Johan Pehrson

Herr talman! Jag lade lite böcker här på podiet. Jag har med mig några presenter till mina partiledarkollegor. Ni kämpar på och tar ett politiskt ansvar för det ni tror på och pekar på den väg ni vill gå. Det är sju exemplar av Lasse-Majas detektivbyrå. Nooshi Dadgostar kommer att få Mumiemysteriet.

Nu undrar ni kanske varför. Det är inte så att jag misstror er förmåga att klara lite tyngre grejer, och då menar jag tyngre böcker, i sommar. Det hoppas jag i varje fall. Jag har med mig böckerna för att vi alla har en viktig uppgift i sommar. Det är att få barn att läsa mer och att läsa böcker.

Det kan inte fortsätta som det gör nu där vi befinner oss i en läskris. Rapporterna är tyvärr tydliga. Svenska grundskolelever läser allt sämre. Vi riskerar att få en helt ny generation av funktionella analfabeter.

Fastklistrade framför skärmarna läser barnen allt mindre. Trots att forskningen är glasklar med att skärmar i tidig ålder inte är ett effektivt undervisningsverktyg är de svenska klassrummen fyllda med skärmar och mobiler.

Ett roligt Tiktokklipp kan aldrig ersätta en läsupplevelse av en bra bok. Vi måste vända utvecklingen och se till att vi också för in papper och penna tillsammans med böcker i de svenska klassrummen.

Vi måste göra mer. Jag vill uppmana er: Om ni inte vill läsa boken själv, så läs den för något barn. Eller be något barn att läsa högt för er och dem som finns i er närhet. Vi måste väcka läsintresset tillsammans igen om vi ska klara de utmaningar som vi har talat om i dag.

(Applåder)

Herr talman! Vägen ut ur en svår ekonomisk situation med en krigsekonomi på grund av krig i vår närhet och en inflationsekonomi där räntorna går upp och gör människor fattigare går via återhållsamhet och svåra prioriteringar och att se till att det lönar sig med arbete och utbildning.

Jag är väldigt glad över att vi får rapporter om att färre skrivs in som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det betyder att tusentals människor går till ett jobb i stället för att få a-kassa. Det är så vi får resurser till välfärden så att vi kan göra de investeringar i till exempel infrastruktur som vi behöver på sikt.

Men det enda svar som finns från vänsterpartierna och Nooshi Dadgostars så kallade sida i politiken är kraftigt höjda skatter. Detta kommer att driva välstånd och välfärd ut ur vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Man vill inte att Nooshi Dadgostar ska få stå alltför oemotsagd.

Vi har ett enormt utanförskap i Sverige som präglas av otrygghet, ofrihet och bristande skolresultat. Liberalernas svar är tydligt: Det handlar om en stark integrationspolitik. Vi tror på skolans kraft.

När man tar ansvar i ett land måste man förhålla sig till några realiteter. Då kan man inte bara säga att inflation och prisekonomi inte finns och att vi har en annan ekonomi på en annan planet där vi bara kan blåsa på.

Tror Nooshi Dadgostar att hennes kraftfulla skattehöjningar på något sätt kan leda till att färre människor kommer i arbete och att det därmed blir färre skattebetalare? Och tror Nooshi Dadgostar att det faktiskt är svensk företagsamhet som ser till att vi kan betala för alla välfärdens hjältar?

Herr talman! Jag är glad att det råder allt bredare enighet om att det behövs tidigare och tydligare insatser för att se till att inte minst unga killar kommer ur de riskmiljöer där de befinner sig och de facto får någon att hålla i handen så att de går till skolan.

Inom svensk välfärd jobbar 1,2 miljoner människor, och de gör oftast ett fantastiskt jobb. Men de behöver bli fler. Vi arbetar med att ta fram en budget för nästa år, och vi hör att kommuner och regioner har det svårt liksom organisationer, företag och människor i denna kristid. Men vi kan inte kompensera för allt; det är omöjligt. Vi satsade mer pengar innevarande år för att kommuner och regioner skulle klara sig bättre, och vi kommer att göra det nästa år också. Men de måste också prioritera.

