Johan Pehrson

Fru talman! Jag ska försöka svara på denna mycket entusiastiska kanonad av olika ingångar till något som är väldigt angeläget. Det handlar om Sverige, om Sveriges utveckling, om Sveriges omställning och om vikten av att vi har en arbetsmarknad som ser till att behov kan mötas av en kompetens hos människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte ha den här tudelningen. De senaste åtta åren har Sverige dragits isär. En hög arbetslöshet har bitit sig fast. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Det har också gått åt rätt håll i Sverige, fast nedåt. I en enorm högkonjunktur som har präglat den här tiden har vi ändå sett att vi har en stor utmaning med över en halv miljon inskrivna på den svenska arbetsförmedlingen. Alla kan kanske inte vara aktuella direkt för reguljära arbeten, men en hel del personer är öppet arbetslösa. Tidigare regeringar har på olika sätt försökt hantera detta så att dessa människor ska komma i arbete, men det har gått så där.

Vi har sett en arbetslivskriminalitet som har vuxit sig allt starkare och där människor far illa. Vi har sett en energipolitik som har fått den svenska basindustri som har byggt det här landet - oavsett om det är SSAB, LKAB eller Boliden - att sitta på sin kammare och gråta. De har undrat: Vad gör ni med vårt land och med vårt fungerande energisystem?

Jag noterar att samtliga ledamöter som var uppe i talarstolen nu pratade om vikten av fossilfri energi och att den ska vara fri från utsläpp av koldioxid. Tanken på att kärnkraften ska vara uträknad är numera borträknad av de socialdemokratiska interpellanterna. Tack för det! Tack för att ni vågar stå upp för svensk spetskunskap! Tack för att ni vågar stå upp för den kärnkraft som en gång var planerad för 24 reaktorer! Det blev 12, och nu är det 6 kvar. Tack för att ni inte står kvar vid den näst intill - i det läge vi befinner oss i världen inte bara klimatmässigt utan också säkerhetsmässigt - huvudlösa politik som bedrevs!

Jag kan konstatera att interpellanterna och det parti de företräder inte såg detta komma under åtta år. Nu ser man allting komma på en gång, och det är bra. Jag ska försöka stå här tisdag efter tisdag, onsdag efter onsdag och torsdag efter torsdag och försöka förklara för er hur jag ser att det hänger ihop. I energipolitiken är vi på, och vi behöver både kärnkraft, vindkraft och solkraft. Vi behöver de facto fördubbla produktionen i Sverige.

Jag ska också säga något om utbildningen. Man ska göra sådant som funkar. Det ska vara effektivt och arbetsplatsnära. När det gäller den medvetna tolkning som görs från oppositionen av att regeringen skär ned kraftigt på utbildningen och folkbildningen noterar jag att också Socialdemokraterna erkänner att pandemin i dess värsta delar har upphört. Jag ser att den tidigare regeringen tog bort de satsningar som gjordes under pandemin, och jag ser nu hur den här regeringen till exempel satsar på det som vi vet är effektivt: regional yrkesvuxutbildning. Där ligger vi på ett dubbelt så högt statsbidrag som före pandemin, för det är detta som funkar. Det handlar om språk och jobb.

Fru talman! Zara Leghissa har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon kommer att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbart. Interpellationen har överlämnats till mig. Därtill har Linus Sköld frågat mig hur jag avser att agera för att arbetskraftsutbudet ska matchas mot näringslivets behov i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av stor vikt att alla människor i Sverige har ett arbetsliv med trygga arbets- och anställningsvillkor, vilket självklart även gäller för den gröna omställningen. Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en viktig del i att ge arbetstagare en trygghet i arbetslivet.

Offensiven mot arbetslivskriminaliteten här på den svenska hemmaplanen fortsätter. Finansieringen till Arbetsmiljöverket för arbetet mot arbetslivskriminalitet ligger kvar på samma nivå som under 2022, och det myndighetsgemensamma arbete som i dag bedrivs mellan nio myndigheter kommer att fortsätta utvecklas så att samverkan blir än mer effektiv.

Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet. Arbetslivskriminalitet leder till utnyttjande av utsatta människor, till snedvriden konkurrens och till att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är ett viktigt verktyg för att motverka detta. Regeringen har också pekat ut arbetet mot fusk och felaktiga utbetalningar som ett prioriterat område för Arbetsförmedlingen under 2023.

Arbetet för att se till att arbetslivet är socialt hållbart fortsätter med oförminskad kraft och är viktigt under den gröna omställningen.

Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot näringslivets behov behöver en lång rad politikområden samverka. Bland annat måste lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats.

Arbetsförmedlingen ska stödja kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska också utveckla arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

Arbetsförmedlingen har ett brett utbud av insatser för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och få fler arbetssökande i arbete. Det kan handla om matchningstjänster som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster. Vi satsar också pengar på fler praktikplatser i budgeten för året.

Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram, som ger många arbetstagare möjlighet att omskola och kompetenshöja sig mitt i karriären. Det kommer att hjälpa när det gäller både individens framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivares kompetensförsörjning.

