Mats Persson

Fru talman! Möjligheten att mitt i livet ställa om och få utbilda sig på nytt, möjligheten att som 19- eller 20-åring få en andra chans när man inte har lyckats i gymnasiet - alla de möjligheterna till en ny chans till utbildning är en viktig del i det svenska samhället och den svenska demokratin.

Regeringens politik och den budget som nu ligger på riksdagens bord innehåller stora satsningar på möjligheter att mitt i livet ställa om, få en andra chans och kanske få läsa in behörighet till gymnasiet på någon folkhögskola runt om i vårt land, eftersom vi skjuter till mer pengar till dessa områden. Genom att vi gör det stärker vi demokratin. Genom att vi gör det stärker vi möjligheten till utbildning och gör det möjligt för fler människor att hitta rätt i samhället. Det är en viktig investering för utbildningssystemet men också för demokratin.

Fru talman! Studieförbunden spelar en väldigt stor och viktig roll i den svenska demokratin och utför väldigt viktiga insatser. Samtidigt kan ingen i denna kammare blunda för det faktum att det de senaste åren har förekommit mycket fusk och felaktigheter. Detta är ingenting jag påstår, utan detta är någonting som Riksrevisionen i en granskning mycket tydligt har pekat på.

I detta läge är det en rimlig prioritering att prioritera utbildning för så många som möjligt. Det är det viktigaste. Då får man prioritera ned annat.

Fru talman! Politik handlar om att prioritera. Politik handlar om att inte lova allt till alla utan att i en tuff ekonomisk tid kunna prioritera.

Den här regeringen prioriterar utbildning. Utbildning är en av de viktigaste delarna när regeringen nu lägger sin budgetproposition på riksdagens bord. Vi bygger ut folkhögskolorna. Regeringen bygger ut komvux. Regeringen bygger ut yrkeshögskolan. Regeringen bygger ut högskolan med riktade satsningar på ingenjörsutbildningar.

Det är stora utbildningssatsningar, och då gör vi också en omfördelning där vi omfördelar pengar från studieförbunden till utbildning. Det är en riktig prioritering, det är en viktig prioritering och det är någonting som bygger Sverige starkare för framtiden.

Politik handlar om att prioritera. Politiker kan inte lova allt till alla.

Fru talman! Jag skulle ändå vilja säga att om man tittar på utvecklingen de senaste åren ser man att vi har ett läge där lagstiftningen i dag är alltför otydlig. Det gör att enskilda lärosäten inte vet vilka möjligheter de har att stänga av studenter eller agera mot andra som är verksamma inom högskolan när de passerar gränsen och inte uttrycker sin åsikt, utan hotar eller trakasserar medarbetare på universiteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta har också konstaterats i en statlig utredning, och regeringen ser nu över frågan att öka möjligheten att stänga av studenter som inte sköter sig utan som agerar så att de hotar och trakasserar andra.

Fru talman! Tack till frågeställaren för en väldigt viktig fråga! Jag vill naturligtvis undvika att uttala mig i det enskilda fallet, men jag kan uttala mig generellt och säga att detta är ett växande problem på våra svenska universitet och högskolor, det vill säga att enskilda forskare, lärare, professorer och lektorer utsätts för trakasserier och beskyllningar i sin gärning.

Universiteten ska vara en arena där det är högt i tak och där inga, jag upprepar inga, åsikter är förbjudna. Alla uppfattningar får mötas och blötas i det akademiska seminariet, men man får aldrig passera gränsen där man trakasserar eller hotar någon. Det handlar i många fall om en lärare som utövar sin yrkesgärning. Detta gäller oavsett om viljan till tystnad kommer från någon längst ut på högerkanten eller längst ut på vänsterkanten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.

Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.

Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.

Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge.

Herr talman! Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: "Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar." Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.

Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.

Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.

Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.

Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.

Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.

Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.

Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.

När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten.

Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet.

Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.

Herr talman! Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.

Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.

Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor.

Herr talman! Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.

En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig.

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.

Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.

Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.

Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.

Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till interpellanten och för hennes engagemang i frågorna! Jag tror att vi är helt överens om vikten av att verksamheten inte präglas av fusk och båg och att vi kommer till rätta med de aktörer som mjölkar systemet på skattepengar.

Ledamotens tidigare arbetskamrater inom industrin ska kunna gå till jobbet klockan 6.15 eller 6.30 och känna sig trygga med att vi vill att pengarna ska användas på rätt sätt. Jag tror inte någonting annat än att ledamoten och ledamotens parti har samma inställning som regeringen i detta.