Låt mig understryka att kommunerna tidigare hade ett överskott på 52 miljarder som sosseregeringen tyckte skulle användas, men nu är tonen en annan.

Herr talman! Sverige har en trygghetskris som gör att människor känner skräck och oro, och friheten pressas tillbaka. Magdalena Andersson vet att här är skolan och första linjens socialtjänst centrala. Det är även centralt att kommunerna tar ett stort ansvar. Jag noterade att Magdalena Andersson nattvandrade i Farsta i går. Jag har varit där många gånger och ska dit i eftermiddag och träffa socialtjänsten.

Vad kan vi göra mer? Det talas hela tiden om att öka resurserna. Den tidigare S-ministern Morgan Johansson sa så här: Jag kan konstatera att kommunerna fick 52 miljarder i överskott, och då kan jag tycka att en del av de pengarna borde ha satsats på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Morgan Johansson för ett år sedan. Använd de 52 miljarderna i överskott!

Vad tyckte Magdalena Andersson var fel med det uttalandet?

Herr talman! Putins barbari i Ukraina saknar alla gränser. Nu dränker despoten hela ukrainska städer och hem, och terrorbombningarna fortsätter. Men i Ukraina kämpar man vidare med sina liv som pris. Ukrainas modiga folk fortsätter kampen för sina barns frihet.

Sverige har visat att vi står bakom Ukraina. Stödet från riksdagen och regeringen har varit brett för att prioritera blågul solidaritet. Tillsammans med EU och Nato görs stora insatser för att stötta frihetskampen. När Sverige blir medlem i Nato ska vi tillsammans med våra allierade bidra till att göra Norden, Baltikum och Europa ännu säkrare och friare. Friheten måste försvaras, och Ukraina måste försvaras och välkomnas som ny medlem i Europeiska unionen.

Herr talman! Vi tar ansvar för framtiden i en svår tid. Krig i vårt närområde och dyrtider med inflation och stigande räntor äter sig djupt in även i privatpersoners plånböcker och ekonomi.

Vi har ett utanförskap som fjättrar människor i maktlöshet, det grova våldet som fortsätter att släcka liv och sprida skräck och en global klimatkris som behöver hanteras här och nu och hanteras långsiktigt. Ja, ni hör ju, vi har många samhällsproblem. Det är därför Liberalerna tar ansvar i regering.

Det är alltid enklare att stå vid sidlinjen eller att sitta på läktaren för att där gapa och gorma. Det är inget som hjälper Sverige.

Vi valde att söka stöd för att ingå i en regering efter att väljarna hade sagt sitt och därmed ta ansvar och fokusera på att genomföra politik som kan bidra till ett tryggare, starkare och grönare Sverige. Det är en förutsättning för frihet. Det är en förutsättning för barns frihet.

För första gången på många år har vi en regering som samlar en majoritet i riksdagen. Vi kan få igenom vår budget och nödvändiga reformförslag i en svår tid, och det ger oss en möjlighet att leverera förändringar som framtiden behöver.

När vi har pressat ned inflationen kan vi genomföra strategiska skattesänkningar för Sveriges hårt arbetande samhällsbyggare - för undersköterskan som ger farmor en god vård, för läraren som lär våra barn grammatik och matematik och för bussföraren som oförtröttligt tar människor till jobb eller till yrkesutbildning. På det sättet kommer också fler människor i arbete och kan bidra till att vi får en starkare välfärd.

Med vår klimatpolitik säkrar vi elektrifieringen och omställningen mot nettonollutsläpp. Regeringen har redan fattat beslut om fler vindkraftsparker ute till havs - fler än vad den förra regeringen beslutade om på åtta år - och vi går nu framåt steg för steg för att möjliggöra utbyggnad av ny kärnkraft.

