Mats Persson

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag avser att lämna ett uppdrag till UKÄ att göra en bedömning av Södertörns högskola enligt de övergripande kvalitetsaspekter som ska beaktas inom ramen för de utbildnings- och forskningspolitiska skälen vid beslut om benämningen universitet och om jag anser att Södertörns högskola bör ges status som universitet.

Jag vill inleda med att upprepa det jag har framfört i tidigare sammanhang, nämligen att jag välkomnar debatt om högre utbildning och forskning och att kunskap och kompetens är avgörande för att Sverige ska vara en konkurrenskraftig kunskapsnation.

Södertörns högskola spelar en viktig roll för högre utbildning och forskning i södra delen av Stockholmsregionen men även för kompetensförsörjningen i resten av landet. Inte minst har högskolan en mycket viktig roll i regeringens mål att bekämpa gängkriminaliteten genom att utbilda framtidens poliser. Högskolan har också ett unikt uppdrag att bedriva utbildning och forskning med anknytning till Östersjön och Östeuropa. Jag håller med Ingela Nylund Watz om att detta är särskilt viktigt i nuläget med anledning av Rysslands brutala invasion av Ukraina.

Regeringens långsiktiga politik utgår från att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt utbildnings- och forskningsland. Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten ska främjas och värnas, och det ska finnas goda förutsättningar att nyttiggöra forskningsresultat. För att Sverige fortsatt ska kunna utvecklas som kunskapsnation behöver vi göra kloka och långsiktiga satsningar som stärker kvaliteten i utbildning och forskning vid våra universitet och högskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ett led i detta har UKÄ fått i uppdrag att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Kvalitet är även en central aspekt i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som har inriktningen excellens, internationalisering och innovation. Propositionen planeras presenteras under slutet av 2024.

Det är regeringen som beslutar om benämningen universitet. Sådana beslut ska fattas efter en sammanvägd bedömning. Det är också avgörande att beslut om att omvandla högskolor till universitet innebär långsiktiga överväganden och stabila statsfinansiella förutsättningar. Därtill måste det givetvis finnas starka utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Sedan 2009 har högskolor möjlighet att ansöka om examenstillstånd på forskarnivå inom ett visst område. Detta skapar möjligheter för högskolor att profilera sig och att stärka forskningen inom ett visst område. Det är positivt att Södertörns högskola har utnyttjat denna möjlighet att utveckla sin verksamhet. Regeringen har inte för avsikt att inleda någon process att utse fler universitet under nuvarande mandatperiod.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Caroline Helmersson Olsson för hennes svar. Jag tycker att det var väldigt befriande att lyssna till en politiker som var ganska ärlig med varför ingenting har gjorts. Det var inga undanflykter och inga bortförklaringar. Hon skyllde inte på någon annan utan konstaterade det som jag också tror, nämligen att när det handlar om de grupper som inte är de starkaste rösterna i debatten har denna typ av frågor en tendens att falla i glömska.

Det är också därför som vi nu kommer att titta på denna fråga tillsammans med en rad andra olika frågor där denna utredning ligger till grund. Vi kommer att titta på helheten. Hur skulle eventuella förändringar i systemet påverka, hur påverkar det systemet som helhet och hur påverkar det enskilda individer om man gör olika typer av förändringar? Detta kommer vi att göra i en samlad ordning, och jag kommer säkert att ha möjlighet och anledning att återkomma till ledamoten kring detta.

Men jag tackar för din uppriktighet och för din uppriktiga beskrivning av frågan.

Fru talman! Jag tackar Caroline Helmersson Olsson för hennes interpellation och inlägg.

Detta är en fråga som har varit aktuell under många år. Precis som ledamoten beskrev är detta en ersättning som inte har höjts på många år. Det är också en fråga som har tagits upp vid olika tillfällen i debatten. Jag noterar också att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte vidtog några åtgärder under de åtta år som den satt vid makten. Jag beklagar det.

Regeringen följer frågan noga, och vi har en utredning som har tittat på den sammantagna bilden kopplad till yrkesvux och vuxenutbildningen.

Herr talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag bedömer att det behövs en utredning för att ändra i förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning och om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra i förordningen i syfte att höja maxbeloppet.

I Yrkesvuxutredningens betänkande Växla yrke som vuxen - en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) har utredningen ett omfattande avsnitt om underlättande av övergångar till arbetsmarknaden för elever inom anpassad utbildning. Utredningens analys av hur man kan underlätta övergångar till arbetsmarknaden för denna målgrupp består av flera led, och individens finansiering av studier är en del i detta.

