

Det har gjorts åtgärder, men jag utesluter inte att vi framöver kommer att behöva göra fler åtgärder för att säkerställa att skattebetalarnas pengar inte hamnar i fel fickor utan går till det som det är tänkt.

Folkbildningen spelar en väldigt viktig roll i det svenska samhället. Därför är det viktigt att pengarna används till rätt saker, och det är viktigt att skattebetalarna kan känna sig trygga med att pengarna går till bildning och inte till annat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag ska börja med att direkt svara på Magnus Manhammars utmärkta inlägg. Jag delar helt uppfattningen att civilsamhället är en viktig del i demokratin och att samhällen som inte är så starka som det svenska ofta saknar precis detta. Ryssland, som ledamoten nämner, är dessvärre ett utmärkt exempel på detta. Sverige ska aldrig gå i den riktningen, utan vi ska gå i motsatt riktning.

Herr talman! Låt mig fördjupa mig lite i detta med folkhögskolorna och delade anslag. Jag kanske var lite otydlig där. Jag och regeringen har inget emot tillfälliga åtaganden eller att regeringen ger tillfälliga uppdrag till folkhögskolor eller studieförbund. Jag delar uppfattningen att studieförbunden har varit en väldig styrka inte minst under den senaste flyktingkrisen, det vill säga Ukrainakriget. Där har de spelat en oerhört viktig roll, och de har en stark förmåga att snabbt ordna fram verksamhet. I det här fallet har det handlat om studiecirklar eller verksamhet som ger ukrainare möjlighet att lära sig svenska. Jag delar helt den uppfattningen.

Men med detta sagt är det ändå så med dagens regelverk att om man som regering vill ge just folkhögskolorna ett permanent förstärkt anslag är det inte möjligt. Innan man har genomfört den ändring som finns i det förslag som nu ligger på riksdagens bord är det ju ett samlat anslag. Nu vill vi från regeringens sida dela upp det i två olika anslag för att permanent kunna höja anslagen till just folkhögskolorna.

Det hade naturligtvis varit möjligt för regeringen att gå fram med en tillfällig satsning till folkhögskolorna och ange en viss inriktning för pengarna, men det är inte detta som är regeringens ambition här. Regeringens ambition är en permanent höjning och att ta vara på den kraft som ligger i frivilligheten och friheten för folkhögskolorna att lösa detta själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså en satsning. Det handlar om en permanent höjning med 100 miljoner kronor i anslag jämfört med vad som har aviserats i tidigare budgetar.

Herr talman! Regeringen gör väldigt tydliga prioriteringar. Vi prioriterar utbildning väldigt högt. En viktig del i detta är att vi nu kommer att ha närmare 20 000 fler platser på yrkesutbildningar både inom ramen för komvux och inom ramen för yrkeshögskolan. Det är en viktig prioritering som vi gör, och vi gör det i ett läge då vi har en tuff ekonomisk situation och behöver ha återhållsamma budgetar för att inflationen inte ska driva iväg.

Alla i samhället - alla som i dag sitter hemma och äter middag med familjen - funderar över vilka utgifter de ska skära ned på och vilka prioriteringar de ska göra i sin hushållsbudget. På samma sätt behöver regeringen fundera, agera och göra prioriteringar i budgeten. Då har regeringen i detta utsatta ekonomiska läge valt att prioritera utbildning högt, inte minst folkhögskolornas verksamhet. Vi menar att den spelar en viktig roll för att ge människor en andra chans och skapar möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden.

Vi ställer inte detta mot andra verksamheter, utan civilsamhället, där folkbildningen är en viktig del, spelar fortsatt en mycket viktig roll i det svenska samhället.

Herr talman! Tack för interpellationen och alla utmärkta inlägg!

Det är poetiskt att lyssna på den politiska samsyn som finns kring civilsamhällets betydelse i Sverige och att Sverige är så mycket mer än staten, att Sverige är något mer än det som sker inom politikens ramar här i riksdagen, i kommunfullmäktige eller i regionfullmäktige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samhället Sverige är så mycket mer. Det är ridklubbar, där ofta tjejer - alldeles för ofta bara tjejer - rider. Det är fotbollsträning, som numera lockar både unga pojkar och unga tjejer, inte minst efter damlandslagets framgångar. Det är pianolektioner i kulturskolans offentliga verksamhet men också pianolektioner och sånglektioner i frivillig verksamhet, i vissa fall till och med driven av privata företag. Vi har en bred sfär av aktiviteter som är civilsamhället i Sverige och som är större än staten, och det är poetiskt att höra att det finns en sådan bred samsyn i riksdagen om betydelsen av det. För mig som är uppvuxen i idrottsrörelsen är detta ljuv musik att lyssna på.