Vi tar krafttag mot utanförskapet och otryggheten. De kriminella gängen ska mötas av tuffare straff och effektivare verktyg. Men det kommer också att krävas sociala insatser för att så tidigt som möjligt hindra barn från att falla i de kriminella gängens dödsgrepp.

Allting börjar med en återupprättad kunskapsskola. Vi gör därför upp med flumskolan och ser till att böckerna gör sin stora återkomst i klassrummet. Skolan ska vara ett värn mot riskerna med skärmslaveriet. Vi ska ge lärarna mer tid till undervisning. Det ska bli fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper för att man tidigt ska kunna ge eleverna det stöd som de behöver. Administrativa bördor ska lyftas bort, och friskolornas villkorsram ska i grunden reformeras.

Vi tar ansvar för framtiden, för samhällsbyggarna, för barnen, för kunskapsskolan, för klimatet, för Ukraina och för Europa. Vi tar ansvar för frihet och trygghet i hela Sverige. Det är ingen lätt uppgift. Det finns många som står vid sidan och har expertkommentarer och vet vad man ska göra direkt och omedelbart. Men steg för steg genomför vi nu en politik för ett friare, tryggare och grönare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det är jätteviktigt att vi försöker matcha bättre på arbetsmarknaden. Det finns enorma HR-avdelningar, personalavdelningar, på Sveriges företag som jobbar med att hitta nya medarbetare. Vi har hela omställningspaketet, där parterna ser till att ha olika trygghetsråd som hjälper människor att ställa om i de fall de blir arbetslösa. Och så har vi Arbetsförmedlingen som gör viktiga insatser, inte minst för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vi arbetar för att det ska vara en effektiv politik. Jag kommer inte ihåg om det är 69, 79 eller 89 miljarder på hela utgiftsområdet som vi använder för den samlade arbetsmarknadspolitiken. Men en stor del av det går till att hjälpa människor att hitta nya jobb.

Arbetsförmedlingen har länge vetat om att man behöver effektivisera sin verksamhet. Man har en bra bit över 7 miljarder av skattebetalarnas pengar att använda för att fullgöra sin viktiga uppgift. Och det kommer man att klara.

Fru talman! Ja, det där är ingen lätt stek att vända på. Vi har under många år sett en utveckling där utanförskapet leder till ökad ekonomisk utsatthet, vilket är föga förvånande. Den alltför höga arbetslösheten i vårt land har bidragit till det.

Jag tror ändå att det är i skolan det börjar. Det finns inget viktigare än att se till att unga personer klarar grundskolan och sedan också får ett godkänt gymnasiebetyg. Har man ett sådant i handen ökar möjligheterna till ett självständigt liv och att själv kunna forma sitt liv på ett sätt som ger goda möjligheter att ta sig ur ekonomisk utsatthet.

Det hindrar inte att vi från regeringens sida i dag gör saker i den svåra krisen, till exempel att vi höjer och förlänger bostadstillägget till utsatta barnfamiljer. Det gör vi här och nu, eftersom vi vet att många har det ekonomiskt svårt. Det är vad vi gör på kort sikt, men skolan är svaret på lång sikt.

Fru talman! Jag har sagt det förut i dag: Det handlar om fokus på svenska. Har man inte lärt sig svenska första året, tredje året, femte året eller sjunde året får vi börja i dag. Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Svenska språket är helt avgörande. Det kan vara jättejobbigt, men det är aldrig onödigt. Man måste lära sig svenska.

Därför gör vi och kommer att göra stora förändringar inom sfi. Just eftersom det är så svårt att jobba med vuxenutbildning för ett yrke, ett arbete, kombinerat med språkundervisning försöker vi smälta samman det och hjälpa till där. Det har visat sig vara väldigt effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi gör också stöttande insatser för att kvinnor i exempelvis utsatta områden ska kunna organisera sig lättare, bryta isoleringen från och distansen till samhället i övrigt och förbättra integrationen. Det finns ingenting som är så bra för dessa kvinnors frihet som att få ett jobb och tjäna sina egna pengar. Det är en frihetsreform som skulle vara gigantisk.