Utredningen beskriver bland annat att målgruppen måste ges en ökad tillgång till yrkes- och lärlingsutbildningar och till kontinuerligt stöd och handledning. En grundförutsättning för att en ökad tillgång till yrkesutbildning ska ge effekt är dock att målgruppen ges en möjlighet att finansiera studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, vilket är avgörande för målgruppens övergångar till arbete på längre sikt. Utredningen föreslår därför att regeringen ska tillsätta en utredning om finansiering av studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Utredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande till undertecknad, och nästa steg är nu att remittera det. Jag ser fram emot att ta del av remissopinionen innan vi tar ställning till dessa frågor.

Herr talman! Jag ska inledningsvis ge Niklas Sigvardsson rätt i att jag pratar lite bredare om utbildning, om möjligheten för människor att ställa om mitt i livet och om möjligheten för människor att med hjälp av utbildning växa och uppnå sin fulla potential som individer. Det handlar då inte minst om att kunna få ett arbete och bidra till att lösa de gemensamma samhällsproblem vi har.

Jag medger att jag pratar lite bredare än specifikt om en utbildningsform. Jag pratar om helheten, där lärcentrum naturligtvis är en viktig del. Det är också därför regeringen satsar 50 miljoner kronor varje år på denna utbildningsform. Den fyller en viktig funktion, men den är en del av en helhet som vi nu kraftigt bygger ut. Vi kompetensförsörjer Sverige så att fler människor kan få en utbildning och ett arbete. Samtidigt kan vi tillgodose behovet av arbetskraft, och faktum är att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft i Sverige 2024.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att det är en styrka i Sverige att vi har möjlighet att utbilda oss långt upp i åldrarna. Vi har möjlighet att få flera chanser, och vi har möjlighet att ställa om mitt i livet. Jag tycker att det är en väldig styrka för Sverige som kunskapsnation.

Jag tycker också att det är en styrka att vi har utbildningar i hela vårt land och att vi har en flora av många olika typer av utbildningar. Lärcentrum är en modell, men det finns också mycket annat. Vi har yrkeshögskolan och våra folkhögskolor, som skapar flera vägar in till ett yrke och till en utbildning där man kan förverkliga sig själv och uppfylla sina drömmar.

De närmaste åren kommer yrkeshögskolan att byggas ut med 40 000 fler platser runt om i vårt land. Det kommer att lösa både välfärdens och näringslivets brist på kompetens. Detta är viktiga investeringar för att se till att fler människor får möjlighet att gå en utbildning. Så kan vi också åtgärda de brister vi ser på arbetsmarknaden.

Herr talman! Tack till interpellanten för en viktig och utmärkt fråga!

Det är viktigt att vi har ett utbildningssystem som ger människor möjlighet att få flera chanser. Det gäller att människor inte bara får en utan flera chanser att ha tillgång till utbildning. Det är viktigt att vi har ett utbildningsystem som har flera vägar in i utbildningssystemet så att människor på olika sätt kan tillgodoräkna sig en utbildning och på det sättet få ett jobb som är bra för deras framtid. Det är också viktigt att det finns utbildning i hela vårt land.

Herr talman! Det regeringen gör just nu är att vi bygger ut utbildningen mycket kraftigt. Det är väldigt viktigt att vi har yrkesutbildningar i hela vårt land. Det är viktigt att vi har fler platser på yrkeshögskolan och inom ramen för den regionala komvuxverksamheten och regionalt yrkesvux, eftersom det gör att fler människor får möjlighet att gå en utbildning. Det är också därför som regeringen i den senaste budgeten skjuter till pengar så att det nu sker en utbyggnad med tiotusentals platser. Det gör att människor nu får möjligheten att utbilda sig till yrken inom välfärden, inom den gröna omställningen eller inom industrin som helhet.

Arbetsmarknaden skriker efter kompetenta människor som har kunskaper som arbetsmarknaden behöver. Det gör nu regeringen någonting åt.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför regeringen har valt att prioritera ned stödet till landets lärcentrum, vad jag avser att göra för att det även i framtiden ska finnas möjlighet till lärcentrum i hela landet och vad jag avser att göra för att utveckla möjligheten att studera i hela landet via lärcentrum.

Med lärcentrum avses i förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum en verksamhet som organiseras av en eller flera kommuner och där den studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Lärcentrum kan vara tillgängliga för studier inom kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola eller andra utbildningsformer. Syftet med statsbidraget är att stimulera utveckling av lärcentrum i kommunerna.

