Mats Persson

Herr talman! Tack till frågeställaren!

Jag träffar väldigt många företagare som undrar var den kompetenta arbetskraften är? Var är de som kan hjälpa till i industrin? Var är de som kan hjälpa till i hantverksyrken? Eller om man pratar med kommunala företrädare: Var är de som kan jobba i vård och skola? Bristen på kompetent arbetskraft är otroligt stor i vårt samhälle just nu.

Jag delar inte alls Socialdemokraternas bild av att regeringen inte gör tillräckligt och skär ned på verksamheter. Det är precis tvärtom. Någon har kanske läst om lokförarbristen och att man inte har kunnat utbilda tillräckligt många lokförare i Sverige. Varför inte? Jo, för att tidigare socialdemokratiska regeringar har gett tillfälliga pengar som inneburit att man inte har kunnat bygga ut den utbildningen. Nu tillskjuter regeringen permanenta pengar, 1,8 miljarder i budgeten, som innebär att Sverige kommer att få fler lokförare, fler batteritekniker och fler vindkraftstekniker - för att ta tre yrken där det just nu råder brist. Vi tar alltså stora steg för att lösa kompetensbristen i Sverige.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack till frågeställaren!

Sverige är ett ingenjörsland; det är det som har byggt vårt välstånd historiskt och som kommer att göra det framåt. Därför gör regeringen i den budget som ligger på riksdagens bord den största satsningen på ingenjörsämnena i modern tid. För första gången på 15 år höjs ersättningen till våra lärosäten så att det blir fler lärarledda timmar för den som läser på en teknisk utbildning. Det kan handla om att den som läser en bioteknikutbildning får fler laboratoriemöjligheter, att den som läser en teknisk utbildning får fler övningstimmar i matematik och så vidare. Detta är en strategisk, strukturell reform som kommer att göra oss alla i Sverige rikare och som kommer att göra vårt land till ett bättre land. Inte minst i ljuset av den gröna omställningen och det stora teknikskifte som just nu sker är detta en av de viktigare satsningarna i den budget som det ska beslutas om inom kort.

Herr talman! Det är ju riktigt att vi har hög inflation i samhället. Detta är ett gift som gör oss alla fattigare, som påverkar hela välfärdssamhället och som innebär att våra universitet och högskolor i vissa fall - inte överallt - möter höga kostnader.

Regeringen tycker att det är viktigt att alla myndigheter, inklusive universitet och högskolor, arbetar aktivt med att minska sin administration och den administrativa överbyggnad som växer inom all offentlig sektor. Det finns en dokumentationssjuka i offentlig sektor som innebär att antalet administratörer bara växer och växer. Detta gäller även våra högre utbildningsinstitutioner.

Ett arbete för minskning av administration väntar och bör påbörjas, så att studenterna får bättre undervisning och så att våra forskare får mer tid till att forska och lägger mindre tid på att fylla i meningslösa blanketter.

Herr talman! Jag tackar Mats Wiking för en utmärkt och viktig fråga.

Vi har ett antal år bakom oss när forskningspolitiken och den typen av politikområden har behandlats som arbetsmarknadspolitik och regionalpolitik. Det har varit ett strategiskt och historiskt misstag, vilket också framkommer i de granskningar som nu görs. Jag delar bedömningen att Sverige har tappat mark de senaste åren och att vi behöver komma i kapp. Det handlar om att kraftsamla, inte minst att ge unga lovande forskare i Sverige och i andra länder möjlighet att komma till Sverige och bedriva forskning. Det handlar vidare om att våga prioritera de bästa och mest lovande och ge dem goda förutsättningar att bedriva forskning.

Det handlar alltså om att göra upp med uppfattningen om och synen på att högskola och universitet är en del av regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. De har ett egenvärde i sig själva, inte minst för att skapa tillväxt, jobb och mer kunskap i Sverige.

Herr talman! Tack till Amanda Lind för den utmärkta frågan!

