Ilona Szatmári Waldau

Herr talman! Sjunde AP-fonden är som sagt den statliga fond som placerar pensionspengarna åt den som inte själv har valt en fond i premiepensionssystemet. Många avstår från att välja vem som ska placera pensionspengarna, kanske för att man inte själv vill hålla koll på fonder eller för att man helt enkelt inte gillar premiepensionssystemet. Genom åren, sedan premiepensionssystemet infördes, innebär det att de som avstått från att själv välja fond har haft sina pensionspengar i såväl kol- som oljeföretag.

Det är positivt att Sjunde AP-fonden numera arbetar med hållbarhet genom att öka exponeringen mot gröna obligationer och att man avyttrat bolag som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet, främst inom kolindustrin.

Men det räcker inte att avyttra bolag inom kolindustrin. AP-fonderna, Sjunde såväl som de andra, måste gå längre. Samtidigt som Sjunde AP-fonden avyttrade dessa bolag köpte man under 2021 fler aktier i vissa svartlistade bolag, enligt en granskning som Sveriges Radio publicerade i maj i år.

Herr talman! Riksdagens majoritet har tidigare slagit fast att hållbarhetsarbetet för Första-Fjärde AP-fonden är ändamålsenligt i förhållande till fondernas uppdrag. Men fondernas uppdrag är inte tillräckligt tydligt när det gäller hållbarhetsarbetet. Det märks inte minst på att fonderna tolkar hållbarhetsuppdraget så olika.

Medan några fonder exempelvis har sålt sina innehav i bolag som är involverade i produktion av kärnvapen väljer en att behålla ett sådant innehav, och några AP-fonder har avvecklat sina innehav i fossil verksamhet medan andra har det kvar. Sjunde AP-fonden hör till de fonder som inte bara har kvar innehav i fossil verksamhet utan också har utökat det.

Flera av AP-fonderna har investerat i det företag som tidigare hette Lundin Energy, där företrädare för företaget är åtalade för medhjälp till folkrättsbrott.

AP-fonderna har investerat i företag som är involverade i fossilgasprojekt som bedöms få stora konsekvenser för klimatet och den marina miljön och som innebär tvångsförflyttning av lokalbefolkning. En AP-fond har investerat i ett bolag som äger en kolgruva och har anmälts till OECD för övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Genom köp av statsobligationer lånar AP-fonderna dessutom ut pengar till flera diktaturer.

Listan på oetiska placeringar kan förstås göras längre, men trots det har en riksdagsmajoritet slagit fast att hållbarhetsarbetet är ändamålsenligt.

Första-Fjärde AP-fonden har samma riktlinjer men tolkar dem olika. Ett par har, som jag tidigare nämnt, avvecklat sitt innehav i till exempel företag inom fossilindustrin medan andra behåller sitt innehav för att, som de säger, kunna påverka företagen, vilket bland andra Sjunde AP-fonden menar. Ett av de företag Sjunde AP-fonden investerat i är det saudiska statliga oljebolaget Saudi Aramco, vilket är världens största fossilbolag och tillika det bolag som släppt ut mest koldioxid genom historien.

I fallet med Lundin Energy, som Sjunde AP-fonden utökade sitt innehav i förra året, skulle det vara intressant att få veta på vilket sätt de AP-fonder som har eller har haft innehav påverkade i samband med folkrättsbrotten. Jag har ställt frågan men inte fått svar.

Eftersom AP-fonderna tolkar riktlinjerna så olika borde riktlinjerna vara tydligare och skärpas.

Ett annat problem med riktlinjerna är att målet om långsiktigt hög avkastning är överordnat målet om hållbara investeringar. Även här verkar fonderna göra olika tolkningar om vilka investeringar som både är hållbara och ger långsiktigt hög avkastning eftersom några har avvecklat innehav i till exempel fossil verksamhet medan andra har behållit det.

I september i år, alltså för ungefär två månader sedan, menade företrädare för Sjunde AP-fonden i en debattartikel att det är bekymmersamt att så många opinionsbildare anser att hållbara investerare bör undvika bolag som är djupt rotade i den fossila ekonomin. Det är genom att vi som ägare ställer krav som vi kan tvinga fram förändringar, hävdade de. Greenpeace frågade med rätta i en replik hur Sjunde AP-fonden genom sitt innehav i saudiska statens oljebolag ska kunna ställa krav och åstadkomma förändring.

Jag menar att det måste ställas tuffare krav på alla AP-fonder när det gäller miljö och etik. Investeringar i exempelvis saudiska statens oljebolag borde inte vara ett möjligt alternativ.

Herr talman! I Vänsterpartiets följdmotion föreslår vi att miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning, att fonden inte ska göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas, att fonden ska divestera befintliga innehav i fossilindustrin inom två år, att fonden ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi och att fonden inte ska investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning.

