Lotta Edholm

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Svensk skola har ju ett väldigt viktigt ansvar för att sprida information och undervisa om demokrati, demokratins funktionssätt, mänskliga rättigheter och respekt för alla människor. Det är oerhört viktigt att skolan tar fullt ansvar för detta uppdrag.

Vi arbetar nu med en översyn av läroplanerna. Jag tycker dock att svensk skollag och svenska läroplaner redan i dag är väldigt tydliga med att det är ett viktigt uppdrag för svensk skola att arbeta med demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter.

Herr talman! Tack för en stor och viktig fråga, Anders Alftberg!

Vi vet att svenska klassrum är stökigare än i många andra länder och att det här är ett viktigt skäl till våra sjunkande Pisaresultat. Svenska elever kommer för sent oftare. De har större frånvaro. De blir mer störda av mobiltelefoner, både sina egna och kompisarnas, och de har mindre respekt för lärarna. Allt det här leder inte bara till att många elever känner sig otrygga i skolan, utan det leder naturligtvis också till sämre kunskapsresultat.

Vi har nu tillsatt en utredning som handlar om att öka lärares och rektorers befogenheter att faktiskt se till att det blir lugn och ro i klassrummet. Men jag skulle också vilja poängtera att detta även är ett föräldraansvar. Det är vi föräldrar som uppfostrar våra barn, och det är viktigt att vi lär dem respekt både för andra människor och för skolan som sådan.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är naturligtvis väldigt allvarligt, det som sker i samhället just nu. Det påverkar också barn och ungdomar, elever, och vi vet att skolan är en rekryteringsbas för de gängkriminella. De allra flesta barn går i skolan, och därför är skolan en sådan plats.

Skolsäkerhetsutredningen har ganska nyligen avlämnat förslag som förhoppningsvis kan avhjälpa en del av det här, till exempel förslaget att skolor ska vara låsta. I dag är så inte alltid fallet; det har funnits en sorts naiv tanke att skolor ska vara öppna. Men självklart ska skolor kunna vara låsta.

Det finns också förslag om att man till exempel ska kunna genomsöka elevers väskor om man tror att någon har med sig vapen eller narkotika och så vidare.

Det är några av de förslag som just nu bereds av Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tycker att det är otroligt viktigt att de nationella proven är rättvisande. Detta kommer att öka när de digitaliseras och när vi får till stånd en central rättning. Jag tror att det kommer att betyda väldigt mycket i svensk skola att det blir på det sättet.

Sedan har vi det problem som Linus Sköld lyfter upp. Jag förstår verkligen att det är ett problem, men man kan inte bara vifta bort problemet och säga: Vi gör de här proven tillgängliga för alla på introduktionsprogrammen - rakt av. Vi lyssnar inte på dem som varje dag arbetar hårt för att få detta sjösatt, utan vi tänker lite utanför boxen och hittar på att detta går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så tänker inte jag agera. Ett problem som vi har i dag är att de nationella proven faktiskt ibland läcker ut.

Hela idén bakom detta är att vi ska få nationella prov som är likvärdiga och att eleverna ska kunna lita på att de rättas på samma sätt. Då vore det, tycker jag, ansvarslöst att säga: Vi struntar i att Skolverket säger så här om sekretessen. Vi låter det gå bara.

Då tror jag att vi skulle förlora en del av idén med att digitalisera och så småningom ha en central rättning.

Detta är viktigt. Jag tar problemen på stort allvar. Men det är ändå så att man kommer att kunna använda sig av gamla prov om man vill sätta likvärdiga betyg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hela idén med att digitalisera de nationella proven och så småningom få en central rättning är att öka likvärdigheten. Detta kopplat till betygssystemen kommer att vara väldigt viktigt.

Sedan tillkommer problemet att man på introduktionsprogrammen de första åren inte kommer att kunna använda de digitala nationella prov som då gäller, samtidigt, så att säga. Däremot kommer man att kunna använda tidigare prov.