Med det sagt är det ändå viktigt att vi vidtar åtgärder. Det är inte bara viktigt att vi har höga ambitioner och en stark politisk vilja att pengarna ska gå till rätt saker, utan vi måste också ha säkerhetsnålar och säkerhetsventiler i systemet som gör att det inte går att fuska eller är väsentligt mycket svårare att fuska än det är i dag. Regeringen vidtar en rad åtgärder just nu, och jag utesluter inte att vi längre fram kommer att behöva göra mer. Jag tror att det är väldigt viktigt.

Vi gör detta därför att vi har höga ambitioner när det gäller folkbildningen, och vi tror att den spelar en viktig roll i demokratin för att bygga tillit i samhället. Den är också viktig när det gäller att skapa möjligheter för människor till en bra fritid. Tack vare och med hjälp av folkhögskolor och studieförbund kan man växa som människa, och de spelar som sagt en viktig roll i vår demokrati.

Allra sist, herr talman, vill jag tacka för interpellationen och tacka ledamoten för det fina och stora engagemang som visas i debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är viktigt att säga och slå fast att det inte sker några besparingar på folkbildningen i Sverige. Det spelar ingen roll hur ofta Socialdemokraterna säger det; det sker alltså inga besparingar på folkbildningen i Sverige.

Det som däremot sker är att vi tycker att det är viktigt att de pengar som används i folkbildningen går till det som det är tänkt att de ska gå till. Pengarna ska inte gå till kriminella aktörer som mjölkar systemet på pengar. Det har uppmärksammats under det senaste halvåret att exempelvis ABF har stora problem med detta, och det vilar ett mycket stort ansvar på inte minst Socialdemokraterna för att komma till rätta med problemet.

Folkhögskolorna är en viktig del i vår svenska utbildningsflora. De förändringar vi nu gör i själva förvaltningsmodellen är någonting vi gör för att verksamheterna ser väldigt olika ut och har olika förutsättningar. Jag konstaterar också att folkhögskolorna har tagit emot detta med viss nyfikenhet och på flera håll också välkomnat det.

Vi har stora ambitioner med folkbildningen, och vi har stora ambitioner med folkhögskolorna. Vi har väldigt höga ambitioner med utbildningen generellt, och vi gör nu stora investeringar i utbildning för att göra det möjligt för fler människor att ta del av en utbildning, få bli sitt bästa jag och kunna komma in på arbetsmarknaden.

Det handlar om breda reformer. Det handlar om yrkesutbildningar, och det handlar om komvux. Det handlar också om att vi som sagt har höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor.

Herr talman! Tack till interpellanten och meddebattören!

Regeringen har väldigt höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor. Det är en viktig del, inte minst för att människor ska kunna få en andra chans. Om man har misslyckats med sin utbildning ska man få en möjlighet att gå på en folkhögskola och på det sättet läsa upp sina betyg, hitta en ny inriktning eller att komma tillbaka in i samhället. Folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll för hela det svenska utbildningssystemet.

För ett par år sedan, i mars 2020, konstaterade världen och Sverige att vi hade en global pandemi. Den påverkade oss alla på ett väldigt brutalt sätt. Det tog väldigt lång tid innan vi som samhälle och flera andra samhällen var igenom pandemin. Men för någon månad sedan konstaterade man att vi inte längre har en pandemi, vilket många av oss har känt ganska länge.

I ett läge där vi som land tillsammans med andra länder inte längre lever i en pandemi är det ganska logiskt att de tillfälliga pengar man sköt till under pandemin inte längre skjuts till. Det vore konstigt om man gjorde på något annat sätt.

Alla har arbetat och känt till att förutsättningarna är att det är tillfälliga pengar som har spelat en viktig roll under pandemin. Men när pandemin inte längre finns har de inte längre har samma roll.

Det är samtidigt viktigt att säga att folkhögskolorna spelar en viktig roll i det utbildningssystem vi har, och de kommer att spela en väldigt viktig roll framåt.

Det ger möjlighet för människor att få en andra chans. Det ger möjlighet för människor att växa. Det ger möjlighet för människor att hitta utbildningar som de inte hittar någon annanstans. De spelar en viktig roll i den flora av olika utbildningar som finns i Sverige.

Herr talman! Annette Rydell har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla grupper fortsättningsvis ska omfattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen.