Dessa förslag har vi även när det gäller övriga AP-fonder. Det räcker inte att ge Sjunde AP-fonden samma hållbarhetskriterier som övriga fonder när vi vet att bolagen tolkar kriterierna så olika.

Det finns ingen motsättning mellan att göra hållbara investeringar och att ha en hög avkastning. Det har de fonder som har avvecklat aktier i fossil verksamhet visat. Därför borde målen likställas och hållbarhet inte vara underordnat avkastning.

Herr talman! Verkligheten visar att regelverket för samtliga AP-fonder behöver skärpas så att svenska folkets pensionsinvesteringar arbetar för en mer hållbar värld. Jag yrkar därför bifall till reservationen som ger Sjunde AP-fonden tydligare riktlinjer när det gäller hållbara investeringar.

Svenska folkets pensionsmedel borde investeras i hållbar utveckling och inte i fossil verksamhet.

Fru talman! Regeringen har lagt fram en proposition om bnp-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning. Men den här debatten kommer nog inte i första hand att handla om själva bnp-indexeringen, då skatteutskottet avstyrker propositionen eftersom man menar att kemikalieskatten respektive avfallsförbränningsskatten troligen avskaffas inom ramen för regeringens arbete med statens budget för 2023. Debatten kommer nog att handla om skatterna och inte om deras indexering. Åtminstone kommer mitt inlägg här snarast att handla om skatterna.

Vänsterpartiet ansåg redan när avfallsförbränningsskatten infördes att det fanns brister i förslaget och dess genomförande. Men vi ansåg också att det finns ett långsiktigt värde för miljö och klimat med en avfallsförbränningsskatt. Exempelvis delade vi den dåvarande regeringens bedömning att den på längre sikt, efter 2030, kan leda till en minskad import av avfallsbränsle. Därmed skulle nuvarande trend med ökande utsläpp av växthusgaser på grund av allt högre kapacitet när det gäller avfallsförbränning brytas.

På längre sikt kan avfallsförbränningsskatten styra mot ökad sortering för återvinning, vilket minskar behovet av nyproduktion av material. Detta är ur miljö- och klimatsynpunkt en önskvärd inriktning. En omfattande avfallsförbränning av till exempel plast, som i stället bör återvinnas, är inte förenlig med vare sig våra klimatmål eller en cirkulär ekonomi. Att förbränna avfall för energiåtervinning är resurseffektivt när prioriteringarna sker enligt avfallshierarkin och lämpliga fraktioner därmed förbränns. Avfallsförbränning i kraftvärmeverk nära våra städer spelar även en viktig roll för vårt behov av planerad elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

När skatten infördes anförde ett flertal remissinstanser att det behövs åtgärder högre upp i avfallshierarkin. Det är något som vi i Vänsterpartiet instämde i då och som vi fortfarande instämmer i. En skatt på avfallsförbränning är otillräcklig och bör därför följas av styrmedel som minskar uppkomsten av avfall samt ökar återanvändning och materialåtervinning. Sådana styrmedel borde ha införts när skatten infördes eller nu när det har visat sig att den inte styr tillräckligt.

Utskottet konstaterar att utvärderingar som gjorts tyder på att avfallsförbränningsskatten inte har varit effektiv när det gäller att styra mot de mål som varit syftet med den. Utvärderingarna bekräftar därmed vad Vänsterpartiet förde fram när skatten infördes: dels att minskningen av utsläpp kan ske på längre sikt, dels att skatten borde ha kompletterats med andra styrmedel. Exempel på styrmedel kan vara att producenterna åläggs ansvar för att i ökad utsträckning producera produkter som går att återanvända och återvinna och som minskar belastningen på miljön från farliga ämnen samt att krav på standardisering av plasttyper införs för att öka återvinningen av plast.

För att öka materialåtervinningen av förpackningar och returpapper bör insamling av dessa fraktioner organiseras genom kommunerna för att göra insamlingssystemet mer lättillgängligt och effektivt med minskat transportbehov. Det fulla ekonomiska ansvaret för en sådan organisering bör, enligt principen att förorenaren betalar, bäras av producenterna, inte av konsumenterna.

Då regeringens förslag vid skattens införande hade ett antal brister i fråga om konsekvensanalys betonade Vänsterpartiet vikten av att regeringen tidigt utvärderar skattens effekter för att om nödvändigt korrigera brister i utformningen med avseende på sorterat avfall och fjärrvärmesektorn. Regeringen, både den förra och den nuvarande, väljer att tolka utvärderingarna som att skatten inte har någon effekt och därför ska avskaffas. Vänsterpartiet menar i stället att skatten behöver utvecklas med fler styrmedel. I och med det yrkar jag bifall till propositionen när det gäller bnp-indexering.