Vidare samverkar Arbetsförmedlingen med flera aktörer för en väl fungerande kompetensförsörjning - det är bland annat uppdragsutbildningar som bygger på kedjor av insatser där utbildningen skräddarsys efter den arbetssökandes och arbetsmarknadens behov. Till exempel finns uppdragsutbildningar för underhållsingenjörer, energiingenjörer och elingenjörer som tagits fram i samarbete med bland annat Luleå tekniska universitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingen har också nyligen inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i Skellefteå och Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt.

Sammantaget medför de större etableringar och expansioner som attraherats till Norrbottens och Västerbottens län ett behov av insatser från många olika håll och aktörer för att man just ska klara kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen är en av dessa viktiga aktörer.

Herr talman! Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.

Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.

Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?

Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.

Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.

Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.

Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.

Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.

Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.

Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.

Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.

Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.

Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.

Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.

Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.

Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.

Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.

Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.

Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.

Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.

Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig.

Herr talman! Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner.

Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna.

Fru talman! Samarbetsavtalet mellan samarbetspartierna, som populärt kallas Tidöavtalet, är inte på något sätt heltäckande. Det är ett antal områden som täcks in där vi är överens om en inriktning som regeringen ska driva på för och som kombineras med att vi tar fram en budget. Då blir det bredare. Då har man ett samarbete också i budgethänseende. Alla vet att det går bra att säga en sak. Men det handlar också om att ha resurser till det.

När man därför ser på hela detta område och de satsningar som görs på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken är det otroligt många miljarder som vi satsar på att hjälpa människor. Sedan har vi kompletterat detta genom att vi nu, inte minst genom det samarbete som vi hade under den förra mandatperioden när det gäller omställningsstöd, tillfört ytterligare friska miljarder för att hjälpa människor att hela tiden kunna jobba med kunskapslyft och med att lära sig nytt och minska risken för arbetslöshet och öka möjligheterna att skaffa sig ett nytt jobb om de vill byta eller om de av något annat skäl har blivit utan arbete.

När det gäller segregation skriver vi hela tiden om utbildning, om arbete, om civilsamhället, om vikten av att stärka de demokratiska fundamenten, kvinnors rättigheter och domstolars oberoende och om att bekämpa brottsligheten. Allt detta, och inte minst arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och att bekämpa separatisterna som aktivt visar sin närvaro dessa dagar och som vill någonting annat med landet Sverige jämfört med det som vi är överens om och som står i vår grundlag i dag, skriver vi hur mycket som helst om. Det handlar om att motverka segregationen och öka integrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ändå avsluta med det som jag har sagt några gånger under eftermiddagen, och det handlar om att jobba vidare med språk, arbete och skötsamhet. Det är inte svårare än så. Men det kräver ändå sina miljarder så att tiotusentals medarbetare i statens tjänst kan göra detta arbete varje dag på uppdrag av bland andra riksdag och regering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är inte blyg, utan jag kan säga att friheten för en människa att oavsett plånbok få välja skola är viktig. I många andra länder ser man hur privilegierade människor tar sina barn till särskilda skolor, men i Sverige har alla föräldrar rätt att välja skola. Jag tycker att det är bra att den mångfalden finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan genomför vi nu en reform på friskoleområdet som vi tycker väl möter de problem som vi har sett och som väldigt få har agerat på under de senaste 30 åren för att motverka. Så det är vi inte oroliga för.

Det som vi tittar på i skolan är att eleverna ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva, skriva. Och man ska vara lite försiktig med de digitala verktygen. Det gäller alla riksdagsledamöter i kammaren också.

Det är jätteviktigt att ha fokus på kunskaper. Då krävs det fler speciallärare, det krävs fler små undervisningsgrupper och det krävs fler sociala team, som man har jobbat med i Järva och höjt skolresultaten. Barn som inte kommer till skolan är ett problem. Barn som är i skolan och har brallorna fulla med myror - som det hette förr - har ett annat problem. Då måste man jobba så att de klarar sig igenom skolan. Dessa satsningar är de viktigaste. Det börjar i skolan, och det slutar i skolan. Det är vaccination mot i stort sett all segregation. Klarar barnen skolan finns det små problem.

Vi är överens om hela denna resa: En nästintill avgiftsfri förskola för många, en avgiftsfri grundskola och ett avgiftsfritt gymnasium. Sedan har vi universitet i detta land, bland de bästa på många områden och ibland de bästa, och de är avgiftsfria. I Sverige får man till och med betalt för att läsa.

Verktygen i Sverige är alltså fantastiska. Men det måste vi tillsammans hjälpas åt att förklara för unga människor i dag. Oavsett hur mycket de sitter i skolbänken i dag måste de läsa själva. Vi kan inte hjälpa dem. De måste läsa, räkna och skriva och ta detta ansvar när lockelserna är väldigt stora att göra annat. De måste helt enkelt klara marshmallowtestet. Det gäller inte bara unga.

Vi gör satsningar på idrott och kvinnors organisering och på insatser för att socialen ska kunna söka upp familjer som har det jobbigt - man kan onekligen ha det jobbigt om man lever i ett utsatt område - och hjälpa till med problemet och göra ännu mer för att underlätta och egentligen vädja om att barn ska gå i förskolan för att bryta segregationen om de inte pratar svenska hemma. Allt detta är jätteviktigt.