Jag delar helt uppfattningen att det svenska musikundret är något att vara stolt över. Oavsett om det är den unge pojken som spelar piano hemma eller på den lokala musik- och kulturskolan eller om det är den äldre tonårstjejen som spelar fiol i samma kulturskola är det en verksamhet som är väldigt viktig att värna. Naturligtvis är våra institutioner i bred mening en del av den helhet som skapar någonting som jag som svensk är väldigt stolt över.

Att se till att våra lärosäten har tillräcklig förmåga att bedriva en undervisning av väldigt hög kvalitet framåt är naturligtvis en fråga som regeringen följer väldigt noga. Den budget som vi nu har presenterat innehåller en rad olika satsningar på den högre utbildningen som jag tror på längre sikt kommer att gagna oss alla och göra Sverige till ett bättre land, inte minst när det kommer till musik och kultur.

Herr talman! Tack till Anders Ådahl för frågan!

Det är väldigt viktigt att stå upp för det fria ordet, för det förutsättningslösa och nyfikna sökandet efter ny kunskap och också för möjligheten att föra ut den nya kunskapen till alla dem som studerar på våra universitet och högskolor.

De senaste åren har vi sett en samhällsutveckling då studenter antingen i grupp eller självmant driver identitetspolitik eller utifrån sin egen politiska övertygelse trakasserar, hotar eller fryser ut lärare i deras yrkesgärning. Det är ett mycket, mycket stort problem.

Det är uppenbart att lagstödet i dag är för svagt för att lärosätena ska kunna agera och stänga av studenter som trakasserar forskare eller lärare. Därför avser regeringen att återkomma med förslag som gör att lagstödet för universitetsledningarna blir starkare och större.

Herr talman! Jag uppfattar att det finns bred uppslutning i riksdagen kring att vi behöver göra något åt de friskoleregler som vi har i Sverige. Vi behöver få en tydligare kontroll, och elever ska känna sig trygga med att oavsett vilken skola de väljer är det en bra utbildning. I detta ligger också att säkerställa att svensk skolpeng inte används utomlands och att pengarna ska gå till svenska elever. Det handlar också om att se över frågan om vi kan stoppa utländskt ägande av friskolor i Sverige.

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet, för frågan! Jag tror att det är många människor som går i en friskola eller har barn i skolan som är väldigt oroliga över hur det fungerar i svensk skola.

Från regeringens sida bedriver vi ett intensivt arbete med att styra upp det friskolesystem vi har i Sverige för svenska barn som går i svensk skola. Regeringen har tillsatt en utredning, och den utredningen tittar bland annat på hur vi kan säkerställa att svensk skolpeng inte används utomlands och att de pengarna ska gå till svenska elever. Det finns också ett arbete där vi tittar på om det är möjligt eller lämpligt att stoppa utländskt ägande av friskolor i Sverige.

Man kan alltså inte hävda att regeringen inte agerar i frågan om att säkerställa att barn och ungdomar i Sverige får god utbildning. Vi tar ansvar fullt ut.

Fru talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för en utmärkt fråga, och tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har lite svårt att förstå den här diskussionen. Vi har världens mest generösa system för studiestöd. Det uppfattar jag att det finns en mycket bred politisk enighet om. Jag är själv mycket stolt över att vi har ett sådant system.

Det betyder att människor oavsett vilken bakgrund de har ekonomiskt har mycket starka incitament att vidareutbilda sig. Det är också väldigt många människor i Sverige som gör det. Det tycker jag är väldigt bra. Detta är en väldigt stor fördel som Sverige har i relation till andra länder där studieavgifterna är väldigt höga.

Där är det väldigt ofta så att det sociala arvet går just i arv. Du måste ha mamma och pappa som bankomat för att kunna finansiera dina avgifter på ett universitet runt om i Europa eller i USA. Där är det på det sättet. Det är en styrka att vi har en annan modell i Sverige. Den ska vi slå vakt om, och den ska vi värna.