Jag har tidigare klargjort att jag och regeringen ser folkbildningen som en viktig kraft. Det mål som riksdagen fastställt för folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Unga, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver komplettera sin utbildning eller vill vidareutbilda sig är exempel på grupper som nås av folkbildningens verksamhet.

Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär, i enlighet med regeringens förslag, att cirka 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Folkbildningsrådet fördelar sedan ut en stor del av detta statsbidrag till folkhögskolorna. Under pandemin tillfördes tillfälligt extra medel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång. Regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod, eftersom vi de facto inte har någon pandemi.

Herr talman! Regeringen anser att folkhögskolorna spelar en viktig roll i utbildningsväsendet. Vi anser att det är viktigt att man via folkhögskola eller andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig och få en andra chans och får möjlighet till en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå.

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit kraftiga förstärkningar av utbildning för vuxna, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Förslagen innebär att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, komvux, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 247 miljoner kronor avsätts för studiestöd till enskilda. Regeringen tillför också 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i sfi, svenska för invandrare, för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Den målgrupp som det handlar om är alltså de som har flytt från kriget i Ukraina.

Herr talman! Jag tror inte att vi behöver blanda in högre makter för att lösa det här problemet. Jag hoppas och tror att vi ska kunna lösa det med handgripliga förslag.

Jag tror att alla som lyssnar på debatten förstår att vi alla, inte minst regeringen, gör vårt yttersta för att få till den här utmärkta reformen på allra bästa sätt. Den har brett stöd i riksdagen. Alla partier förutom Vänsterpartiet var för den och röstade för den. Vi som bär upp den här reformen gör naturligtvis vårt yttersta för att det ska bli på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är viktigt att oppositionen i Sveriges riksdag sänker tonläget något. Jag tror att de som tittar på debatten förstår att man som regering när man vill ta ansvar för den här typen av reformer gör det på bästa sätt. Jag skulle aldrig drömma om att anklaga Socialdemokraterna för att "skaka grundvalarna" i modellen för att Socialdemokraterna under fyra års tid i regering inte införde reformen med etableringsjobben, eftersom införandet av den här modellen innebär juridiska komplikationer - vilket ledamoten naturligtvis är fullt medveten om - som också den här regeringen hanterar. Jag tror att debattens tittare och lyssnare förstår att politik ibland är svårare än vad oppositionen i Sveriges riksdag vill göra den till.

Ansvar är viktigt. Sverige är i en mycket tuff tid. Vi går in i en lågkonjunktur. Omställningsstudiestödet är då viktigt. Många människor vill ta chansen att ställa om mitt i livet. Många människor vill ta chansen att utbilda sig och göra någonting nytt, och samhället står redo att möjliggöra för människor att kompetensväxla, utvecklas mitt i livet, ta nya steg och få nya yrken. Det är välkommet. Vi ska göra vårt yttersta för att den här reformen ska bli bra, så att så många människor som möjligt kan kompetensutvecklas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag upprepar det jag sa tidigare en gång till så får vi se om budskapet går fram. Ni får lyssna med lite större öron så kanske budskapet når fram denna gång.

Vi tycker att detta är en mycket viktig reform. Det är en stor och viktig del i omställningen på svensk arbetsmarknad. Vi har vidtagit åtgärder för CSN:s möjlighet att handlägga detta som kommer att bära frukt och få effekt så snart möjligt. Vi har riktat in våra åtgärder på det som kan göras här och nu under våren, och de sätts också in.

Vi följer frågan väldigt noga och utesluter inte att vidta fler åtgärder om det krävs. Man ska också veta att CSN hade väldigt tuffa förutsättningar eftersom tidsplanen för när detta infördes var väldigt tajt, vilket alla som varit involverade i frågan och inte minst parterna vet om. Det bör vi alla ha respekt för.

Det är exempelvis viktigt att alla de som nu söker till en utbildning får en rättssäker och individuell bedömning. Ska man leva upp till det tar det också lite längre tid än vad vi annars tycker är önskvärt. Om det finns saker i hur bedömningen sker som kan förändras eller om det finns något i regelverket som kan förenklas är regeringen naturligtvis beredd att titta på och noga analysera det.

Detta är en viktig reform. Det är viktigt att många människor får möjlighet att ställa om mitt i livet. Regeringen är beredd att göra det som krävs för att reformen ska bli så bra som möjligt.

Herr talman! Jag tackar interpellanterna för utmärkta inlägg i en väldigt viktig fråga.