Det är klart att det inte är helt perfekt - jag är fullt medveten om det. Men det är otroligt komplicerat bara att sjösätta detta system. Och när de som nu arbetar hårt med att försöka tidigarelägga detta ett år - vi jobbar för att det ska ske - säger att det är en läckagerisk tycker jag att vi som politiker i denna kammare faktiskt måste ta det på ett visst allvar. Jag känner mig ändå lugn och trygg med att man kan använda gamla prov. Läraren kan också göra en bedömning av om delar i prov som är från tidigare än Lgr 22 kan användas.

Det är inte perfekt - jag är den första att erkänna det. Men det är det system som vi nu har. Jag kommer inte att medverka till att hela sekretessfrågan lämnas vind för våg, för att använda Linus Skölds egna ord.

Fru talman! Jag delar helt Linus Skölds syn på hur viktiga de nationella proven är, inte minst för betygsbedömningen men också för att elever ska veta ungefär hur de ligger till. Men vi vet att det förekommer fusk även när det gäller nationella prov, och vi har haft problem med att de har spridits så att eleverna har kunnat se dem i förväg. Dessutom har det varit en olikvärdig bedömning av de nationella proven.

Därför har nu regeringen och även den förra regeringen beslutat att de nationella proven ska digitaliseras. Det kommer att ske under ett antal år, och så småningom kommer vi också att få central rättning av proven. För att en central rättning ska vara möjlig krävs också en digitalisering. När allt detta är på plats - det är komplext, ska jag säga - kommer vi också att få ett system som är mer rättvist och likvärdigt än i dag.

När det gäller detta med sekretessen säger Skolverket att det kommer att gälla de första åren; sedan kommer man förmodligen att kunna komma till rätta med det. Men när man sjösätter allt detta kommer man säkert att stöta på problem, och så kommer man att kunna lösa dem. Tanken är att det så småningom ska bli precis som det är i dag, alltså att man även på introduktionsprogrammen ska kunna använda de digitala prov som gäller för det aktuella året, men man vågar inte säga att det kan bli på det sättet redan nu. Därför säger Skolverket att man kan använda gamla, sekretessbelagda prov.

För att undvika det problem som Linus Sköld tar upp, alltså att man kanske använder de allra senaste nationella proven som inte är digitaliserade, säger Skolverket att man också kan använda prov som har använts innan den nya läroplanen trädde i kraft, om man anser att de fortfarande är relevanta. Jag tycker nog att Skolverket har gjort det som krävs i den här frågan, även om jag inser det problem som Linus Sköld tar upp.

Om nu Skolverket säger att man kommer att få ett sekretessproblem om man lägger ut detta till alla skolor som har introduktionsprogrammet är det klart att jag som minister inte kan säga att Skolverket har fel. Det är inte min sak att överpröva detta eller att säga att det inte finns några sekretessproblem. Det skulle helt övergå min förmåga att göra en sådan överprövning. Jag litar fullt på att Skolverket gör en rimlig bedömning i detta men att det också är fullt möjligt för elever på introduktionsprogrammen att göra de nationella proven, dock inte de digitala för det aktuella året.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att elever på introduktionsprogrammet fortsatt ska ha möjlighet att få en likvärdig bedömning på ett rättssäkert sätt.

De nationella proven är ett viktigt verktyg för att stödja en rättssäker och likvärdig betygsättning. För elever på introduktionsprogrammen är de nationella proven frivilliga att använda. Om en skola väljer att använda de nationella proven för årskurs 9 på introduktionsprogrammen på gymnasiet gäller samma regler för hantering och genomförande som för grundskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens beslut att digitalisera de nationella proven kommer att innebära ett effektivare provsystem som underlättar för lärare och minskar risken för fusk genom otillåten spridning av proven och de orättvisor detta för med sig. För att minimera risken för spridning har Skolverket fattat beslut om att elever som går ett introduktionsprogram inte får tillgång till nationella prov på grundskolenivå digitalt under de första åren vid införandet av digitala nationella prov (dnr 2024:538). Ett motsatt beslut hade inneburit att alla nationella prov i årskurs 9 skulle bli tillgängliga för samtliga gymnasieverksamheter som erbjuder introduktionsprogram. Detta hade ökat risken för otillåten spridning av proven.