Fru talman! Världen är fruktansvärt orättvis. Vi måste se till att vi i Sverige värnar rätten till asyl. Vi måste se till att människor som får ett besked om att de får en fristad i Sverige får stanna och att det sker så fort som möjligt.

Det är inte konstigt att människor vill lämna länder där förutsättningarna är svåra och fattigdomen är stor. Dessa kanske söker sig till Sverige men får inte stanna, får ett avslag. Även om det kan smärta i många fall måste den processen ske på ett rättssäkert och effektivt sätt. Den person eller den familj som får ett avslag måste då också lämna Sverige, annars kan vi inte upprätthålla den reglerade invandringen och på lång sikt säkra asylrätten för de människor som vi har förbundit oss att ge skydd i landet Sverige.

Fru talman! Det är jätteviktigt att vi har dessa kontrollinstanser som ser hur våra myndigheter och välfärdssystem fungerar. Tanken är att det ska ges rätt stöd till rätt person. Det är en viktig trygghetsfråga, och därför har regeringen höjt a-kassan. Men för att värna a-kassan ska vi också ha koll på att de personer som inte behöver a-kassa inte får a-kassa.

Den rapport från IAF som Oliver Rosengren hänvisar till är central, och vi ska också lyssna på vad Arbetsförmedlingen kan göra för att stärka dessa kontrollfaktorer. Det räcker som sagt inte att söka en massa jobb, utan man måste också öka sökandet geografiskt och branschmässigt. Kanske kan man tänka sig att ställa om genom arbetsmarknadsutbildning och omställningsstöd för att byta karriär. Vuxna friska människor måste jobba, för det är så vi betalar för välfärden.

Fru talman! Det är glädjande att det sker stora investeringar i Sverige och att många länder och företag ser att Sverige är platsen som gäller. Vi ser det i Karlskrona, Ludvika, Timrå och andra delar av Sverige. Det är fantastiskt.

Regeringen satsar därför på yrkeshögskolan och yrkesvux för att personer som i dag inte jobbar snabbt ska kunna bli en del av den arbetskraft som efterfrågas. Vi ställer om och driver på för att universiteten ska erbjuda kurser så att det kan byggas batterier i fler delar av Sverige än nu.

Allt detta är jätteviktigt, men med möjligheter kommer också krav. Vi ska vara tydliga med att människor måste söka de jobb som finns. Vuxna friska människor ska arbeta. A-kassa och arbetslöshetsersättning är viktiga som omställningsersättning när det inte finns jobb. Men finns det jobb att söka ska man söka dem.

Fru talman! Vi ser ju väldigt positivt på samarbetet i EU. Det har tjänat den här nationen väl. Sveriges välstånd har växt, och möjligheterna till inte minst handel har betytt mycket. Människors möjligheter att resa, utbilda sig och jobba var de vill i Europa är en styrka i denna del av världen, som är demokratins högborg.

Vi har under detta ordförandeskap jobbat för att Sverige ska bidra till att Europa blir grönare, starkare och tryggare. Det handlar om att säkra klimatomställningen i vår del av världen. Det handlar om att jobba för säkerhet och mot det vidriga kriget i Ukraina. Det handlar också om att stärka Europas konkurrenskraft, så att Europa klarar sig framöver.

Detta har vi i regeringen gjort tillsammans, och vi har regelbundet varit hos EU-nämnden och EU-nämndens vice ordförande och förankrat våra ståndpunkter. Så här långt har vi tagit många positioner som har gått framåt. Nu väntar vi bara på att det också ska gå bra på Fit for 55.

Fru talman! En stor fråga här är ju svenska språket. Jag träffar människor som vill anställa och som kanske har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och frågat om det finns någon person som de kan hjälpa in på arbetsmarknaden. De kanske träffar någon som är föremål för hjälp och stöd genom de aktörer hos Arbetsförmedlingen som sysslar med att rusta och matcha. Det handlar ofta om svenska språket. Från den här regeringens sida sätter vi därför väldigt starkt fokus på svenska språket - det underlättar.

