Lotta Edholm

Herr talman! Jag vill precis som talmannen påpekade i början säga att jag naturligtvis svarar för regeringens ståndpunkter och det vi ämnar göra på området. Vill man veta vad Liberalerna mer specifikt anser kan man gå in på Liberalernas hemsida och läsa detta.

Regeringen vidtar nu många åtgärder för att få bort avarter i friskolesektorn. Häromveckan presenterade vi en lagrådsremiss om att offentlighetsprincipen ska gälla även i friskolorna. Vi ämnar också gå vidare med de förslag som har lagts fram i olika omgångar när de har varit ute på remiss. Många förslag gör det betydligt svårare att ta ut vinst. Till exempel kommer det att bli vinstförbud vid stora kvalitetsproblem.

Herr talman! Tack för en, tyvärr, viktig fråga!

Det är precis som ledamoten säger: På många håll i världen men också i Sverige begränsas den akademiska friheten, både för enskilda forskare och för våra lärosäten genom det system som vi har i dag.

Därför kommer regeringen i sommar att ta emot en utredning som handlar om enskilda forskares integritet och frihet. I dag ser vi att många känner sig begränsade av till exempel främmande makt; det finns det utredningar som visar. Vi har även precis tillsatt en utredning som handlar om hur våra lärosäten ska bli mer fristående från staten och inte vara myndigheter på samma sätt som de de facto är i dag.

Herr talman! Jag tackar för en mycket, mycket viktig fråga. Jag delar helt och hållet Madeleine Atlas synpunkter kring detta.

Det var glädjande att läsa om Lunds universitet. Man rankades inte bara som bäst på social hållbarhet utan även som Nordens främsta universitet, helt och hållet.

Självklart måste vi göra stora satsningar på det som brukar kallas för STEM, och det börjar redan i förskolan. Vi gör nu satsningar. Vi lägger om läroplaner, kursplaner och betygssystem. Men vi måste också se till att fler ungdomar väljer naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet för att fler ska vilja bli civilingenjörer. Vi har också rejält ökat antalet utbildningsplatser på ingenjörsprogrammen i Sverige, och jag utesluter inte att vi behöver fortsätta med den utvecklingen.

Herr talman! Vi gör nu genomgripande förändringar på friskoleområdet. Något liknande har inte gjorts sedan friskolereformen för ungefär 30 år sedan. Vi har just tagit emot slutbetänkandet, där det finns en rad olika förslag som handlar om till exempel vinstförbud vid olika typer av kvalitetsproblem och så vidare. Vi ämnar naturligtvis återkomma till riksdagen med ytterligare förslag på det här området.

Vi har också just lagt fram ett förslag, en lagrådsremiss, som handlar om att offentlighetsprincipen ska gälla också på friskoleområdet.

Fru talman! Jag hade ju inte sett fram emot en debatt om skattepolitiken utan en debatt om skolan, som är ett av mina ansvarsområden och som jag tycker är otroligt viktig.

Jag tar ansvar för det den här regeringen gör. Jag är fascinerad över att Vänsterpartiet inte tar ansvar för något av det som den förra regeringen gjorde trots att man röstade för den under åtta års tid.

Om vi går tillbaka till skolpolitiken är det klart att det är viktigt att styra upp mycket av den lagstiftning vi har, till exempel så att elever tillförsäkras rätten till tidiga insatser när de behöver det. Så är det inte i svensk skola i dag. Om man tittar på de insatser som sätts in ser man att de sätts in som mest i årskurs 9, vilket de flesta av oss nog tycker är ganska sent.

Jag har också tagit del av rapporteringen om sjukskrivningar i välfärdssektorn. Skolan är en viktig del av det. Regeringen reglerar nu lärarnas undervisningstid. Lärarna har fått väldigt mycket mer undervisningstid – ungefär två veckor mer per år – sedan detta avreglerades för ungefär 30 år sedan. Det är någonting som den här regeringen nu genomför. Det skedde inte när Vänsterpartiet var ansvarigt.

Det handlar faktiskt inte bara om vad man vill göra eller om att säga att saker och ting som den här regeringen gör är bra. Vänsterpartiet hade ett ansvar under åtta års tid. Det går faktiskt inte att friskriva sig från det ansvaret. Man röstade för en regering som, skulle jag säga, inte genomförde någonting på skolans område.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är lite fascinerande att Vänsterpartiet över huvud taget inte tar ansvar för den politik som fördes 2014–2022 och nu säger sig stödja mängder av de reformer som kommer att läggas fram under våren men uppenbarligen aldrig hade lagt fram samma förslag när man själv var ansvarig.

