Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig varför jag och regeringen skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen. Därtill har Teresa Carvalho frågat mig vilka insatser jag har för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att jag och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchningstjänster.

Alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslinjen behöver återupprättas. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Även om situationen på arbetsmarknaden har förbättrats under 2022 finns det problem med en fortsatt hög arbetslöshet, betydande integrationsproblem och en långtidsarbetslöshet som trots att den minskat sedan pandemins rekordhöga nivå fortsatt är på en alltför hög nivå. Samtidigt är det stor brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden.

För att möta detta behöver matchningen förbättras och kompetensbristen motas i hela landet. Regeringen bedömer att det finns behov av och utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan fler komma i arbete, samtidigt som anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser kan minskas 2023.

Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1 ½ miljard 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer, med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.

Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och till att arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov bättre kan mötas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka kompetensbristen. Det finns även utrymme för att fler ska kunna ta del av arbetspraktik som kan ge arbetslivserfarenhet och förbättra jobbchanserna.

De senaste årens anslagssparande inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser visar att anslaget har varit för högt budgeterat. Anslagssparandet för 2021 uppgick till 942 miljoner kronor, och för 2022 beräknas utgifterna bli 1,682 miljarder kronor lägre än budgeterat enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.

Regeringen är självklart beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området under mandatperioden, om läget på arbetsmarknaden försämras.

Fru talman! Det är viktigt att hålla isär detta och inse att vi med den tidigare regeringen har haft stora anslagssparanden under 2021 och även tydligt under 2022. Detta kan man flytta vidare; det går rätt in till Arbetsförmedlingen. Jag pratar alltså om förvaltningsanslaget. När det gäller programmen kommer man, med den nivå vi nu slår fast, att kunna ha verksamhet i paritet med den tidigare.

Man måste se den samlade bilden. Vi gör en gigantisk satsning på utgiftsområdet. Lägger man ihop det som vi oftast pratar om här, allt från programmen till arbetsmarknadsutbildningen, nystartsjobben och de kommande etableringsjobben, måste man också addera att vi höjer a-kassan och att vi lägger till omställningsstöd.

Det görs nu enormt stora samlade insatser för att se till att vi höjer kompetensen i Sverige och möter kompetensbristen och för att människor som hamnar i arbetslöshet inte ska bli kvar i den för länge utan kan ställa om och snabbt komma i fråga för nya jobb. Det är alltså en rejäl, samlad ambitionshöjning som görs.

Vad gäller de stöd som nämndes och synen på utbildning - både komvux och folkbildningen - vill jag säga att det är något som jag har debatterat tidigare. Låt mig slå fast att vi fullföljer det som den tidigare regeringen bestämde i sina planer. Det är många pandemistöd som nu tar slut. Där slog den tidigare regeringen fast vad som ska gälla, och det fick ni i ert parti ofta stöd för från oss i Liberalerna och andra partier.

Nu när Socialdemokraterna har hamnat i opposition för de en annan politik. Då för de fram något annat än de gjorde före valet. Nu vill de inte längre att pandemistöden ska avslutas, utan stöden ska fortsätta att ligga på samma höga nivå som de låg på tidigare. Det gäller alltifrån den utökade satsningen på regionalt yrkesvux och regionalt yrkesvux flex till yrkessvenska i välfärden och regionalt yrkesvux med kombinationsutbildningar.

När dessa stöd nu tar slut väljer vi i den här regeringen ändå att skjuta till medel för att exempelvis få fler platser på regionalt yrkesvux, som är en viktig del när det gäller att få människor i arbete, inte minst personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Samma sak gäller platser på folkhögskolor, förstärkningar till studieförbund och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa stöd har ju varit tidssatta av den förra regeringen och har upphört. Redan under förra året såg vi hur läget var. Jag tyckte att det var bra att man gjorde tillfälliga satsningar. Vi har stött detta från Liberalernas sida, inte minst under covid, men nu återgår vi till en mer normalhög nivå.

Vi instämmer i att vi ska ha en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik, men den måste också vara effektiv. I undersökningar där olika länder jämförs kan vi se att Sveriges anslag till den aktiva arbetsmarknadspolitiken år 2016 var tredje störst bland EU-länderna sett som andel av bnp, och 2019 låg vi på andra plats i OECD om man dessutom exkluderar personalkostnad och administration. Men ändå har vi en väldigt hög arbetslöshet.

Jag tänkte på Gustav Möllers ande, och hans bevingade ord, som åberopades här: Man ska inte slösa med resurserna, utan man ska använda rejält med resurser. Alla de miljarder vi satsar ska gå till effektiva insatser för att få människor i egna riktiga jobb.

Fru talman! Det är skillnad när man har en utveckling. Man gör enorma satsningar. Det är många miljarder som nu satsas.