Alla elever som går ett introduktionsprogram får genomföra nationella prov, men det är skolorna själva som bestämmer hur de vill göra. Skolor kommer att kunna använda äldre sekretessbelagda nationella prov i pappersformat när de nationella proven blir digitala. Naturligtvis kommer dessa prov inte att vara för gamla utan vara anpassade till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22). Skolor kan även välja att använda gamla prov som är äldre än Lgr 22 om de bedömer att innehållet i stort överensstämmer med nuvarande kursplaners innehåll. Detta innebär att nationella prov alltjämt kan användas för att bedöma elevers kunskaper likvärdigt och på ett rättssäkert sätt.

Fru talman! Det finns osunda drivkrafter i friskolesystemet. Jag tror att de flesta av oss är överens om detta. Det är därför vi har två utredningar som sitter och jobbar med detta. Det är dels friskoleutredningen, dels utredningen om en nationell skolpengsnorm, där det i direktiven finns många förslag som kommer att kraftigt skärpa kraven på friskolorna och kraftigt minska möjligheterna att ta ut vinst, framför allt när man driver en verksamhet som inte håller en bra kvalitet. Det finns också möjligheter till exempelvis återkrav av skolpeng vid brottslig verksamhet. Det kommer också att finnas möjligheter till tvångsförvaltning och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att allt detta sammantaget, tillsammans med utredningen om en nationell skolpengsnorm, som innebär att staten tar ett betydligt större ansvar för vårt nationella skolväsen än i dag, också minskar drivkrafterna när det gäller marknadsföring av skolor. Det blir betydligt mindre intressant att marknadsföra felaktigheter än vad det kan vara i dag.

Samtidigt vill jag påpeka att det också är viktigt att det finns oberoende information som inte gynnar vare sig de kommunala eller de fristående. Sådan information ska ges till ungdomar och deras föräldrar så att de kan göra ett väl avvägt val när det är dags - ett val som är väldigt viktigt för många barn och ungdomar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som jag har sagt tidigare är det enormt viktigt att information om och marknadsföring för en skola går att lita på och innehåller det som är viktigt att veta för ungdomar och deras föräldrar. Detta är naturligtvis vad utbildningen innehåller och så vidare, men jag tycker också att det finns andra parametrar som är av intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt att det finns information som ungdomar kan se är neutral. Skolverket har sådan. Det finns statliga oberoende webbsidor som ger information om alla gymnasieskolor i Sverige. Jag tror att det är viktigt att de sidorna marknadsförs bättre än i dag så att man kan jämföra och se om det är skillnader mellan det som skolorna uppger och det som syns på de oberoende sajterna. Det är otroligt viktigt.

Öppenheten är viktig, men skolorna måste också kunna tala om vad de gör, vilken målsättning de har och vad eleverna tycker om deras verksamhet, oavsett om det är en kommunal skola eller en fristående skola. Därför är överenskommelsen mellan SKR och Friskolornas riksförbund faktiskt viktig, och det är naturligtvis viktigt att den upprätthålls.

Fru talman! Det är extremt viktigt att den information som gymnasieskolorna ger är relevant och sanningsenlig. Man ska kunna lita på den information som ges. Därför är avtalet mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Friskolornas riksförbund viktigt. Att fara med osanning när man beskriver sin skola är ett brott mot marknadsföringslagen, och det ska inte förekomma.