Folkbildningen är ju en del av civilsamhället. Det är en del av det starka samhället, som är starkare än staten - det är i alla fall vad vi vill att det ska vara - och en viktig del i demokratin och en viktig del i samhället.

I det spelar inte minst folkhögskolorna en väldigt viktig roll. Jag vill verkligen trycka på det och verkligen framhålla folkhögskolornas betydelse när det gäller att ge människor en andra chans. Tack vare folkhögskolorna är det så många människor som efter en lite stökig skolgång eller en skolgång i den vanliga skolan där man känt att man inte riktigt passat in får möjlighet till en andra chans. Man kan läsa upp allmän kurs på folkhögskolorna eller gå en mer yrkesinriktad utbildning och på det sättet stärka sin roll i samhället, bli inkluderad i samhället och få en andra chans. Det går inte att nog betona betydelsen av det.

Det är därför regeringen prioriterar folkhögskolorna väldigt mycket som en del av den starka folkbildningen. Nu höjer vi ju anslagen. Det är en satsning som innebär att vi höjer den nivå av pengar som folkhögskolorna kommer att ha. Det är inte som tidigare, att man tillfälligt ger lite pengar från ett år till ett annat för att göra någonting, utan de får större anslag långsiktigt och permanent.

Jag fick frågan varför vi har delat upp det i två olika anslag. Det är av just den anledningen - eller det är av lite olika anledningar, men en är att folkhögskolor och studieförbund delvis eller till ganska stor del har olika karaktär på sin verksamhet. Till exempel är folkhögskolornas verksamhet i många fall CSN-berättigad och en tydlig del i utbildningssystemet, inte minst för att ge människor en andra chans.

Det är också för att vi på detta sätt inte gör det som tidigare regeringar har gjort då de gått in med tillfälliga, riktade satsningar till olika verksamheter som så att säga bundit folkhögskolorna eller studieförbunden vid att göra vissa riktade saker. Vi har velat behålla deras möjlighet till frivillighet och att själva besluta om detta. Det här ger ökad frihet för folkhögskolorna att hantera detta.

Jag tycker att satsningen som regeringen gör på folkhögskolorna visar att vi tycker att folkbildning och utbildning är viktiga delar i vårt samhälle och att vi prioriterar detta väldigt högt.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att folkbildningens innehåll fortsatt är fritt från politisk styrning och hur jag avser att agera för att folkbildningens bidrag till demokratin och den fria åsiktsbildningen inte ska försvagas i den reformering som nu pågår.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. En av folkbildningens stora styrkor ligger i att verksamheten bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande utifrån gemensamma intressen. Detta värnar regeringen om.

Herr talman! En förutsättning för att folkbildningen ska kunna bidra till att stärka det svenska samhället är att det statsbidrag som staten fördelar till studieförbund och folkhögskolor används just till folkbildningsverksamhet. Under senare år har tyvärr flera fall av fusk och felaktigheter upptäckts i studieförbundens verksamheter. Självförvaltningsmodellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen är kritiserad. Riksrevisionen har i en granskning av statsbidraget till studieförbunden konstaterat att det finns brister i alla led av kontrollen och uppföljningen av statsbidraget.

I detta läge behöver en grundlig genomlysning av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen göras och alternativa modeller övervägas, i syfte att värna den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen Styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden. Utredaren ska nu bland annat analysera nuvarande modell för styrning och fördelning av statsbidrag till folkbildningen i syfte att göra den mer ändamålsenlig, transparent och förutsägbar samt minska risken för fusk och felaktigheter. Inom ramen för denna analys ska utredaren överväga om en eller flera befintliga myndigheter ska hantera styrningen och medelstilldelningen i stället för Folkbildningsrådet. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I avvaktan på utredningens förslag behövs åtgärder för att säkerställa en mer ändamålsenlig fördelning av statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. I dag är riksdagen hänvisad till att utgå från folkbildningen som en helhet vid bestämmandet av bidraget till folkbildningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att riksdagen framöver i stället ska besluta om ett anslag till studieförbund och ett anslag till folkhögskolor. Genom denna ordning bedöms statsbidragets träffsäkerhet öka och därmed dess bidrag till samhället. Det kommer även att minska behovet av statlig detaljreglering genom riktade satsningar till studieförbund eller folkhögskolor och därmed bidra till att värna den fria och frivilliga folkbildningen.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att regeringen inte föreslår en nedskärning av folkhögskolorna i budgetpropositionen för 2024 utan i stället föreslår att statsbidraget till folkhögskolorna förstärks. Förstärkningen föreslås uppgå till 100 miljoner kronor 2024 och beräknas uppgå till denna nivå permanent. Regeringen bedömer att denna allmänna förstärkning är en viktig prioritering i en tid då många folkhögskolor kämpar med ekonomin och då behoven hos varje folkhögskola ser olika ut.

