Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

19 mars 2024interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2023/24:593 om statsbidrag för anpassad utbildning inom komvux

Protokoll 2023/24:86 Tisdagen den 19 mars
2 anföranden0 replikerÄrendet

Herr talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag bedömer att det behövs en utredning för att ändra i förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning och om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra i förordningen i syfte att höja maxbeloppet.

I Yrkesvuxutredningens betänkande Växla yrke som vuxen - en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) har utredningen ett omfattande avsnitt om underlättande av övergångar till arbetsmarknaden för elever inom anpassad utbildning. Utredningens analys av hur man kan underlätta övergångar till arbetsmarknaden för denna målgrupp består av flera led, och individens finansiering av studier är en del i detta.

Utredningen beskriver bland annat att målgruppen måste ges en ökad tillgång till yrkes- och lärlingsutbi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag bedömer att det behövs en utredning för att ändra i förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning och om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra i förordningen i syfte att höja maxbeloppet.

I Yrkesvuxutredningens betänkande Växla yrke som vuxen - en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) har utredningen ett omfattande avsnitt om underlättande av övergångar till arbetsmarknaden för elever inom anpassad utbildning. Utredningens analys av hur man kan underlätta övergångar till arbetsmarknaden för denna målgrupp består av flera led, och individens finansiering av studier är en del i detta.

Utredningen beskriver bland annat att målgruppen måste ges en ökad tillgång till yrkes- och lärlingsutbildningar och till kontinuerligt stöd och handledning. En grundförutsättning för att en ökad tillgång till yrkesutbildning ska ge effekt är dock att målgruppen ges en möjlighet att finansiera studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning, vilket är avgörande för målgruppens övergångar till arbete på längre sikt. Utredningen föreslår därför att regeringen ska tillsätta en utredning om finansiering av studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Utredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande till undertecknad, och nästa steg är nu att remittera det. Jag ser fram emot att ta del av remissopinionen innan vi tar ställning till dessa frågor.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern hänvisar till Yrkesvuxutredningen, vilket han gjorde även i svaret på den skriftliga fråga som jag ställde för över ett år sedan. Utredningen är viktig, och den pekar på många hinder som denna målgrupp har vid övergång till arbetsmarknaden. Det måste kunna finnas fler möjligheter, och utredningen pekar på några av dem. Jag ser också fram emot remissvaren och en framtida proposition.

Finansieringen av studier inom anpassad komvux är avgörande, precis som ministern säger. Den är komplex och behöver utredas; jag håller med om det. Men det är bekymmersamt att målgruppen inom ramen för nuvarande regelverk för socialförsäkring, studiemedel, arbetsmarknad och socialtjänst har väldigt begränsade möjligheter.

Utredningen pekar på att det även finns hinder på kommunal nivå när målgruppen ska finansiera sina studier, vilket gör att …

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern hänvisar till Yrkesvuxutredningen, vilket han gjorde även i svaret på den skriftliga fråga som jag ställde för över ett år sedan. Utredningen är viktig, och den pekar på många hinder som denna målgrupp har vid övergång till arbetsmarknaden. Det måste kunna finnas fler möjligheter, och utredningen pekar på några av dem. Jag ser också fram emot remissvaren och en framtida proposition.

Finansieringen av studier inom anpassad komvux är avgörande, precis som ministern säger. Den är komplex och behöver utredas; jag håller med om det. Men det är bekymmersamt att målgruppen inom ramen för nuvarande regelverk för socialförsäkring, studiemedel, arbetsmarknad och socialtjänst har väldigt begränsade möjligheter.

Utredningen pekar på att det även finns hinder på kommunal nivå när målgruppen ska finansiera sina studier, vilket gör att en del av dessa människor avstår. Så kan vi ju inte ha det! Vi vill att alla som kan arbeta ska arbeta, och vi vet att vägen till arbete ofta går genom utbildning. Dessa människor måste också få möjlighet att uppnå sin fulla potential som individer, som ministern nyss pratade om.

Jag håller som sagt med om utredningens förslag, utom i det specifika fall som jag pratar om: det lilla bidraget. Det är litet på grund av att det är få som studerar med detta bidrag. Det är de som inte har någon annan möjlighet till ersättning som kan få det. Frågan är utredd av SPSM, och sedan 2019 har SPSM vänt sig till regeringen och yrkat på att förordningen ska ändras.

Förslaget innebär att maxbeloppet, som i dag regleras till 9 700 kronor per månad, ska räknas upp i enlighet med prisbasbeloppet, som fastställs varje år. Beloppet har legat på samma nivå sedan 2012, så det är dags. I och med den höga inflationen urholkas ersättningsnivån, vilket får väldigt negativa konsekvenser för dem som ska studera på heltid och försörja sig genom detta bidrag.

SPSM har också förtjänstfullt lämnat förordningsförslag och förslag på ändringar. De ligger säkert på ministerns bord, om han inte har satt in dem i någon pärm. SPSM har räknat ut att takbeloppet kommer att kunna höjas till 12 606 kronor om man gör på det här sättet. Detta kan tyckas vara en pytteliten fråga för ministern. Men det är en jättestor fråga för dem det berör, som kanske kan klara sig utan försörjningsstöd medan de pluggar och förmodligen också kan få ett jobb. SPSM bedömer också att ändringarna kan genomföras utan att anslaget utökas.

Jag tänker på svaret. Det kan inte vara möjligt att utbildningsministern menar att vi ska vänta på remissopinionen - remisstiden går ut den 10 juni - för att därefter tillsätta en utredning som kanske också tar ett år och som sedan ska ut på remiss. Det är inte rimligt att behöva vänta på allt detta för att vi ska kunna göra något åt detta orimliga tak. Det finns annat i utredningen som regeringen redan har sjösatt utan att det fanns något förslag framlagt, så jag tycker inte att detta heller ska vara omöjligt.

Jag undrar om utbildningsministern kan utveckla svaret så att jag inte missuppfattar det. Vi ska väl inte vänta i ett par år till medan detta bidrag ytterligare urholkas?

(Applåder)

(forts.)