Skolinspektionen har sedan regeringen tillträdde fått betydligt mer resurser för att utöva tillsyn och inspektion av friskolor, vilket är väldigt viktigt också i detta sammanhang. Elever och föräldrar ska kunna lita på att den information de får är sanningsenlig.

Det är viktigt att det finns relevant information att ta del av vid val av gymnasieskola. Den 1 juli förra året trädde därför en ny lagstiftning i kraft på detta område som kommer att börjar tillämpas inför höstterminen 2025. Det handlar om nya bestämmelser som tydliggör vad informationen ska innehålla, till exempel utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till. Kraven har alltså successivt skärpts.

Fru talman! Paula Örn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbjuda marknadsföring av skolor, så att resurserna läggs på barns och elevers utbildning.

Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. och det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet. Regeringen ska bekämpa osunda drivkrafter och bristande likvärdighet. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till.

Därför gav regeringen i juni 2023 ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan, som är en viktig pusselbit i en större omläggning av friskolepolitiken. Direktivet innebär att utredaren ska lämna förslag om vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning, som jag här kallar för vinststopp, i skolor där det finns problem som behöver åtgärdas. Vinststopp kan till exempel gälla om en skola eller förskola håller för låg kvalitet eller om den tar emot statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller annars höja kvaliteten i verksamheten. Det är ett svar från politiken på alla de fall där vinstdriften gått ut över elevernas rätt till en bra utbildning.

För att vi ska komma till rätta med systematiska utmaningar i friskolesektorn behövs också en bättre insyn och transparens. En viktig del i det arbetet är att få till en långsiktig lösning som säkerställer att information om skolor finns tillgänglig. Elever och deras vårdnadshavare ska kunna lita på den information som ges om olika skolor och deras utbildningar. Det är en förutsättning för ett fungerande och informerat val av skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att säkerställa att elever och vårdnadshavare kan få tillförlitlig information ska Skolverket enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Självklart omfattar statistiken alla skolor, såväl kommunala som fristående.

Även kommunerna har ett lagreglerat informationsansvar och ska därigenom informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolformer för barn och unga inom skolväsendet samt om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen.

När det gäller gymnasieutbildning har Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med Friskolornas riksförbund tagit fram ett stödmaterial för att ge skolhuvudmän - såväl offentliga som enskilda - ett stöd i att enligt god standard utforma marknadsföringsinsatser som stämmer överens med god marknadsföringssed enligt marknadsföringslagen (2008:486) och där huvudbudskapet till eleverna handlar om studiernas upplägg, genomförande och resultat. Marknadsföringsinsatser som är utformade enligt god standard hjälper eleverna att göra väl informerade gymnasieval.

Fru talman! Förskolan är viktig för barns utveckling och för möjligheten att så småningom ha bra kunskaper när man börjar skolan, bland annat i form av en god språkutveckling.

För många barn är förskolan och skolan även en frizon. Det kan vara det enda ställe där man faktiskt kan vara sig själv och tillåtas att vara det. Därför måste skolan dels vara medveten om att skolan för många barn är en frizon, dels aktivt hålla hedersnormerna utanför förskolans och skolans värld. Det finns ett absolut ansvar för personalen i förskola och skola att göra detta. Det är oerhört tydligt hur skollagen är utformad i Sverige för att stötta enskilda elever och barn i detta.

Förskolan och skolan har också en roll att aktivt främja mänskliga rättigheter och att lära barn att tänka självständigt. Barnen ska veta att de har rättigheter som är enbart deras, oavsett vad deras föräldrar anser. Det handlar alltså inte bara om att se till personal inte upprätthåller hedersnormer och hederskultur utan att personal också aktivt främjar att barn får lära sig om sina rättigheter i svensk förskola och skola. Det tycker jag också är viktigt att påpeka.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar Nima Gholam Ali Pours uppfattning att vi har haft en kulturrelativisering i Sverige. I akt och mening att främja mångkultur har vi valt att vända bort blicken när det i en del kulturer har förekommit företeelser som faktiskt strider mot svensk lag.