Herr talman! Slutligen vill jag framhålla att regeringen sammantaget i budgetpropositionen för 2024 föreslår att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande. Genom detta stöd kommer folkhögskolornas och studieförbundens viktiga folkbildningsverksamhet även framöver att stärka den svenska demokratin och det svenska samhället.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en utmärkt fråga. Jag skulle säga att det historiskt sett har funnits en konflikt eller i alla fall en påstådd uppdelning mellan å ena sidan företagens och näringslivets behov och å andra sidan hur akademin fungerar eller samhällets behov av grundforskning och inte för tillämpad forskning.

Den skillnaden har beskrivits, men så ser inte verkligheten ut. Man kan titta på de svenska storföretagen och på de svenska mindre företagen. De är alla besjälade av att Sverige ska ligga långt fram i den teknologiska fronten, för de vet i dag inte vad som är framtidens teknologi.

Vem hade för 20 år sedan kunnat gissa eller tro att det skulle vara elbilen som så att säga skulle vinna racet om teknologin? Det var många som trodde att det skulle vara andra lösningar. Det visar på vikten av att göra detta tillsammans och att göra det som Sverige är väldigt bra på, nämligen samarbeta mellan politik, akademi och samhälle.

Fru talman! Det är tvärtom. Regeringen bygger ut möjligheten att ta del av utbildning i Sverige. Det är fler människor som nu kommer att få möjlighet att gå en utbildning.

Låt mig ge ett exempel. Vi har Myndigheten för yrkeshögskolan, som utför otroliga insatser tillsammans med svenska företag för att göra det möjligt för människor att utbilda sig till bristyrken. Där har vi nu omkring 50 000 platser varje år, vilket är väldigt mycket. De närmaste åren kommer det att byggas ut. Vi kommer att ha 7 000 fler platser om några år, vilket är en ökning med närmare 15 procent. Det är en otroligt stor satsning vi gör på detta just nu. Samhället skriker nämligen efter kompetent arbetskraft.

Detta är en väldigt viktig satsning för att se till att fler människor kan utbilda sig, för att se till att fler människor kan få ett arbete och för att se till att kompetensgapet kan slutas - samhället skriker ju efter kompetens.

Fru talman! Efter den här debatten har det nog inte undgått någon hur regeringen argumenterar i den här frågan. Det finns ju två bakgrunder till att vi nu omfördelar pengar från studieförbund till utbildningar som leder till riktiga jobb: batteritekniker, kockar och människor som kan jobba i vården. Det är extremt viktiga investeringar i ett läge där hela samhället skriker efter kompetenta medarbetare. Det är alltså en rimlig prioritering.

Detta görs också mot bakgrund av det väldiga fusk som vi har sett inom studieförbunden. Det är inte jag som framför detta, utan det är något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Regeringen lägger nu om politiken med ett ökat fokus på kontroll. Men vi vill också framhålla att studieförbunden är en viktig del i demokratin och utför mycket viktiga insatser. Just därför är det så viktigt att de pengar som skattebetalarna satsar på detta hamnar rätt och inte fel.

Fru talman! Regeringen har väldigt stort förtroende för den utredning om folkbildning som just nu pågår. Den är väldigt viktig för att hitta en väg framåt och för att vi gemensamt ska kunna hitta en modell där vi å ena sidan säkerställer att studieförbunden har mycket frihet att själva utforma sin verksamhet och å andra sidan säkerställer skattebetalarnas legitima rätt att veta att pengarna används till rätt saker och att de inte hamnar i fickor där pengarna inte ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att detta är viktigt, och utredningen är väldigt viktig. Det är också viktigt i ljuset av den skandal vi har kunnat bevittna inom ABF Botkyrka som har tagit sig så långt att nio folkvalda ledamöter valde att lämna Socialdemokraterna med anledning av den skandalen. Det visar på vikten av att vi kommer till botten av den här typen av problem.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en utmärkt fråga. Det är helt riktigt att Sverige de senaste 20 åren har tappat i relation till andra länder.