Avslutningsvis menar jag att det finns goda förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta på den nivå med en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som har förts tidigare och då har lett till lägre arbetslöshet, inte minst genom att Socialdemokraterna mot slutet av förra mandatperioden vidtog ett perspektivskifte i fråga om att ställa mer krav vid sidan av att erbjuda en del av det som jag har nämnt nu i form av hjälp och stöd och inte minst från Arbetsförmedlingen.

Det finns alltså goda förutsättningar. Men det mest akuta är att stoppa den våldsspiral som nu äter offer, tar livet av människor, släcker drömmar och krossar allt vad frihet heter - i alla fall liberal frihet. Det är personer som drar in väldigt unga barn, och de förstör livet för sig själva och för andra för lång tid framöver. Det är en katastrof vi ser. Vi måste därför också fokusera på att få ordning på våra gator.

Fru talman! Få saker är så viktiga som att ge människor hopp och rimliga förväntningar om sin framtid i Sverige, om de har kommit till vårt land eller kanske har en föräldrageneration som kommit hit tidigare.

Vi har sett hur integrationen har fungerat skapligt genom åren, men aldrig smärtfritt och aldrig problemfritt. Det är klart att det läge vi har just nu, med ett utanförskap som har bitit sig fast, kräver eftertanke. Jag är därför glad över att Socialdemokraterna i opposition nu ställer sig bakom Liberalernas migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också glad över att man när det gäller integrationen är beredd att inkludera mer än bara inkomstfakta, för det vi ibland hör - att människor blir kriminella beroende på att de är arbetslösa - är otroligt grovt och ganska oförskämt. Och det är inte sant, utan det är andra orsaker som är starkt bidragande till brottsligheten, inte minst att gängen har fått löpa alltför fritt.

Jag ser med något enskilt undantag att Socialdemokraterna, utöver migrationen och integrationen, även ställer sig bakom rättspolitiken i allt väsentligt. Detta välkomnar jag. Jag tycker att det är bra men det är några få partier kvar. Vi vet hur det har låtit. Flera partier, inte minst Liberalerna, har länge haft en enkel retorik - att vi ska öppna våra hjärtan och att vi inte bygger några murar i Sverige, som den tidigare statsministern sa. Man har trott att detta kan upprätthållas, men realpolitiken har blivit tydlig. Det är den vi nu ser genomföras.

Sedan behöver detta inte betyda att Liberalerna eller Socialdemokraterna sänker sina internationella ambitioner och inte har kvar sin internationella utblick på världen, men vi har så stora integrationsproblem i Sverige att vi måste ha en ganska smal migration till Sverige kommande år. Det är därför vi håller fast vid ett tuffare regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi värnar också asylrätten utan några nivåer, men i övrigt är det svårare att komma till Sverige.

Detta hänger ihop med att ta tag i de integrationsproblem vi har. Där fokuserar vi helt på skolan, med tidigare och tydligare insatser, och vi fokuserar på språk i förskolan. I valrörelsen var det lite diskussioner om huruvida det var lämpligt att se till att föräldrar på olika sätt uppmuntras och att de, om barnen inte får tillgång till svenska språket, åtminstone är tvungna att ha ett litet samtal och så vidare. Det var den debatt vi hade.

Det börjar i förskolan och fortsätter i skolan, och sedan ska det avslutas i gymnasiet. Detta är integrationspolitik för alla. När man är ute och pratar om detta får man höra att det är utbildning, utbildning och utbildning och integration, integration och integration. Men detta bygger på att ha med det självklara: Lär dig svenska! Sköt dig! Det måste bli konsekvenser för den som inte sköter sig.

När man lyssnar på uppgivna poliser i Sverige just nu som försöker hantera den katastrofsituation som Sverige har letts in i känner man att det kommer att ta ett tag innan vi kommer till rätta med brottsutvecklingen. Man ska komma ihåg vilka som drabbas mest. Det är de människor som redan är utsatta och som redan lever segregerat, även om det allt oftare dyker upp tillfällen när det skjuts nästan överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att bryta segregationen och i så fall vilka. Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden har Teresa Carvalho också frågat om regeringen kommer att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen och i så fall hur.

Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Det handlar bland annat om arbetslöshet och bidragsberoende, dåliga skolresultat, hälsoproblem, otrygghet och utsatthet på grund av brottslighet liksom hedersrelaterat våld och förtryck samt bostadssegregation och trångboddhet. Dagens utanförskap riskerar att upprätthålla och återskapa segregation och ojämlikhet över generationer.

Det krävs många åtgärder för att minska utanförskap och öka människors frihet och livschanser i områden med socioekonomiska utmaningar. I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen satsningar inom flera politikområden, bland annat när det gäller förskola, skola, arbete, civilsamhälle och demokrati, förebyggande åtgärder för att bekämpa hedersförtrycket samt för att bekämpa brottslighet.