Låt oss börja med att slå fast att den reform som sker på svensk arbetsmarknad är stor och viktig. Det är korrekt som flera interpellanter lyfter fram att Liberalerna bär ett mycket stort ansvar för att vi nu har en helt ny arbetsmarknadsmodell på plats. Hade inte Liberalerna krävt reformeringar av LAS och att arbetsrätten skulle göras mer flexibel hade det här regelverket inte funnits. Det är alltså en riktig analys av interpellanten att det här är en stor politisk vinst för Liberalerna. Jag kan bekräfta det.

Modellen som nu växer fram är unik på så sätt att den ger enskilda arbetsgivare ökad möjlighet att säga upp medarbetare när ett sådant behov finns. Det blir mindre tröghet i systemet, och möjligheterna ökar för enskilda arbetstagare att få nytt jobb. Det blir en mer dynamisk arbetsmarknad, samtidigt som vi bygger upp ett nytt studiestödssystem som gör det möjligt att mitt i livet ställa om, vidareutbilda sig och ta nya jobb till exempel i de nya branscher som växer fram.

Det här är en unik modell som jag tycker har väldigt stora fördelar och som känns modern med tanke på den tekniska utveckling och den starka, gröna omställning som sker runt om i Sverige och som gynnar oss alla. Där kan den här modellen spela en viktig roll.

Herr talman! Jag vill också i samband med detta understryka att redan när man från parternas sida bestämde sig för att införa reformen och införde den, det vill säga i höstas, visste man om att det var en ganska tajt tidsplan. Man visste att de myndigheter som ska hantera myndighetsutövningen skulle få svårt att göra det med så kort framförhållning. Sådana var förutsättningarna. Jag vet att det finns stor förståelse för att det är heroiska insatser som görs på CSN för att få detta på plats. När det handlar om myndighetsutövning är det betydligt svårare att göra bedömningar i varje enskilt fall, vilket gör att det drar ut på tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det här läget har det varit viktigt för regeringen att få till förändringar så snabbt som möjligt, och de snabbaste förändringar vi kunde göra under våren var att se till att CSN hade förutsättningar att omprioritera personal och göra effektiviseringar på arbetsplatsen så att fler befintliga handläggare kan arbeta med omställningsstudiestödet. Det är det som snabbast ger effekt. Att anställa många nya medarbetare skulle enligt vår samlade bedömning inte ha haft effekt förrän tidigast i höst, och det hade ju inte löst problemet. Huruvida det behöver skjutas till pengar längre fram är en fråga som noga analyseras och som vi kommer att återkomma till.

Herr talman! Regeringen har en bred dialog i de här frågorna med parterna. Så sent som i den här veckan har vi haft ett möte. Det här är viktigt, eftersom den breda dialogen är en förutsättning för att modellen ska bli bra. Det är en bra, bred dialog som bygger på tillit, förståelse för varandras roller och en väldig beslutsamhet om att modellen ska bli riktigt bra och att enskilda människor verkligen ska kunna ställa om mitt i livet och få den nya kompetens som många eftersträvar.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd. Niklas Sigvardsson har även frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att Centrala studiestödsnämnden, CSN, får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet.

Vidare har Samuel Gonzalez Westling frågat mig vilka åtgärder som jag ämnar att vidta för att kunna garantera att omflyttningen av personal på CSN inte får konsekvenser för resten av CSN:s verksamhet och andra låntagare. Samuel Gonzalez Westling har också frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att de som sökt omställningsstudiestöd inför hösten ska kunna få svar innan terminen börjar. Samuel Gonzalez Westling har även frågat mig om regeringen är beredd att skjuta till mer pengar till CSN om det visar sig att det inte räcker att flytta om personal internt på CSN för att få ned handläggningstiderna. Samuel Gonzalez Westling har avslutningsvis frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att de som har sökt omställningsstudiestöd i höstas och fortfarande väntar på besked snabbt ska kunna få svar.

Herr talman! Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen förra året undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.

Regeringen inför nu omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen, som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Att regeringen inför reformen på det sätt som aviserades i propositionen innebär att stödet införs stegvis, på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand, för att vara fullt utbyggt till 2026. Det innebär också att CSN har tillförts omfattande medel för utveckling och administration för att säkerställa att omställningsstudiestödet kan fungera som avsett. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med CSN och parterna om hur införandet fortlöper.