Statsbidrag får lämnas till kommuner som i samverkan med andra kommuner genomför insatser för etablering av nya eller utveckling av befintliga lärcentrum. Statsbidrag får även lämnas till kommuner som genomför dessa insatser utan samverkan med andra om det finns särskilda skäl.

Skolverket fördelar medlen, och myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidraget bland annat ta hänsyn till i vilken grad insatserna kan främja tillgång till och genomströmning i utbildningen, behovet av geografisk spridning av lärcentrum och om samråd med regional utvecklingsansvarig aktör har skett.

Staten bidrar årligen med 50 miljoner kronor till verksamheten vid lärcentrum runt om i Sverige. Den försämrade arbetsmarknaden under covid-19-pandemin skapade ett extra stort behov av utbildning och omställning i hela landet. Då förstärktes statsbidraget tillfälligt, men därefter har det återgått till den ursprungliga nivån.

Regeringen kommer att fortsätta följa frågan.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det stämmer att det är väldigt viktigt med forskning. Jag tänker på de vaccin som rekordsnabbt togs fram under covidpandemin. De hade inte tagits fram om det inte under lång tid hade bedrivits nyfikenhetsbaserad forskning. Det gäller inte minst i Sverige och i många andra länder. När man tog fram dessa rön hade man inte en aning om att de skulle kunna vara användbara 2020 och 2021 när man tog fram vaccin som bokstavligen räddade världen från en pandemi. Det visar kraften i forskning.

Inriktningen måste vara spetsforskning och att vi vill ha de bästa forskarna. Vi vill att Sverige ska vara ett land som tar fram de bästa teknikerna och den bästa forskningen. En viktig del i det är naturligtvis att vi är ett internationaliserat land där vi ser att forskningen är en global företeelse där vi har utbyte med många andra länder, men där vi naturligtvis också tar hänsyn till det säkerhetspolitiska läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Robert Stenkvist för hans fråga. Detta är en fråga som regeringen tar på allra största allvar. Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa, i världen och i Sverige. Det påverkar hela samhället, och akademierna är inte isolerade öar. Det är klart att det även inom högre utbildning, högskolor och universitet, finns indikationer på spioneri och att olika typer av patent och data kan tas om hand av främmande makt. Det är naturligtvis oerhört allvarligt.

Därför har regeringen sedan maktskiftet lagt om politiken. Vi har sedan dag ett vidtagit ett antal olika åtgärder som innebär att vi höjer kraven på våra lärosäten att arbeta med denna typ av frågor. Min bedömning är att det kommer att krävas fler åtgärder längre fram och att vi är långt ifrån färdiga. Vi behöver löpande vidta fler åtgärder för att komma åt denna problematik.

Herr talman! Tack, Lili André, för en utmärkt fråga!

Kompetensförsörjning står högt upp på agendan och är något som regeringen prioriterar. Vår uppgift är att kompetensförsörja Sverige, och i detta ligger en rad olika saker som vi nu gör.

Vi bygger ut yrkesvux, det vill säga komvux, där inte minst många människor med bristande svenskkunskaper får möjlighet att lära sig ett yrke. Det handlar också om yrkeshögskolan, där vi utbildar inom den gröna omställningen. Det handlar även om att regeringen skjuter till pengar till folkhögskolorna, som gör stora insatser inte minst när det kommer till vårdutbildning och liknande.

Det är viktigt att vara uthållig. Det är viktigt att kommunerna nu tar sitt ansvar för att se till att människor söker de utbildningar som finns och att man har höga förväntningar på människor så att de inte går hemma med bidrag. För att få bidrag ska man utföra en insats genom att gå en utbildning. I vilken form detta sker är mindre viktigt. Det viktigaste är att människor utbildar sig.

Herr talman! Jag tror att man ska vara lite försiktig med att dra för stora växlar kring en inflation som hela västvärlden kämpar med. En del hävdar att inflationen i Sverige beror på att vi inte har euro som valuta. Andra menar att det beror på att Riksbanken har fört en viss penningpolitik. Det finns femtioelva förklaringar, och jag tror att man ska vara försiktig med att peka ut just regeringens politik som den enda anledningen till att vi har den inflationssituation som råder i hela västvärlden.