För att utvecklingen av bland annat arbetslöshet, försörjningsstöd och skolresultat i olika områden ska kunna följas över tid behöver Sveriges goda tillgång till individdata kombineras med en god tillgång till platsdata. Regeringen avsätter därför 5 miljoner till Boverket i budgetpropositionen för 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata. Regeringen bedömer att de mått och verktyg som tagits fram av bland annat SCB är viktiga för det fortsatta arbetet i enlighet med målet för området. Boverket fick i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att förvalta och utveckla verktyg med platsdata.

Arbetet mot socioekonomisk segregation påverkas av faktorer inom flera områden. Generella åtgärder behöver kompletteras med riktade åtgärder. För att minska utanförskap och segregation krävs ett gemensamt och samordnat arbete på nationell, regional och lokal nivå.

Regeringen ser ett stort behov av att långsiktigt lyfta utsatta områden, genomföra mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen och agera kraftfullt mot ungdomsbrottsligheten samt främja en kompensatorisk skola med kvalitet i hela landet.

Fru talman! Liberalerna och Sverigedemokraterna är inte bästa vänner, om vi säger så. Vi har dock den gemensamma inriktningen att vi tror att det är bra att förstärka arbetslinjen. Om annat tycker vi olika. Det kan vara saker som är väldigt tidiga i en ung människas liv, till exempel hemspråk, där vi kan dra åt olika håll.

Tanken att det ska löna sig att arbeta, att man ska prata svenska i Sverige och att man ska sköta sig är dock en linje som vi delar, och jag har också uppfattat att Socialdemokraterna helt ställer sig bakom detta. Det är jag väldigt glad för, för så har det inte alltid låtit.

När det gäller hur det såg ut 2018 vill jag återigen hänvisa till vad jag tidigare under dagen har sagt om de utvärderingar som har visat hur mycket Sverige har satsat på arbetsmarknadspolitik. Eftersom vi ändå har haft den höga arbetslösheten har vi ju missat målet. Därför pratar vi om ambitiös arbetsmarknadspolitik som också måste vara tillräckligt effektiv och pang på.

Först i slutet av mandatperioden, i februari 2022, kom Socialdemokraterna på idén att man skulle göra de här satsningarna. Det är inte ens ett år sedan. Jag välkomnar det, men hade man fokuserat på långtidsarbetslösheten sju år tidigare hade det varit fantastiskt.

Jag vill säga att inriktningen är korrekt. Det är fokus på det jobbnära, det är fokus på effektivitet, det är fokus på individen och man duckar inte för att ställa vissa krav. Det är väldigt bra.

Även om det är ert privilegium att alltid ropa på mer och säga att det är för lite, för innehållslöst och för visionslöst vill jag understryka att jag är den förste att säga att vissa åtgärder som Socialdemokraterna har vidtagit har varit bra. Men arbetslinjen bygger på effektivitet och kvalitet, och det börjar alltid med att det finns företag och organisationer som vill anställa människor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns anledning att återkomma på en rad områden, inte minst om det sker kraftiga förändringar på arbetsmarknaden beroende på till exempel konjunkturläge eller kommande strukturförändringar på grund av omvärlden, som kan gå ganska fort.

Vi jobbar med olika uppdrag till Arbetsförmedlingen. Ett är att återkomma med fler arbetsmarknadsutbildningar. Detta kan man inte tiodubbla eller hundradubbla, utan man får ta det successivt för att återuppbygga en nivå som jag tror att även Socialdemokraterna numera har ambitionen att ha.

Vi har gett två stora uppdrag om långtidsarbetslösheten. Här håller vi i och har endast levererat en marginellt annan åsikt i myndighetsstyrningen. Det handlar dels om genomförandet i områden med socioekonomiska utmaningar, där ett antal delrapporter är på ingång, dels om att analysera de behov som finns, på en mer teoretisk nivå, för att öka övergången till arbete eller utbildning så att man kan ta sig ur utanförskapet och slippa arbetslöshetens smärta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här fortsätter vi att tänka inte bara stat. Vi tänker också idéburna organisationer och kommuner eftersom samverkan behöver öka. Serkan Köse ställde en fråga om den lokala närvaron, och den behöver bli bättre. Man ska återkomma med en överenskommelse med alla kommuner, och sedan får vi titta på hur detta kan effektueras på ett bra sätt.

När jag klev in på Arbetsmarknadsdepartementet var det väldigt många människor i Sverige som var långtidsarbetslösa och som hade farit illa de senaste åtta åren. Låt mig dock tillägga att det fanns andra som for illa de åtta åren före det. Det har alltså hänt för lite med arbetslinjen eftersom man som sagt inte har velat ta obehagliga beslut om att det alltid ska löna sig att arbeta. Det har kanske också slarvats med kvaliteten på sfi och kravet på närvaro. Här håller vi också i det som Socialdemokraterna modigt vågade prata om, inte minst mot slutet av mandatperioden.

Det handlar om enormt många människor, och en del av dem behöver möta en person. Det digitala är kanske inte alltid så effektivt. Det fungerar för många att gå den vägen först, men andra behöver en nära kontakt.