Regeringen gör nu ett förtydligande i målen för CSN. Men det är ännu viktigare, och det viktigaste vi gör, att se till att vi fortfarande har världens mest generösa system för den som pluggar vidare. Enligt förslaget i budgeten höjs ersättningen varje månad med 1 100 kronor till den som studerar.

Det är väldigt mycket pengar som studenter får. Jag tycker att det är bra att vi gör den prioriteringen. I en tid med hög inflation är det viktigt att ersättningen till studenterna inte urholkas utan att de får en ersättning så att de inte förlorar på att plugga.

Jag är väldigt stolt över att vi gör den prioriteringen i budgeten. Ibland blir politik nästan lite för mycket teater där man letar politiska fel och brister i stället för att slå vakt om det vi är stolta över, nämligen detta system.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt kritiken. Jag fattar inte vad problemet är. Vi har i det här landet världens mest generösa system för dem som pluggar. Det är jag jättestolt över. Det är en jättebra sak som Sverige ska vara väldigt stolt över. I den här budgeten ser vi till att de som studerar i Sverige i dag får 1 100 kronor mer i månaden. Vad är problemet? Det är väl jättebra?

Vi har ett fantastiskt system som vi ska vara väldigt stolta över. Vi förändrar beskrivningen av målen för systemet, men i faktisk handling bygger vi ut systemet och höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden. Det gör att den som pluggar kan känna att man kan leva på medlen från CSN. Studiestödet gör fortfarande att fler kan plugga vidare, och det är inte kopplat till föräldrarnas plånbok. Det är en väldigt bra sak som vi ska vara stolta över.

Ibland känns det som att Socialdemokraterna letar problem för att hitta saker att kritisera. Jag förstår ärligt talat inte problemet.

Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan som jag fick för ett par timmar sedan.

Regeringen har höga ambitioner på det här området. Ett exempel på hur viktig CSN:s verksamhet är, inte minst för att stå upp för att alla ungdomar, eller alla människor, ska ha möjlighet att utbilda sig i Sverige, är att vi i budgeten nu höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden för den som studerar. Att CSN-bidraget, eller CSN-ersättningen, höjs med 1 100 kronor är ett tydligt exempel på att regeringen tycker att CSN är en viktig del i ett utbildningssystem där alla får chansen och där man oavsett plånbokens storlek har en chans att plugga vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Niklas Sigvardsson behöver alltså inte vara orolig. Vi har väldigt höga ambitioner på det här området. Vi står upp för att människor ska kunna använda CSN som ett sätt att förverkliga sig själva och investera i en utbildning, och det ska inte vara kopplat till hur stor plånbok man har.

Fru ålderspresident! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför jag och regeringen väljer att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag anser att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppnå målet. Niklas Sigvardsson har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen anser att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa och varför skrivningen om social rättvisa i så fall har strukits.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om ett nytt mål för studiestödet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i över 20 år, och det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför ett behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, det vill säga studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, det vill säga att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier.

För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska alltså verka rekryterande för alla oavsett bakgrund, det vill säga såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Att stödet ska verka rekryterande för alla oavsett bakgrund innebär givetvis även att det ska verka rekryterande oavsett social bakgrund.

Dagens studiestödssystem fungerar bra, och det är därför lämpligt att huvuddragen i systemet ligger fast. Genom det nya målet kommer redovisningen av utgiftsområdets resultat även att bli tydligare för riksdagen. I övrigt bör alltså målen för studiestödet gälla så som i dag.

I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen en bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget pekar resultatet från de indikatorer som redovisas där på att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed fortsatt hög. Regeringens sammanfattande bedömning över måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.

Fru ålderspresident! Tack, Sofie Eriksson, för ditt engagemang och för den interpellation som du har ställt!

Jag tycker att det är väldigt välkommet att vi i riksdagen har en bred uppfattning om att Stockholm inte ska vara normen. Sverige är ett avlångt land, från längst upp i norr till längst ned i söder, där jag själv bor. Vi behöver se till hela Sveriges intressen, och vi behöver bryta mot den norm som finns kring att allting ska koncentreras till huvudstaden, så att säga.