Inte minst handlar det också om att man kan göra jobb på plats och inom yrkesvux både jobba lite grann och läsa svenska lite grann. Då kommer man till slut i jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Varenda krona som denna kammare gör av med skapas genom att människor jobbar och innan dess har utbildat sig. Det är så välstånd skapas. Det är så vi har möjlighet till välfärd. Det är så vi skapar ett starkt Sverige och ett tryggare Sverige.

Sverige har en svår situation där alldeles för många människor befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Även om långtidsarbetslösheten har gått ned något ser vi att detta är ett väldigt stort problem. Därför investerar vi kraftigt i yrkeshögskola, yrkesvux och insatser från Arbetsförmedlingen för subventionerade anställningar för att se till att människor får den kompetens som behövs. Det kan handla om alltifrån lokförare och elektriker till bagare, lärare och undersköterskor. Allt detta behövs för att bygga Sverige och skapa frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringens synpunkt är att vi ska se till att människor har rätt till den här typen av tolk. Det är inte någon sorts välgörenhet, utan det är en rättighetsfråga. Man ska kunna bidra, man ska kunna jobba och man ska kunna göra det i olika befattningar i näringsliv, organisationer och offentlig förvaltning. Det är jätteviktigt.

Regeringen bereder frågan om det skulle bli bättre om det flyttas. Målet är att människor ska få tolk och att de ska få detta i de fall det krävs för en modern arbetsmarknad. Det är detta resultat vi är ute efter, inte organisatoriska förändringar i statens förvaltning.

Fru talman! Jag tackar för en mycket viktig fråga.

Människor som har behov av tolk för att de har en hörselnedsättning eller dövhet hanteras i dag av regionerna, precis som om de vore sjuka. Så är ju inte fallet, utan de är personer som kan bidra på ett omfattande och bra sätt på den svenska arbetsmarknaden.

När det gäller regelverket för när man har rätt till tolk i dag är rätt mycket av tolktjänsten utformad så att man på en arbetsplats ska få visst stöd och viss hjälp som man har rätt till. Det är korrekt att detta i dag till viss del kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Stödinsatserna går alltså inte bara via regionerna. Det blir en passiv närvaro.

Jag utesluter inte på något sätt en förbättring av tolkstödet för att fler människor ska kunna komma in på arbetsmarknaden, och jag bereder detta med ansvariga ministrar på socialdepartementet. Det är detta som är målet.

Fru talman! Jag gillar det där sista från frågeställaren: att se potentialen och att se människors möjligheter att bidra i Sverige. Oavsett om man kommer hit på grund av att man har en relation med någon eller om man kommer som arbetskraftsinvandrare eller om man har sökt och fått asyl har man mycket att bidra med.

Vi måste ha tydliga regler. Min uppfattning i grunden är dock att man ska ha ett annat krav på nivå i svenska när det gäller uppehållstillstånd än vad man kan tycka att man behöver för att kunna bli medborgare i Sverige. Då kan man öka kraven något. Det är alltså två olika prov.

Fru talman! Det är väldigt viktigt med krav och möjligheter i integrationspolitiken. Det kanske viktigaste för oss när människor kommer till Sverige är att göra klart för dem att i Sverige måste man lära sig svenska. Det är avgörande för att en integration ska bli möjlig. Sedan ska man skaffa sig ett jobb, bli självförsörjande och sköta sig. Det är inte konstigare än så, och sedan är det bara att köra på och bidra till att bygga Sverige.

Vi tycker att utredningens förslag är i rätt riktning. Det bereds just nu, och jag vill inte säga så mycket just nu om den inriktningen. Vi har också berättat att vi håller på med ett arbete för en Sverigekurs som är mycket bredare och som är till för att man ska förstå det svenska samhället.

Sedan finns det också tankar vad gäller ett medborgarskap i slutänden. För mitt parti och för regeringen är det centralt att vi stärker kraven på svenska för att människor ska kunna integreras i Sverige.