Ska då Arbetsförmedlingen finnas i varje kommun? Ja, det får vi diskutera. Det kan vara via ett servicecenter med uppdaterad kraft under vissa tider på dygnet. Det är ett allmänt samhällsproblem att staten har rullat tillbaka, men det som behövs på en ort är ju ett arbete för den som är arbetslös, inte själva Arbetsförmedlingen. Det är kontakt med Arbetsförmedlingen och effektiva insatser, stöd och hjälp som behövs.

Det gäller även annan viktig statlig verksamhet, till exempel polis. I kommunerna finns det ofta mer systembolagspersonal än både poliser och arbetsförmedlare, och alla här inne behöver fråga sig om det är en korrekt prioritering. I många kommuner finns det kanske bara utlämningsställen. Närvaron är viktig.

Utifrån vår dialog och de rapporter vi får från Arbetsförmedlingen bedömer jag att man är väl rustad i och med ett mångmiljardanslag och sina 11 000 duktiga medarbetare, som i en lugnare miljö kan göra ett fantastiskt jobb.

Fru talman! Jag är otroligt glad över det förtroende som ges till att den nya regeringen ska klara det som den tidigare regeringen inte klarade under åtta år.

Jag vill problematisera det hela, precis som jag gjorde i opposition. Det här är ganska svårt. Många människor har cementerats i utanförskap och befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden. Det har blivit så trots god vilja. Det är ingen som har haft detta som avsikt, men det har blivit så att människor, trots att de varit vuxna och friska, inte har kommit i tillräckligt starka åtgärder under sin första tid - under etableringen - i Sverige. Därefter har de heller inte kommit in på arbetsmarknaden. Detta är människor som har kommit till vårt land från världens alla hörn, så det handlar om personer som har uppenbar initiativförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återkomma till förvaltningsanslaget på 7,6 miljarder och till anslagssparandet. Det finns 11 000 dedikerade medarbetare på Arbetsförmedlingen. Socialdemokraterna gjorde i regeringsställning beställningar på hur man skulle utforma verksamheten och fokusera på arbetsmarknadsutbildningar. Man fick bidrag för att genomföra detta med kompletterande aktörer och matchningstjänster. Till dessa resurser kan läggas det som man nu har - förutom program finns arbetsmarknadsutbildningar och de subventionerade anställningar, nystartsjobb och etableringsjobb som kommer. Det är en väldigt hög ambitionsnivå.

Som jag sa i en tidigare interpellationsdebatt fortsätter dessa åtgärder fast det handlar om nya individer. Man får inte glömma bort att det är människor som kommer in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskade direkt efter att covid släppte greppet i Sverige.

Nu har vi dock en ny kris som består av mängder av saker. Vi har kostnadskrisen, med en inflation som måste bekämpas. Vi har kriget med Putin. Vi vet heller inte vart den svenska industrin, som är avgörande för arbetslöshetens utveckling på lång sikt, tar vägen eller vad som händer med andra viktiga verksamheter. Nu ser det ju positivt ut för vissa råvarunäringar, som gruvor. Skogen är också med i diskussionen. Allt detta påverkar arbetsmarknaden och är jätteviktigt.

Tanken är att det kommer in nya människor. Detta hänger ju ihop. Jag hoppas att alla som nu är närvarande i denna kommare vill att behovet av arbetsmarknadspolitiken ska vara så litet som möjligt. Det är ju inget självändamål att personer ska komma till Sverige utan kompetens, om det inte är så att de är asylsökande och har rätt att stanna; då ska de få stanna och få hjälp med etableringen. Där är vi ganska överens om hur det ska se ut - det ska vara jobbfokus, språkfokus och skötsamhetsfokus.

I övrigt är tanken att unga människor ska lämna grundskolan, komma in på ett gymnasium - gärna med praktisk eller naturvetenskaplig inriktning - och sedan komma i jobb. Det är det naturliga. Det finns ju inget självändamål i att hoppa av och komma till Arbetsförmedlingen eller att utbilda sig till något som inte efterfrågas på arbetsmarknaden och sedan delta i Arbetsförmedlingens insatser.

Detta ligger på en nivå som går att jämföra med tidigare. Inflödet avgörs av konjunkturläget, men det ska minska i och med de insatser vi gör i skolan och den kommande bidragsreformen.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka.

För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Som framgår av budgetpropositionen för 2023 bedömer regeringen att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Det finns dock fortfarande utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till förra årets nivåer. Det handlar om matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning. Därtill föreslår regeringen en satsning på arbetspraktik.

Det huvudsakliga regelverket i reformeringen av Arbetsförmedlingen och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten trädde i kraft den 1 december 2022. Därmed ges bättre förutsättningar för att arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna utföras av leverantörer. Vidare innebär detta att verksamheten utvecklas och effektiviseras i olika avseenden, bland annat avseende den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och infrastruktur för informationsutbyte.

Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att vara en stor och viktig myndighet och har ett förvaltningsanslag som uppgår till 7,6 miljarder kronor under 2023. Dessutom har myndigheten ett anslagssparande från 2022 på ungefär 200 miljoner kronor som kan utnyttjas under året. Sammantaget uppgår de tilldelade medlen i förvaltningsanslaget alltså till ungefär 7,8 miljarder kronor för 2023.

Som jag har sagt tidigare, fru talman, följer regeringen arbetslöshetens utveckling noggrant och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet.

Fru talman! Förutom att säga att det är för lite och för sent, vilket är oppositionens privilegium, sägs ofta att det ekar tomt - vilket också är oppositionens privilegium. Jag tillhör dock inte dem som sa att det ekade tomt. När Socialdemokraterna under förra mandatperioden gick fram och sa att vi måste titta på ersättningssystemen och om det är rimligt med dessa flerbarnstillägg sa jag: Oj, det här var modigt! Det sa jag då det finns krafter i riksdagen som tycker att man inte alls ska prata om det här, för det är bara dåligt.

Men att människor ska försörja sig själva - att människor hela tiden ska ha stöd och hjälp men också personligen ta ansvar - är ju en tanke som jag vet har varit stark inom socialdemokratin genom åren, och det är bra att den kommer tillbaka. Människor har ett personligt ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Oavsett om arbetsmarknadspolitiken är på den nivå som gällde under den förra mandatperioden, det vill säga den nivå som Socialdemokraterna stod bakom då, eller på den nivå som Socialdemokraterna nu står bakom finns det alltid ett personligt ansvar som det är viktigt att ta. Den här diskussionen kommer att fortsätta.

När det gäller kompetensbrist och rekryteringar vet jag att även Socialdemokraterna är djupt kunniga i frågan om behoven inom offentlig sektor och sjukvården. Det gäller sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Jas-piloter och allt vad det nu är. Ändå går ni fram med saftiga skattehöjningar för dem som har jobbat länge inom sitt yrke, Johanna Haraldsson. Ta till exempel poliser som har jobbat länge - eller ingenjörer, som vår industri skriker efter. Ni går fram med kraftiga skattehöjningar för dem, och jag vet inte om det leder till omedelbart fler nya jobb. Det är få ekonomiska teorier från svenska universitet som visar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi börjar i det sista, alltså att det ska löna sig att arbeta. Det är ju en ganska viktig strukturförändring. Jag har inte träffat en enda människa inom någon arbetstagarorganisation eller inom facken - och inte heller en enda människa som jobbar med forskning på området, med rekrytering eller med sociala villkor - som har sagt att det inte spelar någon roll. Alla säger i stället att det är viktigt att det lönar sig att arbeta.

Då måste man titta på detta, och där blir det en kollision. Vi har ju enormt höga sociala ambitioner, med försörjningsstöd som en yttersta bottenplatta, vilket är väldigt bra. Men jag vill påminna om att det under den förra mandatperioden var flera socialdemokratiska företrädare - i regeringen också, tror jag faktiskt - som till exempel pratade om det här med flerbarnstillägg. Frågan ställdes om det är rimligt. Jag sa att det är svårt men att jag tycker att det är rimligt att frågan ställs och att man tittar på de villkoren, vilket Socialdemokraterna lyfte i artiklar och så vidare, om jag inte minns helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi måste titta på den sammanvägda bilden. Jag åker ut på besök, och det hoppas jag att alla ledamöter i riksdagen också gör. Ja, det vet jag att ni gör. Man träffar då stora, mellanstora och små företag som säger att de har problem att hitta folk: "Här är det en massa människor som är vuxna och friska, men de jobbar inte." Företagen har i stället löst detta med arbetskraftsinvandring från valfritt land väldigt långt bort. Då inser man att någonting är fel här - och att det kan vara så att den här bidragsreformen verkligen behövs.

Jag ser såklart fram emot att Socialdemokraterna håller fast vid det de sa om till exempel stödet till barnfamiljer, det vill säga att de är beredda att titta på det. Det sa de före valet, och jag hoppas att det gäller även efter valet. Jag hoppas också att de håller fast vid det de säger om att det är viktigt med motprestation för försörjningsstöd efter en viss tid när det gäller vuxna, friska människor. Jag tycker att det är helt nödvändigt om vi ska knäcka den här nöten och få en förbättrad integration och ett minskat utanförskap.

Det räcker dock inte med bara detta, utan det behöver finnas arbeten. Det behöver finnas ett första jobb, som kanske är enkelt. Sedan utvecklas vi alla på våra arbeten - även i riksdagen, vill jag understryka. Det händer saker under den tid vi har ett uppdrag eller går till ett arbete. Ibland byter man också jobb. Vi behöver fokusera så mycket som möjligt på det som är arbetsplatsnära för att så många som möjligt ska komma i reguljära jobb.

Det förhindrar inte att vi har diskussioner med inte minst Arbetsförmedlingen om subventionerade anställningar och att de behöver öka. Jag ska träffa Samhall i närtid för att se vad de behöver för hjälp och stöd, så att Arbetsförmedlingen hjälper de personer som har möjlighet till ett kraftigt förbättrat liv vad gäller frihet och värdighet genom att göra sin bästa insats på Samhall. Det handlar om att ha någonstans att gå på dagarna. Arbete är väldigt bra. Det hindrar alltså inte detta.

