Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

17 okt 2023 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2023/24:71 om målet för studiestödssystemet

Protokoll 2023/24:17 Tisdagen den 17 oktober
2 anföranden0 replikerÄrendet

Fru ålderspresident! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför jag och regeringen väljer att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag anser att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppnå målet. Niklas Sigvardsson har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen anser att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa och varför skrivningen om social rättvisa i så fall har strukits.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om ett nytt mål för studiestödet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i över 20 år, och det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför e…

Visa hela anförandet

Fru ålderspresident! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför jag och regeringen väljer att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag anser att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppnå målet. Niklas Sigvardsson har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen anser att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa och varför skrivningen om social rättvisa i så fall har strukits.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om ett nytt mål för studiestödet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i över 20 år, och det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför ett behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, det vill säga studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, det vill säga att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier.

För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska alltså verka rekryterande för alla oavsett bakgrund, det vill säga såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Att stödet ska verka rekryterande för alla oavsett bakgrund innebär givetvis även att det ska verka rekryterande oavsett social bakgrund.

Dagens studiestödssystem fungerar bra, och det är därför lämpligt att huvuddragen i systemet ligger fast. Genom det nya målet kommer redovisningen av utgiftsområdets resultat även att bli tydligare för riksdagen. I övrigt bör alltså målen för studiestödet gälla så som i dag.

I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen en bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget pekar resultatet från de indikatorer som redovisas där på att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed fortsatt hög. Regeringens sammanfattande bedömning över måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.

Anförande 51

Fru ålderspresident! "Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken."

Så lyder målet för det svenska studiestödssystemet som vi i riksdagen har varit överens om i över 20 år, precis som ministern sa tidigare.

Anledningen till den här debatten är att regeringen och Sverigedemokraterna i sin budget föreslår att man ska ändra i de grundläggande målen för hela det svenska studiestödssystemet. Det är förvånande att regeringen föreslår att vi ska göra detta utan att över huvud taget ha andats om förslaget innan…

Visa hela anförandet

Fru ålderspresident! "Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken."

Så lyder målet för det svenska studiestödssystemet som vi i riksdagen har varit överens om i över 20 år, precis som ministern sa tidigare.

Anledningen till den här debatten är att regeringen och Sverigedemokraterna i sin budget föreslår att man ska ändra i de grundläggande målen för hela det svenska studiestödssystemet. Det är förvånande att regeringen föreslår att vi ska göra detta utan att över huvud taget ha andats om förslaget innan budgeten presenterades och lades på riksdagens bord, fast vi har varit överens i över 20 år.

Ett mål som regeringen själv har i sin budgetproposition och som ministern läste upp här beskrevs som att "måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed . fortsatt hög". Då är det faktiskt en smula anmärkningsvärt att regeringen och en liberal utbildningsminister lägger fram förslag om att stryka ett mål om att bidra till ökad social rättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det regeringen och utbildningsminister Mats Persson föreslår? Jo, det är att stryka en av de fyra meningar jag precis läste upp, nämligen: "Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa."

För vissa kan det säkert låta futtigt att vi debatterar en förändring av några enstaka ord. Men det är några av de allra viktigaste orden i hela det svenska studiestödssystemet, något som jag har hört politiker på olika politiska sidor i den här kammaren säga sig vara stolta över och som bidrar till ett unikt system som är uppbyggt för att möjliggöra studier för så många som möjligt i det här landet, oavsett om man är uppvuxen i studieorten Lund eller i bruksorten Burseryd. Det handlar om att vi som land faktiskt fortsatt ska sätta värde på att utbildning ska vara till för alla och inte bara för några få.

Mats Persson beskriver i sitt anförande att det inte är en så stor förändring och att det i princip betyder samma sak. Men förändringen av målet måste ändå betyda någonting, för annars borde väl inte regeringen och Sverigedemokraterna ha velat ändra något. Vad är det som kanske kommer att tas bort i framtiden? Vad är det som skaver med orden om att utjämna skillnader och bidra till social rättvisa?

Det sistnämnda tycker jag inte att Mats Persson har gett svar på, och därför ber jag än en gång Mats Persson att svara på frågan: Varför anser regeringen att det svenska studiestödet inte ska verka för social rättvisa i framtiden?

(forts.)