Herr talman! Det är många som ansöker om omställningsstudiestöd - vilket naturligtvis är positivt - men handläggningstiderna är tyvärr alltför långa. Här vill jag poängtera att CSN bedriver ett omfattande och ambitiöst arbete med att förbättra handläggningen. Att rekrytera ny personal för handläggning av stödet tar dock tid, och handläggningstiderna behöver kortas omgående. Regeringen bedömer att effektiviseringar och omprioriteringar inom CSN:s verksamhet är det mest effektiva sättet att minska handläggningstiderna på kort sikt.

Regeringen har därför nyligen gett CSN i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, till exempel genom effektiviseringar eller omprioritering av resurser från andra delar av myndighetens verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget är att åtgärderna inte ska få någon större påverkan på övriga studiestödstagare. Myndigheten ska redovisa hur arbetet fortlöper månadsvis till Utbildningsdepartementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

CSN:s uppdragsredovisningar kommer att ge oss en fördjupad bild över vad som kan göras inom befintliga ramar och hur medelsbehovet ser ut framöver. Jag ser ingen anledning att föregripa dessa redovisningar.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att svenska folket uppskattar politiker som inte misstänkliggör andra politiker utan tror det bästa om människor och om politiska avsikter. Det är nämligen det som brukar känneteckna det demokratiska samhälle som Sverige ändå är.

Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge att leva i. Kina, Iran och Ryssland agerar på ett helt nytt sätt. Rapporter från Säpo och myndigheten Must pekar på att det sker infiltration och stöld av patent på våra lärosäten. I den här nya miljön behöver naturligtvis Sverige säkerställa att vi agerar i enlighet med det nya säkerhetspolitiska läget. Därför kommer regeringen att se till att kompetensen stärks i våra högskolors styrelser vad gäller säkerhetspolitik.

Av den anledningen kommer vi den här gången att ha en kortare period för dem som sitter i styrelserna. På det sättet kan vi säkerställa bättre kompetens längre fram. Detta gör vi för att vi tar ansvar för Sverige i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, där Sverige är på väg in i Nato, där vi har krig i Europa och där Kina agerar på ett helt nytt sätt, vilket har uppmärksammats i flera nyhetsartiklar i ledande svenska medier och även i de rapporter som svenska myndigheter presenterar offentligt inför allmänheten.

Det här är på allvar. Det är inte politiskt spel. Det handlar om att ta ansvar för Sverige. Detta är ett beslut som regeringen har tagit självständigt. Det har ingenting att göra med politiskt spel eller andra partier utanför regeringen.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar för en utmärkt och viktig fråga.

Det handlar om en viktig del av den svenska demokratin. Det är många barn och ungdomar men också vuxna som har mycket av sin fritid i verksamheter där vi i dag inte vet om skattebetalarnas pengar används på ett riktigt sätt. Regeringen ser mycket allvarligt på rapporterna om fusk och mygel och olika typer av brottslig verksamhet som har varit förknippad med civilsamhället.

Det görs mycket gott i civilsamhället. Alla i civilsamhället är inte fuskare, men det fåtal som utnyttjar systemet är ett mycket stort problem och ett legitimitetsproblem.

Våra skattebetalare går upp tidigt varje morgon, går till sitt arbete och betalar skatt, och jag vill som politiker kunna se dem i ögonen och säga att vi gör allt för att pengarna inte ska hamna i fifflares fickor utan gå till den verksamhet som de var tänkta för. Regeringen vidtar nu viktiga, kraftfulla åtgärder för att rätta till detta.

Herr talman och frågeställaren! Regeringen satsar stort på svensk skola. Vi gör en historisk satsning i den budget som nu genomförs i Sverige. Flera av de reformer som vi går fram med handlar om fler läroböcker och om att erbjuda lovskola till barn som har det tufft i skolan. Det sa Centerpartiet nej till i sin budgetmotion i höstas. De reformer som vi lägger fram här och har fått igenom röstar Centerpartiet nej till.

I Stockholm, Sveriges största kommun, och i Göteborg, Sveriges näst största kommun, är Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och andra rödgröna partier med och genomför de största neddragningarna i skolan, vilket gör att vi under maj månad i både Stockholm och Göteborg kommer att ha stora demonstrationer.

Jag har full förståelse för att lärare, föräldrar och barn är oroliga och demonstrerar. För detta vilar ett mycket tungt ansvar på Centerpartiet som röstar nej till fler läroböcker i denna kammare och som aktivt medverkar till besparingar i Stockholm och Göteborg.

Vi tar fullt ansvar för statens del av den svenska skolan. Nu är det dags för Centerpartiet att ta sitt ansvar för den svenska skolan.

(Applåder)