Fru talman! När det gäller skatten på kemikalier i viss elektronik menar Vänsterpartiet att även den bör förändras då den inte får avsedd effekt. Skattens miljöstyrande verkan måste förbättras, och de negativa effekter den ger för den svenska marknaden för återanvända produkter måste åtgärdas.

I stället för att avskaffa kemikalieskatten behöver man utveckla den. För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till år 2050. Att stimulera återanvändning av elektroniska produkter är därför centralt för att uppnå en cirkulär ekonomi. Trots det drabbas företag som till exempel tillvaratar begagnade datorer och telefoner för att de ska användas på nytt ekonomiskt negativt av kemikalieskatten på elektroniska produkter. Skatten behöver alltså förändras så att den träffar rätt och ger avsedd effekt.

Men att majoriteten nu aviserar att den tänker avskaffa skatterna i stället för att justera dem så att de träffar rätt är kanske ingen överraskning när vi har en regering som ska lägga ned Miljödepartementet och vars förslag hittills beräknas öka våra utsläpp, detta i en tid när Sverige och resten av världens länder behöver göra allt för att nå klimatmålen och minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Fru talman! För klimatets och miljöns skull yrkar jag bifall till Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation, det vill säga reservation 2.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag lade märke till att statsministern i sin återrapport inte nämnde vare sig klimatet eller livsmedelstillgången. Svaret är alltså att det över huvud taget inte nämndes. Men det finns ju ändå med i slutsatserna. Då skulle jag vilja veta varför det finns med i slutsatserna. Någonting måste ju ha diskuterats. Det är också så att de rapporter som vi har fått är att det var väldigt mycket diskussioner just om klimatfrågan och att det krävdes kompromisser för att komma framåt, så någonting måste alltså ha sagts om dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Mot bakgrund av de extrema väderhändelser som blir allt intensivare och allt vanligare, bland annat värmeböljor, okontrollerade skogsbränder, översvämningar och en aldrig tidigare skådad förlust av biologisk mångfald över hela världen, betonade Europeiska rådet att det är ytterst brådskande att man stärker de globala insatserna mot klimatnödläget och krisen för den biologiska mångfalden.

Det här var ett citat från Europeiska rådets slutsatser inför COP 27. Men vilka insatser är det som rådet menar?

I Sverige ser vi en ny politik som flera bedömare menar kommer att öka Sveriges utsläpp. Inom EU väljer man att bunkra och fortsätta använda fossil gas. Omställningen till förnybar energi har gått alltför långsamt och gör oss sårbara för bristen av fossil energi under Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Min fråga till statsministern blir därför vilka åtgärder Sverige kommer att vidta för att uppfylla 1,5-gradersmålet, vilka förslag på kraftfulla insatser i EU:s medlemsstater som diskuterades samt när löftet om att årligen kollektivt bidra med 100 miljarder dollar till fattigare länder för deras klimatomställning kommer att infrias.

Jag vill också ta upp världens livsmedelsförsörjning och hur Ukraina ska kunna exportera spannmål. Det har ju varit en återkommande fråga på Europeiska rådet. I mindre mån har man diskuterat hur de höjda priserna påverkar möjligheten för biståndsorganisationer och fattiga människor att köpa tillräckligt med livsmedel.

Jag vill därför fråga statsministern vad som sas när det gäller bistånd och andra möjligheter att få fram livsmedel till dem som svälter i tredjeland.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det är väldigt positivt att rådet fördömer Iran och att rådet särskilt tar upp våldet mot Irans kvinnor.

Fru talman! I mitt anförande tog jag upp det faktum att KD föreslår att kommuner som höjer skatten ska straffas genom att få lägre statsbidrag. Jag vill därför fråga ledamoten Cecilia Engström om hon och KD verkligen menar att kommuner som höjer skatten gör det för att slösa med skattemedel. Tror ledamoten till exempel att Dorotea höjer skatterna för att slösa, när de i själva verket kan behöva göra det för att klara vård, skola och omsorg?

Jag skulle gärna, när vi nu diskuterar ekonomi, höra lite grann om hur KD har tänkt med det här straffet för kommuner som tvingas höja skatten.

Fru talman! Jag är vänsterpartist för att jag vill leva i ett jämlikt och jämställt samhälle. Jag vill leva i ett samhälle som tar krafttag mot klimatförändringar och som inte låter riskkapitalister sko sig på välfärden. Jag vill se ett tryggt Sverige där alla får plats och kan leva ett bra liv - ett Sverige där solidaritet är viktigare än profit, vinstjakt och åtstramat flyktingmottagande. Jag vill se ett Sverige där kapitalister inte får härja fritt med vinstdrivande vård och skola.