Jag välkomnar att Vänsterpartiet nu vill ha fler speciallärare, till exempel. Det är jättebra. Jag välkomnar att Vänsterpartiet tycker att arbetet med skolsociala team är viktigt. Jag välkomnar att Vänsterpartiet nu är för en tioårig grundskola i stället för det märkliga system vi haft där förskoleklassen har varit en egen skolform vid sidan om grundskolan. Jättebra! Men sanningen är att dessa initiativ har kommit från den här regeringen och inte från den regering som Vänsterpartiet tidigare stödde.

Vi måste göra stora förändringar på skolans område, och vi behöver öka den statliga styrningen kraftfullt eftersom vi har en väldigt ojämlik skola. Det skiljer mycket mellan hur mycket de olika kommunerna satsar på sin skola. En del av det kan staten naturligtvis hjälpa upp genom stora statsbidrag. Regeringen gör de största statliga satsningarna på svensk grundskola någonsin för att kompensera för att många kommuner inte satsar på skolan.

Jag ser som sagt fram emot i vår när vi lägger fram alla dessa propositioner och att se vad Vänsterpartiets inställning då blir till de här frågorna. Min bild är att Vänsterpartiet delvis har samma uppfattning när det gäller att öka den statliga styrningen och att öka likvärdigheten i svensk skola.

Fru talman! Ibland är det lite fascinerande att lyssna på Vänsterpartiet, för ni har på något sätt en historieskrivning som om ingenting sker och som om jättemycket skedde under de åtta år som Vänsterpartiet var ansvarigt för den statliga budgeten för svensk skola.

Sanningen är ju att vi aldrig har gjort så stora statliga satsningar på svensk skola som vi gör nu. Klart är att det behövs ännu mer pengar; det är jag fullt medveten om. Jag skulle, precis som jag gissar att Vänsterpartiet vill, vilja ha en helt statlig skola. Sanningen är ju att skolan i Sverige är kommunaliserad, vilket innebär att det först och främst är kommunala medel som går till alla de verksamheter som Nadja Awad nämner.

Vi måste också göra stora förändringar av lagstiftningen gällande skolan. Nadja Awad nämner till exempel att det är helt orimligt att elever i anpassad grundskola, det som tidigare hette särskolan, inte har haft tillgång till förskoleklassen. Detta ändras nu med en tioårig grundskola. Det skedde inte under de åtta år som ni var ansvariga för den här verksamheten, men nu sker det. Elever i anpassad grundskola kommer att börja årskurs 1 vid sex års ålder, precis som alla andra elever i Sverige.

Det är också helt riktigt att vi måste satsa på fler speciallärare. Det är därför vi har gett ett utredningsuppdrag om att helt lägga om speciallärarutbildningen så att alla som går den specialpedagogiska utbildningen faktiskt får behörighet att bli speciallärare och undervisa. Så är det inte i dag.

Ett skäl till att vi har så få speciallärare är att en tidigare socialdemokratisk regering lade ned speciallärarutbildningen helt och hållet. Det var en regering som Vänsterpartiet stödde.

Det sker enormt mycket på skolans område. Vi måste få nya läroplaner, nya kursplaner och nytt betygssystem. Vi måste se till att få en lagstiftning som är anpassad så att stöd till elever sätts in betydligt tidigare än i dag. Jag ser fram emot att lägga fram alla dessa propositioner under våren och att se om Vänsterpartiet kommer att stödja reformerna eller inte.

Fru talman! Nadja Awad har frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa rätten till skola och utbildning för elever med funktionsnedsättningar.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen [2010:800]).

Som bland annat Skolverket har konstaterat får alltför många elever inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Skolorna behöver därför bättre förutsättningar för att kunna möta elevernas behov. Stödet måste också sättas in tidigare än i dag. Dagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd fungerar inte som det var tänkt och möter inte elevernas stödbehov i tillräcklig utsträckning.

Regeringen vill därför införa stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik som en ny typ av stödåtgärd, tillsammans med obligatoriska standardiserade tester som kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att medel tillförs för att möjliggöra ett förbättrat stöd i skolan, bland annat införandet av stödundervisning. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen genomför bland annat stora satsningar för att skolorna ska kunna anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda undervisningsgrupper. Vi ser också till att fler kan utbilda sig till speciallärare. Regeringen har även beslutat om att en särskild utredare ska föreslå åtgärder för att reformera utbildningarna på det specialpedagogiska området (dir. 2025:93). Syftet är att utbildningarna bättre ska spegla skolornas behov och att fler ska kunna arbeta direkt med eleverna. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2026.

Regeringen förbättrar också huvudmännens möjligheter att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och öka närvaron för eleverna genom satsningen på skolsociala team.