Vi har investerat enormt i arbetsmarknadspolitik genom åren. Det har varit fokus på att skolan ska fungera och på att integrationspolitiken ska fungera, och då har också arbetsmarknadspolitiken fungerat något lättare. Sedan finanskrisen 2008-2009 har vi sett - då var jag också här i kammaren men på en annan plats än nu - att arbetslösheten först gått ned, sedan har den gått upp efter covid och därefter har den börjat ticka nedåt igen. Det beror på att man har haft en arbetsmarknadspolitik vars innehåll pengamässigt har legat ungefär på den nivå vi nu lägger fast.

Tanken är att arbetslösheten ska fortsätta att minska år efter år. De människor som har varit arbetslösa kommer ut i jobb, men sedan kommer det in nya människor. Det kan vara strukturomvandlingar, och för detta har vi andra verktyg som det storsatsas på. Men personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen möter de samlade åtgärderna. Det är ändå 11 000 duktiga medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar varje dag för att hjälpa människor att komma i jobb.

Sedan har vi arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har nystartsjobben. Vi kommer att få etableringsjobb. Allt detta görs ju för att människor ska komma ut i jobb. För att se till att det inte blir fler människor som blir långtidsarbetslösa, mellanarbetslösa eller korttidsarbetslösa måste vi se till att vi har en fungerande skola. Unga människor måste klara både grundskolan och förhoppningsvis gymnasiet. Människor måste fortsätta att läsa på komvux på de nivåerna. Gör man detta räcker pengarna till den nivå som nu har tagit ned arbetslösheten.

Jag håller med Teresa Carvalho om att det är jättebra att vi har hög sysselsättning. Vi har en av de högsta sysselsättningsnivåerna i Europa. Det är strålande! Det är vi alla för. Det är välstånd som skapas. Det är samhällsbyggare som bidrar till det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när arbetslösheten i Sverige är för hög, och vi har sett att det som har satsats i Sverige inte har gett maximal effektivitet - det kan man se i internationella jämförelser - behöver vi göra annat. Då handlar det om bidragssystem, språkutbildning och annat.

Vi har pekat på behovet av en bidragsreform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Jag är väldigt glad över att jag här får höra att alla som kan jobba ska jobba och att det inte finns något motstånd mot ett motprestationskrav vid försörjningsstöd.

Det är ett enormt framsteg. Jag önskar att det hade varit så de senaste 20 åren. Men det är bra att man ändrat sig på det området - bättre sent än aldrig.

Nu satsas resurser. Och de duktiga människorna, till exempel på Arbetsförmedlingen, får nu efter en tuff mandatperiod, då det var en annan regering som styrde, komma till ro och sakta men säkert jobba med kommunerna. De har ju fått i uppdrag av oss att se till att fler kommer ut i praktik, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Det är, så att säga, Arbetsförmedlingen som gör detta. Jag kan inte sitta på departementet och styra annat än genom att säga: Det här ska ni öka, och jag vill att ni kommer tillbaka med rapporter om hur det går. Det är jätteviktigt att människor inte går passiva.

Fru talman! Det som hände under förra mandatperioden var att regeringen gick fram med ett ganska omfattande reformprogram för Arbetsförmedlingen som fick stora effekter, tillsammans med att man inte hade stöd för en samlad budget. Man valde ändå att regera. Och man ville verkligen regera, kan man lugnt säga.

Det är klart att då blir det den här effekten, men då är det rimligt att man tar ansvar för det och inte skyller på oppositionen. Jag skulle aldrig komma på tanken att skylla på oppositionen här inne för att arbetslösheten är som den är. Det är ju inte ni som har bidragit till den.

De duktiga medarbetare som nu får chans att jobba med denna inriktning på Arbetsförmedlingen har kapaciteten. Jag vill bara understryka att med enkel matematik är det 11 000 medarbetare som har fantastiska möjligheter att hjälpa människor som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är väl ändå plus 330 000 som, så att säga, är inskrivna som arbetslösa eller i andra program.

Det handlar om att hjälpa dessa människor med de miljarder vi satsar på förvaltningen och de miljarder vi satsar på programmen och på arbetsmarknadsutbildningarna, kombinerat med det som görs i fråga om omställningsstöd. Det ger goda förutsättningar att ställa om och att se till att många fler människor kan bli samhällsbyggare i positiv bemärkelse och komma i jobb. Med detta kan vi se till att vi löser kompetensbristen.

Fru talman! Slutligen vill jag addera att vi ser allt fler arbetsgivare som agerar mycket proaktivt och som inte sitter och surar över att det inte finns något folk. De gör aktiva insatser och ser till att människor är välkomna. Och de får betald utbildning. Det görs alltså många insatser för att lösa kompetensbristen, och det tycker jag är bra. Det är inte orimligt att man har ansvar för att investera i människor när det gäller ett nytt jobb. Det ligger också i själva grunden för den nya omställningsmodellen. Man har ett ansvar att rusta personer som är på jobbet men också de nya som ska in.

Tack för en bra debatt! Vi hörs igen - jag är helt säker på det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.