Jag vill också understryka att satsningar på skolan, språkkrav för medborgarskap, satsningar på idrott i de utsatta områdena så att ungdomar har en meningsfull fritid och satsningar på att öka kvinnors engagemang är ett uttryck för att det inte bara handlar om att ställa krav utan också om att visa att det finns en omsorg. Det är även andra insatser som krävs, inte bara nya krav.

Jag ska ge en sista släng gällande den släng som gavs om skatt på arbete. Jag har uppfattat att Socialdemokraterna i nästan alla år, eller åtminstone under de senaste tio, har tyckt att det har varit bra att vi har indexeringar för graviditetsersättning, pensioner och CSN - och även för skattesystemet. Men jag ser att man har lämnat den åsikten nu.

Fru talman! Jag kan förstå och respektera att oppositionen alltid vill ha mer resurser. Att tycka att det som görs är för lite eller för sent ligger i oppositionens eviga privilegium. Och ska jag vara helt ärlig har jag väl själv sett detta komma någon gång.

Förra regeringen lade i sina senaste budgetar förslag som innebar att man avslutade stora satsningar som vi hade haft under pandemin - det tyckte både de och jag var bra, och så verkställs detta. Men sedan säger man att man har nya pengar nu. Det hade man ju i så fall kunnat ha från början när man skrev budgetarna för 2021 och 2022, där man framför allt kan se de tidssatta anslagen som berodde på pandemin. Där tycker jag att man måste vara korrekt. Detta hindrar inte att ni ändå lägger på mer pengar.

Det som blir skillnaden är det som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Här vill jag även i denna interpellationsdebatt understryka att om man lägger till höjd a-kassa och omställningsstödet görs det stormiljardsatsningar för att se till att lösa kompetensbristen och minska arbetslösheten när omvärlden påverkar oss på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi håller kvar många delar, såsom det här med etablering - det tycker jag var ett bra fokus. Det började ju med den regering som vi hade före åtta år med Socialdemokraterna som nu är avslutade. Vi flyttade hela etableringen till Arbetsförmedlingen. För hör och häpna: Man kanske skulle ha funderat på om människor som kom till vårt land skulle jobba i stället för att vara i kommunen eller haft någon annan idé om vad de skulle bidra med direkt. "Välkommen till Sverige! Här jobbar vi, pratar svenska och sköter oss." Det är ju en ganska enkel integrationspolitik, men dock svår att omsätta i praktiken.

När det gäller omläggningen är det stora som vi har aviserat en bidragsreform. Vi får se om Socialdemokraterna är med på detta, på att se till att det alltid lönar sig att arbeta. Men detta har vi inte hunnit göra i den här budgeten. Mellan valet och första budgeten är det, trots att valet har tidigarelagts en vecka under valår, lite kort tid för detta. Vi jobbar på det.

Att arbeta fram en del av det här var ju motkravet för försörjningsstöd. Det har funnits många varianter i kommunerna genom åren på modellen "välkommen till försörjningsstöd, du är vuxen och frisk, jag förväntar mig att du är här och att du gör det här, och så använder du resten av tiden åt att söka arbete". Detta har på många håll och under olika färgade politiska styren visat sig vara effektivt. Här verkar det vara annat som avgör: vilja snarare än exakt politisk hemvist.

Det vi också gör här är satsningar på skolan. Det är helt avgörande för många föräldrar, också som arbetslösa under kort, mellanlång eller lång tid, att skolan fungerar för barnen. Om skolan och dessutom förskolan fungerar har man drivkraft att lättare ta sig mot arbete, praktik eller subventionerad anställning.

Sedan tycker jag också att satsningarna vi gör på idrott i de utsatta områdena är en omläggning. Det är mer fokus på kvinnors organisering och inte bara prat om alla män som det är problem med; det är att se till att kvinnor får chansen att organisera sig utan att för den skull sluta prata om män som kanske inte sköter sig - apropå aktuella frågor i den här staden.

Vi har också språkkravet för medborgarskap. Allt det här är stora saker som nu är på gång. Det är ganska stora omläggningar som borde ha kommit för 20 år sedan.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om. Vidare frågar Johanna Haraldsson vilka insatser som planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten och vilka insatser jag menar är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Arbetslinjen behöver återupprättas. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och det ska finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska kunna få bidrag.

På kort sikt handlar det om att använda befintliga insatser som är arbetsplatsnära för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i, helst ett reguljärt, arbete. Det finns ett utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer bland annat när det gäller arbetsmarknadsutbildning, matchningstjänster och arbetspraktik. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.

På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Möjligheterna till omställning behöver stärkas, och det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i detta arbete.

Det är också nödvändigt med en ny arbets- och utbildningslinje i integrationspolitiken med särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas, bland annat genom att sfi-undervisning kombinerat med yrkesutbildning bör erbjudas nyanlända i alla kommuner.

Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.