För många personer med funktionsnedsättning fungerar folkhögskolan bättre än andra utbildningsformer. Det hänger bland annat ihop med att folkhögskolan erbjuder mindre studiegrupper, anpassat stöd och flexibla studieupplägg. Det förbättrar individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta till vidare studier. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen därför satsningar på folkhögskolans verksamhet för just personer med funktionsnedsättningar.

Myndigheten för yrkeshögskolan har bland annat i uppdrag att följa upp verksamhet utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Myndigheten kan även lämna statsbidrag eller särskilda medel för stöd till studerande med funktionsnedsättning till utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildning och konst- och kulturutbildning.

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan.

Fru talman! Jag tror att man måste skynda i lagom takt i den här frågan. Det är verkligen inte ett ointresse som gör att frågan inte har kommit framåt. Det handlar om att detta är otroligt komplicerat och att vi måste vara varsamma med lagstiftningen och se till att den blir bra – just eftersom den tekniska utvecklingen går så otroligt snabbt.

Jag tar med mig idén och ser om det går att dela upp lagstiftningen på något sätt, även om jag i grunden är lite skeptisk till om det kan fungera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar, som sagt, Ewa Pihl Krabbes synpunkter i den här frågan. Men jag tror att det är viktigt att också få med den del som handlar om upphovsrättslagstiftningen, för den fanns inte med i den ursprungliga utredningen. Skälet till att det är viktigt är att Kungliga biblioteket i dag jobbar väldigt mycket med generativ AI. Man tränar så kallade språkmodeller. Då har den här frågeställningen blivit mer och mer aktuell. Eftersom den inte fanns med i den ursprungliga utredningen krävs det en del ytterligare utredning för att man ska kunna få till stånd en modern lagstiftning på det här området.

Jag tycker att idén om att dela upp lagstiftningen – att försöka ta det enkla, så att säga, först – som Ewa Pihl Krabbe beskriver är intressant. Jag är beredd att ta den idén med mig, men jag är samtidigt ganska övertygad om att det är bättre att ta ett samlat grepp. Annars kanske man först gör en ny lagstiftning, och sedan visar det sig att den leder till ökade problem på det här området. Det vill vi verkligen inte.

Precis som Ewa Pihl Krabbe säger är det här en otroligt viktig lagstiftning. Den är gammal, och den har betytt otroligt mycket för Sverige. Det handlar just om att man samlar in ett exemplar av allt som trycks i Sverige, och det är en enorm tillgång för forskningen. Det är en fantastisk tillgång för oss som släktforskar, för allmänheten, för människor som är intresserade av olika frågeställningar.

Vi måste lösa detta. Men jag är lite orolig för att om vi skyndar nu kan det hända att vi får göra om alltihop om ett par år, och det tror jag faktiskt vore dumt.

Fru talman! Jag delar helt Ewa Pihl Krabbes engagemang i den här frågan. Det är viktigt att vi får till stånd en ny lagstiftning på området. Precis som Ewa Pihl Krabbe säger hade utvecklingen gått väldigt fort redan innan utredningen tillsattes 2019. Problemet är att utvecklingen sedan har sprungit ännu fortare. Det gör att vi när vi jobbar med den här lagstiftningen, måste se till att den också tar höjd för den utveckling som har skett sedan utredningen presenterade sitt förslag.

Utredningen föreslog en samlad pliktmateriallag som omfattar alla medieformer. Syftet är att den ska göras teknik- och formatoberoende. Men en fråga som har tillkommit sedan dess är frågan om generativ AI och hur man sedan kan använda materialet bland annat för forskning. Då måste den här lagstiftningen samverka med regelverket kring upphovsrätt, till exempel, för att säkerställa balansen mellan rättighetsinnehavaren, den som till exempel skriver en bok eller en artikel eller vad det nu är för någonting, och samhällets behov av att långsiktigt bevara det som framställts.

Den avvägningen är väldigt svår, och utvecklingen går väldigt snabbt.

Utredarens uppdrag omfattade inte upphovsrättslagstiftningen. Det gör att vi nu måste göra en noggrann analys av hur en ny pliktlagstiftning ska förhålla sig till bland annat dessa frågor. Det är absolut inte något ointresse för frågan. Det är just detta att utvecklingen går så fort som gör att vi måste se till att en ny lagstiftning verkligen tar höjd för alla de här problemen, som inte är alldeles lätta att lösa.

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.

Ett effektivt tillhandahållande av publicerat material och en moderniserad pliktinsamling – som är fullt ut anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet – är av stor vikt både för svensk forskning och för demokratin. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv och är en resurs för allmänheten. Det är därför angeläget med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.

Betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.

Det här är ett juridiskt och tekniskt komplext ärende, där olika intressen och aspekter måste vägas in. Frågan bereds inom Regeringskansliet.