Vi är ett "small and smart country". Vi lever på att vi hela tiden kan utveckla nya innovationer, komma på den senaste tidens teknologi och sälja de produkterna och tjänsterna på en global marknad. Där spelar naturligtvis samspelet och samarbetet mellan enskilda företag och akademin en väldigt viktig roll. Även akademin i sig själv spelar en väldigt viktig roll. Vem kunde för 20-30 år sedan veta att batterier skulle vara ett av de hetaste områdena på 2020-talet? Det var väldigt få. Men vi ska vara glada att vi har haft forskare som fortsatt att utveckla ny teknik på det här området hela tiden.

För att vi ska komma fram bättre behöver vi satsa mer på excellent forskning. Vi behöver satsa på de bästa forskarna. Vi behöver se till att koncentrera våra resurser där de gör mest nytta.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren.

Det är viktigt, tycker jag, att vi i riksdagen beskriver verkligheten och det regeringen gör på ett korrekt sätt. Det är ju inte så att regeringen skär ned på folkhögskolorna, utan regeringen skjuter till 100 miljoner kronor. Jag noterade att SVT:s Rapport i går bad om ursäkt och erkände att de hade beskrivit detta på ett felaktigt sätt.

Regeringen satsar mer pengar på högre utbildning nu och under de kommande åren än vad som tidigare har legat i budgeten. Precis som Anders Ådahl beskriver det handlar det om rejäla satsningar på ingenjörer och på den tekniska sidan, därför att den gröna omställningen i samhället kräver det. Detta är en viktig prioritering som regeringen gör. Vi som politiker hade gärna lovat allt till alla, men verkligheten ser ut så att vi måste prioritera. Detta är så viktigt för den gröna omställningen att det står högt upp på regeringens agenda.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är precis tvärtom i verkligheten och i regeringens politik i förhållande till det som frågeställaren precis beskrev. Regeringen bygger alltså ut den högre utbildningen. Det satsas de närmaste åren mer pengar på den sektorn än vad det har gjorts tidigare.

För första gången på 15 år blir det fler lärarledda timmar för den som läser till ingenjör, exempelvis. Vi gör riktade satsningar på forskning kopplad till batterier, som är del av den gröna omställningen. Vi bygger ut antalet platser på de tekniska utbildningarna, till exempel till civilingenjör och en rad andra.

Regeringen har väldigt höga ambitioner kopplade till utbildning och forskning, och det märks också i den här budgeten eftersom vi bygger ut verksamheten.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Det finns en väldigt stor samsyn i denna kammare om att bildning är viktigt. Men politik handlar om att välja och att prioritera. Regeringen prioriterar utbildning väldigt högt och bygger nu ut den med 20 000 platser för alla runt om i Sverige som behöver utbilda sig för att kunna ta de bristyrken som finns i samhället. Det är en viktig prioritering, för om vi inte gör den blir vårt samhälle fattigare. Det är en prioritering att vara stolt över och en prioritering som kommer att bära Sverige mycket bättre framåt.

Fru talman! Bildning är en viktig del i det demokratiska samhället. Vi i Sverige ska vara stolta över den tradition vi har av att ha många arenor där man bedriver kultur, utövar olika typer av fritidsaktiviteter eller får möjlighet att föra demokratiska samtal i studiecirklar och på olika sätt föra det demokratiska samtalet vidare. I det ligger naturligtvis också att ha goda möjligheter till utbildning.

Regeringen lägger fram den här budgeten i en väldigt tuff ekonomisk tid. Då handlar politik om att prioritera, och vi prioriterar utbildning väldigt högt. Vi gör då en omfördelning från studieförbundens verksamhet till utbildningar som leder till riktiga jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det gör vi också i ljuset av att studieförbunden har präglats av problem med fusk och felaktigheter. Vi vet att pengarna inte alltid går till det som de är tänkta att användas till. Jag tycker att det är ett ansvarsfullt förhållningssätt att använda skattebetalarnas pengar på det sättet.

Fru talman! Det är en väldigt relevant och bra fråga, som också visar på en tydlig målkonflikt. Å ena sidan vill vi såklart att studieförbunden ska ha mycket frihet att själva bestämma över sin verksamhet. Å andra sidan är skattebetalarna med och finansierar detta. Det är människor som går till jobbet tidigt varje morgon och jobbar åtta nio timmar varje dag som är med och betalar detta. Då måste man också kunna komma åt fusk och felaktigheter i systemet och ha tydliga kontrollinstanser som säkerställer att pengarna går till det de ska gå till och inte hamnar i bedragares fickor eller i extremistisk verksamhet, som vi har sett på flera håll, inte minst när det gäller ABF i Botkyrka. Här finns mer att göra.