Det var därför jag inledde mitt förra anförande med att berätta att jag själv jobbat med dessa frågor i ungefär 15 års tid och att det för 15 år sedan verkligen var precis så som ledamoten sa.

Jag tycker att det har skett en stor förändring och att skolan, förskolan och vi politiker tar de här frågorna på mycket större allvar i dag än vad vi har gjort tidigare.

Som Sara Gille säger har förskola och skola en absolut skyldighet att anmäla om man tror att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det kan vara hemma, men det kan också vara så att det till exempel förekommer hedersförtryck inom förskolan, och även då har annan personal en absolut skyldighet att anmäla till socialtjänsten. En del av detta är rent brottsliga handlingar, och då är naturligtvis en polisanmälan det enda rätta.

Jag talade tidigare om Skolsäkerhetsutredningen som precis har lagt fram förslag som handlar om att brott som begås i skolans värld ska polisanmälas. Så sker inte alltid i dag. Brott ska naturligtvis polisanmälas, men jag tror att detta också har ett slags förebyggande effekt. Nu säger vi att det här är så allvarliga brott att man inte kan vända bort blicken.

Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivare att se till att personal har kunskaper men också att se till att personal som aktivt och medvetet upprätthåller hedersnormer och understöder sådana faktiskt inte har en roll när det gäller att arbeta i förskolan.

Fru talman! Jag har själv tidigare arbetat med dessa frågor i ungefär 15 år, som skolborgarråd i Stockholm. Jag skulle nog säga att attityderna till hedersförtryck har skärpts väsentligt på senare år. När jag började jobba med dessa frågor blev jag ofta anklagad för att vara rasist. Jag tycker att vi har kommit förbi det nu.

Det viktiga i dessa frågor är barnens rätt att bestämma över sitt eget liv. Det handlar om barns rätt att utvecklas så att de får ett bra liv och mår bra. Barn har rättigheter oavsett vad deras föräldrar har för åsikter.

Förskolans och skolans del i detta är, enligt den lagstiftning som vi faktiskt har, att understödja detta. Det är otroligt viktigt att påpeka det, tycker jag.

När det gäller frågan om personalen är det klart att det finns många problem. Det är ett stort problem om personal i förskola och skola upplever rädsla. Det kan förekomma i många olika situationer, inte bara i denna. Men det är ett stort problem just när det gäller hedersförtryck. Det är väldigt viktigt att arbetsgivaren tar detta på stort allvar och tar sitt arbetsmiljöansvar.

Jag tycker också att det är viktigt att man skapar funktioner så att människor kan anmäla denna typ av handlingar utan att man vet vilka det är som anmäler.

Skolsäkerhetsutredningen har fått ett tilläggsdirektiv som handlar om att man ska kartlägga vilka uppgifter som behöver bytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter. Sekretess är i dag ett stort problem. I dag skyddar sekretessen i Sverige i själva verket förövare snarare än barnen, och det måste vi göra något åt. Det är otroligt viktigt.

Sedan finns det personal som medvetet medverkar till att upprätthålla dessa normer, helt i strid med till exempel svensk skollag. Jag delar uppfattningen att man verkligen bör fundera på om den personalen ska kunna ha kvar sina uppdrag i till exempel förskolan. Man måste som förskollärare, barnskötare och lärare följa den lagstiftning som finns på området.

Det är arbetsgivarens uppgift att se till att människor har kompetens och kunskap så att de kan göra denna värdering, men det är också arbetsgivarens uppgift att se till att personal som är uppenbart olämplig för sin roll inte ska vara kvar i verksamheten.

Fru talman! har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern på vilket sätt statsrådet och regeringen ämnar förhindra att skolpersonal fortsättningsvis bidrar till hedersförtrycket. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skolminister som svarar på interpellationen.