Fru talman! Det som hände under förra mandatperioden var att regeringen gick fram med ett ganska omfattande reformprogram för Arbetsförmedlingen som fick stora effekter, tillsammans med att man inte hade stöd för en samlad budget. Man valde ändå att regera. Och man ville verkligen regera, kan man lugnt säga.

Det är klart att då blir det den här effekten, men då är det rimligt att man tar ansvar för det och inte skyller på oppositionen. Jag skulle aldrig komma på tanken att skylla på oppositionen här inne för att arbetslösheten är som den är. Det är ju inte ni som har bidragit till den.

De duktiga medarbetare som nu får chans att jobba med denna inriktning på Arbetsförmedlingen har kapaciteten. Jag vill bara understryka att med enkel matematik är det 11 000 medarbetare som har fantastiska möjligheter att hjälpa människor som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är väl ändå plus 330 000 som, så att säga, är inskrivna som arbetslösa eller i andra program.

Det handlar om att hjälpa dessa människor med de miljarder vi satsar på förvaltningen och de miljarder vi satsar på programmen och på arbetsmarknadsutbildningarna, kombinerat med det som görs i fråga om omställningsstöd. Det ger goda förutsättningar att ställa om och att se till att många fler människor kan bli samhällsbyggare i positiv bemärkelse och komma i jobb. Med detta kan vi se till att vi löser kompetensbristen.

Fru talman! Slutligen vill jag addera att vi ser allt fler arbetsgivare som agerar mycket proaktivt och som inte sitter och surar över att det inte finns något folk. De gör aktiva insatser och ser till att människor är välkomna. Och de får betald utbildning. Det görs alltså många insatser för att lösa kompetensbristen, och det tycker jag är bra. Det är inte orimligt att man har ansvar för att investera i människor när det gäller ett nytt jobb. Det ligger också i själva grunden för den nya omställningsmodellen. Man har ett ansvar att rusta personer som är på jobbet men också de nya som ska in.

Tack för en bra debatt! Vi hörs igen - jag är helt säker på det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är skillnad när man har en utveckling. Man gör enorma satsningar. Det är många miljarder som nu satsas.

Vi har investerat enormt i arbetsmarknadspolitik genom åren. Det har varit fokus på att skolan ska fungera och på att integrationspolitiken ska fungera, och då har också arbetsmarknadspolitiken fungerat något lättare. Sedan finanskrisen 2008-2009 har vi sett - då var jag också här i kammaren men på en annan plats än nu - att arbetslösheten först gått ned, sedan har den gått upp efter covid och därefter har den börjat ticka nedåt igen. Det beror på att man har haft en arbetsmarknadspolitik vars innehåll pengamässigt har legat ungefär på den nivå vi nu lägger fast.

Tanken är att arbetslösheten ska fortsätta att minska år efter år. De människor som har varit arbetslösa kommer ut i jobb, men sedan kommer det in nya människor. Det kan vara strukturomvandlingar, och för detta har vi andra verktyg som det storsatsas på. Men personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen möter de samlade åtgärderna. Det är ändå 11 000 duktiga medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar varje dag för att hjälpa människor att komma i jobb.

Sedan har vi arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har nystartsjobben. Vi kommer att få etableringsjobb. Allt detta görs ju för att människor ska komma ut i jobb. För att se till att det inte blir fler människor som blir långtidsarbetslösa, mellanarbetslösa eller korttidsarbetslösa måste vi se till att vi har en fungerande skola. Unga människor måste klara både grundskolan och förhoppningsvis gymnasiet. Människor måste fortsätta att läsa på komvux på de nivåerna. Gör man detta räcker pengarna till den nivå som nu har tagit ned arbetslösheten.

Jag håller med Teresa Carvalho om att det är jättebra att vi har hög sysselsättning. Vi har en av de högsta sysselsättningsnivåerna i Europa. Det är strålande! Det är vi alla för. Det är välstånd som skapas. Det är samhällsbyggare som bidrar till det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när arbetslösheten i Sverige är för hög, och vi har sett att det som har satsats i Sverige inte har gett maximal effektivitet - det kan man se i internationella jämförelser - behöver vi göra annat. Då handlar det om bidragssystem, språkutbildning och annat.

Vi har pekat på behovet av en bidragsreform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Jag är väldigt glad över att jag här får höra att alla som kan jobba ska jobba och att det inte finns något motstånd mot ett motprestationskrav vid försörjningsstöd.

Det är ett enormt framsteg. Jag önskar att det hade varit så de senaste 20 åren. Men det är bra att man ändrat sig på det området - bättre sent än aldrig.

Nu satsas resurser. Och de duktiga människorna, till exempel på Arbetsförmedlingen, får nu efter en tuff mandatperiod, då det var en annan regering som styrde, komma till ro och sakta men säkert jobba med kommunerna. De har ju fått i uppdrag av oss att se till att fler kommer ut i praktik, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Det är, så att säga, Arbetsförmedlingen som gör detta. Jag kan inte sitta på departementet och styra annat än genom att säga: Det här ska ni öka, och jag vill att ni kommer tillbaka med rapporter om hur det går. Det är jätteviktigt att människor inte går passiva.