När det gäller frågeställningen om gymnasieelevernas ekonomi är det en prioriterad fråga för regeringen att stötta hushållen i det här läget, och det är precis det regeringen gör. Vi stöttar dem som arbetar och går till jobbet varje dag. De som stiger upp tidigt för att ta sig till jobbet och som kämpar med sitt arbete får genom regeringens politik mer pengar i plånboken, eftersom vi sänker skatten på arbete.

På en rad olika andra sätt stärker vi hushållens ekonomi, just för att stötta hushållen i en tuff ekonomisk tid.

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för en utmärkt fråga.

Svensk politik har präglats av kravlöshet. Att ställa krav är att bry sig. Vi har accepterat att människor kan gå på bidrag år efter år utan att samhället har haft en förväntan på att alla kan bidra. Alla kan bidra. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Jag tror att en konkret och viktig reform är att vi nu från regeringens sida har aviserat att vi kommer att ställa högre krav på att man inte ska kunna gå på sfi år efter år, utan det finns en bortre gräns för hur länge man kan gå på sfi innan man lär sig svenska. Det är ett konkret förslag, för att ställa krav är att bry sig.

Herr talman! Tusen tack, Oliver Rosengren, för en utmärkt fråga!

Regeringens huvuduppgift är att kompetensförsörja Sverige. Företagen och välfärden skriker efter arbetskraft och efter att vi ska göra det möjligt att få fler människor att kunna ta de lediga jobb som finns och se till att fler människor kan ta jobb i många av de bristyrken som finns inte minst inom den gröna omställningen.

Det sker nu historiska satsningar på yrkesutbildningen. Vår inriktning är inte att alla måste bli akademiker, utan det viktigaste är att kunna ett rejält yrke och ha en rejäl yrkesutbildning i botten. Det sker nu historiska utbyggnader av antalet platser på exempelvis yrkesvux men också inom det vi kallar yrkeshögskolan. Det handlar om tiotusentals platser det kommande året. Dessa pengar ges under många år för att ge långsiktighet så att våra kommuner och regioner och det privata näringslivet ska kunna planera för att kompetensförsörja Sverige.

Herr talman! Jag säger: Tusen tack, Camilla Hansén! Det är oppositionens roll att klaga och att säga att det är för lite och för sent. Det ingår på något sätt i det politiska hantverket. Camilla Hansén ger uttryck för exakt detta.

Det är ett mycket tufft läge. Det är hög inflation. Staten och våra kommuner behöver göra tuffa prioriteringar. Min uppmaning till Sveriges rektorer på alla lärosäten är nu att ta krafttag mot den växande administrationen. Vi behöver inte fler kommunikatörer, utan nu är det läge att fokusera på kärnverksamheten.

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för en utmärkt fråga! Regeringen tar kommunernas situation på allra största allvar. Vi tar regionernas situation på allra största allvar.

När det gäller situationen i skolan har regeringen gjort historiskt stora satsningar på skolan. Det handlar om satsningar på fler böcker i skolan. Det handlar om satsningar för att elever som har behov av särskilt stöd ska få bättre stöd i skolan. På olika sätt investerar regeringen i utbildning och i skola.

Det är alltså historiskt stora satsningar som vi har gjort. Vi lägger nu om politiken från skärm till pärm med ett väldigt tydligt fokus på att barn ska lära sig läsa, skriva och räkna. Detta är en viktig prioritering från regeringens sida, och vi följer frågan mycket noga.

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att säga att det är klart att den konflikt vi just nu ser i Israel och Palestina berör oss alla. Båda parter i denna konflikt behöver agera ansvarsfullt och göra sitt yttersta för att en vapenvila ska nås.

Jag tror att vi är många som i detta läge känner empati med de civila på båda sidor av gränsen som blir oskyldiga offer i denna konflikt. Både israeler och palestinier får ta konsekvenserna av den konflikt som just nu råder. Man måste dock komma tillbaka till att detta har sin grund i terrororganisationen Hamas massaker den 7 oktober.

Jag noterar att ledamoten valde att inte svara på min öppna fråga om hon menar att organisationen Hamas är en terrororganisation, vilket EU har stämplat organisationen som. Detta gör mig väldigt bekymrad. Jag tror inte att man ska underskatta signalvärdet av att vi får en diskussion i Sverige som på ett entydigt sätt pekar ut Israel som ondskan när detta är en konflikt där många oskyldiga faller offer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska vänstern - i bred mening - har sedan den 7 oktober avslöjat sig. Man kan inte stå på rätt sida av historien. Vi vet att det finns stora problem med antisemitism i den svenska vänstern i bred mening, och dessa har visat sig väldigt tydligt sedan den 7 oktober.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag är i chock. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Israel är ingen demokrati, säger Lorena Delgado Varas. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Och ledamoten säger detta för att i nästa andetag medge att alla i Israel inte tycker likadant, att det pågår en frodig debatt i Israel och att man får hålla demonstrationer mot den israeliska regeringen i Israel. Precis - Israel är en demokrati där man får tycka olika. Det är häpnadsväckande att i Sveriges riksdag stå och säga att Israel inte är en demokrati.