Samtidigt har vi myndigheter som är självständiga. Och jag tror att vi ska värna den modell vi har. Exakt i detalj var, i det här fallet, 5,5 årsarbetare ska ha sin arbetsplats någonstans är inte något som Sveriges riksdag ska besluta om. Jag tror annars att det skulle kunna öppna för olika typer av debatter där man ställer olika platser i en region mot varandra. Eller så skulle vi flytta in rätt professionella beslut i riksdagens kammare. Jag är inte säker på att det är den rätta vägen framåt.

Vi måste våga lita på våra myndigheter och tro på att den bästa kompetensen finns där när det gäller att göra den sammanvägda bedömningen i fråga om å ena sidan hela landet och å andra sidan en myndighets behov av att få ihop sin verksamhet så att den kan bedrivas på ett bra sätt.

Jag välkomnar att man från myndighetens sida nu ska ha en fördjupad dialog med olika aktörer. Jag ser fram emot att följa den dialogen. Jag har fullt förtroende för att myndigheten hanterar detta på ett bra sätt och att myndigheten kan väga in det lokala behovet tillsammans med behovet av att kunna bedriva en ändamålsenlig och effektiv verksamhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Låt mig börja med att säga att Sofie Eriksson har helt rätt. Det hörs väl på min dialekt att jag håller med dig. Det finns en alldeles för stor Stockholmscentrering i svensk politik. Jag har, som du hör på min skånska, lite svårt att uttala Grängesberg på det vackra sätt som du, Sofie Eriksson, gör. Men du hör också på min skånska att den inte är så Stockholmsmässig eller östermalmig. Jag delar alltså helt din uppfattning. För många beslut i Sverige tar sin utgångspunkt i att Stockholm är normen och i att man inte ser den kraft och de möjligheter som finns runt om i vårt avlånga land, inte bara i Grängesberg utan faktiskt också i Skåne, där jag bor.

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi de kommande åren för en politik som innebär att vi ser hela landet och där vi inte koncentrerar verksamhet i Stockholm bara för att man ska det eller för att det är normen. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Samtidigt behöver man, när man bedriver en verksamhet, hitta rätt balans i förhållande till den lokala och regionala närvaron. Myndigheten behöver hitta möjligheter att bedriva verksamheten utifrån vad myndigheten själv tycker är rimligt. Det handlar också om att ta hänsyn till vilka eventuella vinster som kan finnas med att ha saker och ting på en plats. Och i vissa fall får väl även vi som inte bor i Stockholm erkänna att det kan finnas skäl till att också stockholmare kan behöva ett och annat statligt jobb. Det kan finnas skäl till att en del statliga jobb kan behöva finnas i Stockholm, även om jag med min skånska delar uppfattningen att det är för mycket Stockholmsperspektiv i svensk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker jag att det är välkommet att Kungliga biblioteket nu aviserar att man ska genomföra detta samråd med olika lokala och regionala aktörer, inklusive länsstyrelsen. Jag tycker att det är viktigt. I den dialogen får man från myndighetens sida noga motivera vilka skäl man har till de förändringar man nu har skisserat. Sedan får man från myndighetens sida väga de argument man nu har mot eventuella motargument som förs fram från lokala och regionala intressenter. Myndigheten får värdera detta för att sammantaget se vad som är bäst väg framåt.

Men låt mig vara väldigt tydlig på denna punkt. Sofie Eriksson har helt rätt. Det är för mycket Stockholmsfokus i svensk politik. Jag ber om ursäkt för att jag inte kan uttala Grängesberg lika vackert som ledamoten kan, men jag gör mitt bästa med den skånska jag har.