Låt mig börja med att slå fast att hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Det ska inte finnas någon som helst plats för hedersrelaterat våld och förtryck i vårt samhälle, inte heller i förskola och skola.

Utbildningen i hela skolväsendet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar inom förskolan och skolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor.

För barn och unga som lever i en hederskontext kan förskolan och skolan vara den enda platsen där de kan vara sig själva och ta kontakt med vuxna för att få stöd och hjälp. Det är därför av yttersta vikt att förskolan och skolan kan utgöra denna trygga plats och svara upp mot dessa behov.

Hedersrelaterat våld och förtryck eller andra kränkningar mot barn och elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet ska inte få förekomma i skolväsendet. All personal ska ha kunskaper och kraft i att kunna agera när det behövs. Förskole- och skolpersonal ska inte behöva tveka inför att anmäla sin misstanke om att ett barn far illa, och de ska kunna känna ett starkt stöd i ryggen från samhället och ledningen. Alla ska kunna känna sig trygga med att alltid sätta barnets rättigheter först.

Det är en prioriterad fråga för mig och regeringen att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Redan i juni 2023 beslutade regeringen att skjuta till ytterligare medel till Statens skolverks uppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också gett Statens skolinspektion i uppdrag att granska skolornas arbete med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer med fokus på att förebygga och hantera hedersrelaterat våld och förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket har 2024 fått ett nytt uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Skolverket ska även utveckla, genomföra och följa upp insatser inom området. I uppdraget ingår även att föreslå en struktur för samordning av arbetet.

Det är uppenbart att fortsatt arbete krävs. Hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola får aldrig accepteras. Individuell frihet och mänskliga rättigheter ska gälla för alla, oavsett ålder och oavsett var i Sverige du bor. Jag ser fram emot att återkomma om hur regeringen avser att fortsätta arbetet med dessa angelägna frågor.

Herr talman! Detta är en väldigt allvarlig fråga. Att små barn redan i förskoleåldern utsätts för den typen av värderingar och påverkan är helt oacceptabelt och strider mot svensk skollag.

Skolinspektionen har fått ett utökat uppdrag att se över detta när det gäller skolans värld. Men det är klart att kommunerna, som har ansvar för tillsynen av de fristående förskolorna, också måste ta sitt ansvar.

Jag tycker att de senaste rapporterna från olika delar av landet visar vilket viktigt ansvar kommunerna har. Jag tror att det är många, inte minst kommunalpolitiker, som nu har fått upp ögonen för denna viktiga fråga och för att man faktiskt måste agera på precis det sätt som regeringen gör på skolsidan.

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga fråga. Jag skulle säga att det finns viktiga skäl till att mobiltelefoner bör vara förbjudna under hela skoldagen och inte bara på lektionerna. Vi vet i dag att svenska barn rör sig alldeles för lite, till exempel. Det är bara två av tio barn som rör sig tillräckligt. Vi vet att mobbning i dag i väldigt hög utsträckning äger rum med hjälp av mobilerna. Vi vet att många elever är beroende av sina mobiler och av dataspel och så vidare.

Det finns nu forskning som visar att elever som går på skolor som har totalt mobilförbud använder skärmarna mindre på sin fritid, alltså hemma. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på. Vi måste göra något åt det stora problemet med psykisk ohälsa, där just skärmarna är en viktig förklaring.

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Jag är helt övertygad om att vi behöver mer av statlig styrning av svensk skola. Jag tycker att det är bra att även Centerpartiet nu inser detta. Jag tror att vi behöver mer av regleringar. Staten behöver ta ett större ansvar. Det visar vi också i statsbudgeten med hur mycket pengar vi ger till kommunerna generellt men också direkt till förskola och skola. Naturligtvis hoppas vi att pengarna ska användas på de områdena. Men framgent tror jag att staten måste ta ett större ansvar för både förskola och skola. Skolväsendet är nationellt. Därför bör staten ta ett större ansvar.