Jag måste ställa frågan: Anser ledamoten att Hamas är en terrororganisation?

Herr ålderspresident! Jag är mycket imponerad av hur svenska lärosäten har hanterat den uppkomna situationen. De har på ett väldigt tydligt sätt sagt att det inte är deras uppgift att ta utrikespolitisk ställning när det gäller konflikten mellan Israel och Palestina. Detta är någonting annat än när Ryssland invaderade Ukraina, som är en demokratisk stat, och utmanade hela världsordningen och den fredliga och demokratiska ordning som vi har byggt hela västvärlden på. Det är någonting helt annat än en konflikt som ju har sin grund i att en terrororganisation - i det här fallet Hamas - den 7 oktober attackerade civila i Israel. Israel har därmed rätt att försvara sig - självklart inom folkrättens gränser.

Båda parter behöver i detta läge agera för att uppnå vapenvila. Detta är den svenska regeringens uppfattning och den amerikanska regeringens uppfattning. Det finns många i västvärlden som nu tycker att båda parter behöver agera ansvarsfullt. Men Israel är inte Ryssland. Israel är en demokrati som den 7 oktober utsattes för ett terrorangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag skulle i denna debatt också vilja rikta mig till den judiska befolkningen och understryka att den svenska regeringen i skarp kontrast till Lorena Delgado Varas står upp för att Israel är en demokrati och tar frågor om antisemitism på allra största allvar. Jag har full förståelse för att människor med judisk bakgrund följer denna debatt med fasa och förskräckelse och är i chock. Jag är mycket förvånad över detta inlägg.

Herr ålderspresident! Låt oss gå tillbaka till den 7 oktober förra året. Terrororganisationen Hamas utför då det största terrorangreppet och väpnade angreppet mot Israel i överskådlig tid. Den israeliska befolkningen lider, och människor hamnar i kläm. Den samlade västvärlden uttalar sitt fördömande mot terrororganisationen Hamas och dess agerande mot den demokratiska staten Israel.

Detta är upprinnelsen och bakgrunden. Det var denna aktiva handling - att begå terrorhandlingar mot civilbefolkningen i Israel - som blev startskottet för den konflikt vi just nu ser, där det är viktigt att alla parter agerar ansvarsfullt och inom folkrättens ramar. Från regeringens sida har vi stora förhoppningar om att de pågående förhandlingarna om vapenvila, som naturligtvis också bygger på att gisslan friges, ska bära frukt och att vi ska nå en vapenvila och en fredlig lösning. Det är också det som många andra länder framför och lyfter fram i olika internationella sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man lyssnar på ledamoten kan man få intrycket att detta är en konflikt som har startats av demokratin Israel, när det i själva verket handlar om att en terrororganisation den 7 oktober utförde den fasansfulla attack som ligger till grund för den konflikt vi ser.

När man lyssnar på Lorena Delgado Varas kan man också få intrycket att Israel inte är en demokrati - att alla människor i Israel har samma uppfattning om hur konflikten ska hanteras eller samma uppfattning om vilket politiskt styre Israel ska ha. Så är inte fallet; det pågår en livlig debatt, eftersom Israel är en demokrati. Till skillnad från många andra länder runt om i världen som startar krig och är i väpnade konflikter är Israel ett demokratiskt land där det finns olika uppfattningar, vilka får frodas. Men bland befolkningen finns det naturligtvis en stark känsla av att vilja försvara sig efter att en terrororganisation utfört ett militärt angrepp där man gick på civilbefolkningen.

Att Sverige i det läget skulle vidta åtgärder som innebär att vi drar oss ur olika typer av samarbeten är uteslutet. Sverige är ett land som vill samarbeta med demokratier. Vi är också tydliga med att alla länder som har rätt att försvara sig har rätt att försvara sig inom folkrättens gränser och behöver göra det på ett ansvarsfullt sätt. Att vi i detta läge skulle avsluta olika typer av samarbeten är dock uteslutet.