Fru ålderspresident! Tack, frågeställaren, för en utmärkt interpellation och en utmärkt fråga! Det är viktigt att Kungliga biblioteket gör det de ska i den här typen av frågor, nämligen samråda med de olika berörda aktörerna och intressenterna i detta. Det kan handla om regionen, kommunen, länsstyrelsen och andra aktörer. Det har också myndigheten sagt att man ska göra. Jag förutsätter att man hanterar detta på ett bra sätt.

Jag utgår från att Kungliga biblioteket följer de riktlinjer som finns och att man har bred dialog med olika aktörer. Sedan får vi se vad den dialogen landar i och vad slutsatserna blir.

Jag välkomnar att det finns ett starkt engagemang lokalt för den här typen av frågor. Det är naturligtvis viktigt att man för fram de lokala perspektiven. Det är också viktigt att myndigheten lyssnar på de olika lokala perspektiv som finns.

Jag vill inte föregripa det arbete som myndigheten gör, utan vi kommer naturligtvis att följa det noga. Jag har stor respekt och stort förtroende för att myndigheten hanterar detta på ett klokt och korrekt sätt, men jag förutsätter också att man för dialog med olika intressenter som är aktuella i den här frågan.

Fru ålderspresident! Sofie Eriksson har frågat mig om jag har varit delaktig i processen kring beslutet om en eventuell nedläggning av filmarkivet i Grängesberg. Sofie Eriksson har vidare frågat mig om jag tagit initiativ till en beräkning av kostnaderna för att utöka verksamheten på någon annan plats. Slutligen har Sofie Eriksson frågat om jag avser att initiera någon konsekvensbedömning avseende säkerhetsfrågorna kopplat till centralisering.

Kungliga biblioteket förvaltar stora samlingar av fysiskt och digitalt material som ska bevaras för framtiden. Samlingarna växer kontinuerligt i omfattning, och myndigheten behöver därför återkommande se över och bedöma behovet av utveckling och förändring. Inom ramen för detta arbete har myndigheten gjort den sammantagna bedömningen att det finns bevarande, samordnings- och effektiviseringsvinster med att flytta ihop verksamheten i Grängesberg med verksamheten i Bålsta eller Stockholm och också inlett processen för en sådan förändring.

Regeringen anser att det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, bland annat för att bidra till regional utveckling. Samtidigt är det viktigt att myndigheter bedriver en effektiv verksamhet oavsett var i landet de är placerade. I myndighetsförordningen (2007:515) finns bestämmelser om statliga myndigheters ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt och för att myndigheten hushållar väl med statens medel.

Vidare behandlar förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet och förordningen (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering processen för myndigheternas lokaliseringsbeslut. Av den senare framgår bland annat att myndigheterna ska upprätta en konsekvensanalys inför beslut om lokalisering. Konsekvensanalysen ska innehålla en beskrivning av de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av myndighetens planerade beslut samt en bedömning av de regionala konsekvenserna, inom ramen för myndighetens ansvarsområden. Av analysen ska det också framgå vilka alternativa möjligheter som finns att utveckla eller rationalisera myndighetens befintliga verksamhet i kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns bestämmelser om uppgifter som statliga myndigheter under regeringen har inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Samtliga statliga myndigheter är bland annat ålagda att kontinuerligt genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Utöver detta ska Kungliga biblioteket och ett antal kulturmyndigheter planera för undanförsel av arkivhandlingar, böcker, konstverk och natur- och kulturhistoriska föremål enligt förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring i händelse av krig.

Regeringen anser givetvis att det är viktigt att skydda kulturarvet. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i vill regeringen ytterligare stärka skyddet för kulturarv i händelse av kris eller krig. I mars i år fick därför Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt nationellt kulturskyddsråd. Myndighetens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Jag uppfattar att debatten följer ett mönster vi känner igen, nämligen att retoriken är oerhört högt uppskruvad. Svansföringen är oerhört hög från Socialdemokraternas sida, och man använder sig av ord och tillmälen som skapar ett väldigt högt tonläge i debatten. Men när det väl kommer till kritan visar det sig att de egna förslagen inte är så värst annorlunda än de förslag regeringen har. När det exempelvis gäller de hundra miljoner kronorna till folkhögskolorna, som man under flera timmar här har ondgjort sig över, visar det sig när det väl kommer till kritan att man låg på samma nivå.