Det största skolbolaget i Sverige gjorde under det senaste verksamhetsåret en vinst på 784 miljoner kronor och hade en aktieutdelning på 185 miljoner. Så borde vi inte ha det. Det är inte därför vi betalar skatt. Våra skattepengar ska gå till verksamheter och inte till vinster.

Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden från marknaden. Det är när politiken tar ansvar vi kan få fungerande vård, skola och omsorg, full sysselsättning och trygga jobb.

Vi kan också se hur gapet - det ekonomiska gapet - mellan storstäder och landsbygd växer. Tillväxten sker huvudsakligen i storstadsregionerna, framför allt i Stockholm, och det är också där nya jobb uppstår. Skillnaden mellan rika kommuner i storstadsområden och fattiga i glesbygd blir allt större. Den utredning som nu ser över inkomst- och kostnadsutjämningssystemet måste komma tillbaka med förslag som kraftigare omfördelar resurserna. Men med en regering utan statsråd som bor norr om Borlänge är det väl för mycket att hoppas på att man kommer att införa ett mer rättvist system.

Skrivningar i slottsavtalet om att utreda det kommunala utjämningssystemet, inklusive åtgärder för att hantera högskatteproblematik i kommunerna, visar snarare på att man tänker sig KD:s förslag om en skattebroms. Det innebär att kommuner som höjer skatten får sänkt statsbidrag. KD menar att det ska få stopp på slöseriet med skattepengar.

Dorotea har högst skatt i landet för att man har en liten och åldrande befolkning på en stor yta, inte för att man slösar. Skulle Dorotea höja skatten ytterligare är det inte för att slösa med skattepengar utan för att pengarna inte räcker till skola, vård och omsorg. Att straffa kommunen för det med sänkt statsbidrag är ju rena vansinnet.

Klyftorna är inte stora bara mellan kommuner; de är också stora mellan människor. Antalet människor som söker hjälp hos organisationer som Stadsmissionen ökar. Regeringens aviserade bidragstak och bidragsreformer kommer att sparka på dem som redan ligger.

Den stora ojämlikheten kommer att öka än mer. Under de senaste decennierna har få grupper i Sverige varit lika stora vinnare som storbolagens ägare. Inkomsterna för dem har ökat mångdubbelt snabbare än för övrig befolkning. De med höga inkomster och förmögenhet har varit särskilt gynnade av tidigare års förda skattepolitik med minskade eller slopade skatter på förmögenheter, arv, gåvor, fastigheter och kapitalinkomster och avskaffad värnskatt.

Vi behöver lägga om skattepolitiken. Vi behöver höja skatten på stora aktieutdelningar och kapitalinkomster för att stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Vi behöver omfördela solidariskt mellan arbetande och arbetslösa, mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för svaret och vara tydlig med att Vänsterpartiet inte kommer att släppa frågan om Sverigepriser och låga elpriser för svenska konsumenter.

Jag skulle kunna ha många följdfrågor på statsministerns utmärkta svar. Jag kanske inte håller med om allt, men det var ett bra svar. Jag vill också tacka statsministern för hennes arbete i Europeiska rådet, och oftast har hon haft bra och tydliga svar på de frågor som vi i kammaren ställer på återrapporterna.

Jag ska inte förlänga debatten utan tacka statsministern för denna tid eftersom mycket tyder på att detta är sista gången vi möts på detta sätt. Tack!

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Rysslands krig mot Ukraina har ju skapat ett stort lidande för den ukrainska befolkningen, och det måste få ett slut. Sverige, Europa och övriga världen kan gå längre i isoleringen av och sanktionerna mot Ryssland. Därför är det väldigt välkommet att EU nu ser att Europa är större än EU.

Men kriget påverkar ju inte bara Ukraina, utan det påverkar hela världen i och med brist på energi och brist på mat. Utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast när matpriserna skjuter i höjden. I det som har kommit ut från mötet ser jag att detta togs upp på mötet, men det verkar ha varit utan att bistånd eller åtgärder diskuterades. Jag undrar därför om solidaritet med de fattiga länderna diskuterades.

Bristen på energi handlar i mångt och mycket om brist på fossil energi. Därför är det av största vikt att samtliga EU-länder både sparar energi och satsar på att utveckla förnybar energi. Omställningen måste gå mycket fortare än i dag.

När priserna på energi utgår från priset på gas ökar ju marginalerna för energibolagen. Ett läge när vi har brist på energi får inte leda till att energibolagen får högre vinster. Där har EU påbörjat ett arbete.

Det måste också finnas undantag för prissättningen inom EU:s elmarknad, till exempel så att vi i Sverige får tillgång till den el vi producerar till rimliga priser. Därför vill jag fråga om statsministern tog upp Sveriges situation och hur vi ska kunna pressa priserna för svenska konsumenter, till exempel genom att införa Sverigepriser.