Det andra jag noterar är att Socialdemokraterna när argumenten tryter alltid landar i att följa talepunkten som Sveavägen 68 har skickat ut och som handlar om Sverigedemokraterna. Vartenda inlägg handlar därför om Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen gör en väldigt tydlig prioritering i budgeten: Vi prioriterar utbildning, utbildning och utbildning. En viktig del är folkbildningen, och där är en viktig del studieförbundens verksamhet. Men det handlar också om att göra tydliga prioriteringar, och regeringen prioriterar att 20 000 fler människor kommer att få möjligheten att gå någon form av yrkesutbildning nästa år. Utöver det ser vi till att våra skolor fylls med skolböcker. Vi ser också till att fler människor får möjlighet att gå på folkhögskola och få en andra chans att läsa upp sina betyg eller läsa en yrkesinriktad utbildning. Det är en tydlig prioritering vi gör.

Vi lovar inte allt till alla, utan vi måste göra tuffa prioriteringar. Precis som svenska folket hemma vid köksbordet behöver göra tuffa prioriteringar i sin hushållskassa gör också regeringen det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Linus Sköld och Socialdemokraterna är mycket upprörda och bekymrade över att regeringen inte lägger tillbaka pengar som fanns tidigare. Det är ett häpnadsväckande påstående eftersom Socialdemokraterna för ungefär en timme sedan presenterade sin skuggbudget, där det är exakt samma nivå på satsningarna på folkhögskolorna som i regeringens budget.

Linus Sköld har stått här och beklagat sig över att detta kommer att leda till att inflationen gröper ur pengarna. Jag har hävdat motsatsen och sagt att satsningen vi gör, vilket är en permanent satsning på folkhögskolan, är viktig för att ge människor en andra chans. Den är viktig för att se till att människor kan få utbilda sig mitt i livet och för att de som har haft det tufft i skolan ska kunna få en chans att exempelvis läsa upp allmän kurs. Jag har hävdat att det är en viktig satsning för att vi ska kunna ha höga ambitioner för folkhögskolornas verksamhet som en del av folkbildningen.

Jag har fått till svar att detta inte stämmer därför att inflationen kommer att gröpa ur alla pengarna. Notera att jag då blir något förvånad när jag sedan ser att det bara var ett tomt hot och tomt prat. När Socialdemokraterna lägger fram sin budget finns det nämligen ingen annan siffra än den regeringen har presenterat. Jag är förbluffad och väldigt förvånad.

Herr talman! När det gäller frågan om integration och möjligheten att använda den kraft som finns i folkbildningen och studieförbunden för att ge människor möjlighet att komma in i samhället - inte minst möjligheten att på ett snabbt och flexibelt sätt kunna erbjuda exempelvis ukrainare som nu kommer till Sverige en möjlighet att gå en studiecirkel och få en koppling till svenskan - spelar studieförbunden och folkbildningsaktörerna en väldigt stor roll. Det är därför regeringen nyligen beslutade om och gav ett uppdrag till ESF-rådet. På det sättet kommer vi att kunna hämta hem en del av de pengar som svenska skattebetalare har betalat till Bryssel.

Vi kan hämta hem en del av dessa pengar, närmare bestämt 150 miljoner kronor fram till juni 2024. På det sättet kommer vi att kunna förstärka verksamheten, och det kommer att vara ett mycket viktigt bidrag och en mycket viktig satsning på att studieförbunden ska kunna bedriva denna viktiga verksamhet. Jag tycker att detta visar på en styrka där vi använder kraften som finns i civilsamhället att erbjuda allt detta. Det är alltså totalt 300 miljoner till civilsamhället från och med nu fram till juni 2024. Och civilsamhället är ju större än studieförbunden; det finns fler aktörer än studieförbunden som är viktiga i detta. Det känns viktigt.