Johan Pehrson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En aktiv arbetsmarknadspolitik med fokus på kvalitet är jätteviktigt. Arbetsmarknadspolitiken är till för de situationer då den ordinarie utbildningen inte har nått ända fram med att göra människor attraktiva på arbetsmarknaden så att de ska kunna få det jobb som är så viktigt för självförsörjning. Frihet och rättvisa stavas ju egen anställning och egen försörjning.

Vi har lagt fram förslag om etableringsjobb och vi har lagt fast dessa i budgeten. Vi har fastslagit detta och sagt att det är på gång, men av skäl som har att göra med risken för att få ett negativt utfall i frågan om statsstöd sedan parterna har gjort en överenskommelse efter det att vi har prövat frågan i EU jobbar vi nu intensivt med att få det på plats. Jag hoppas att varken ledamoten eller jag kommer att bli besviken.

Fru talman! Vi ska ta Serkan Köses frågor så här på slutet, så att det blir ordentligt. Sofia Amloh får återkomma. Det är oklart vilken fråga det här gäller, men det är klart att vi ska satsa på hela Sverige. Det gör vi. Vi satsar 89 miljarder. Det är bra. Jag noterar att Socialdemokraterna, när de är i opposition, har ännu mer pengar.

Första frågan är: Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling om kompetensutmaningen?

Vi gör stora förändringar för att öka integrationen och få människor i utanförskap till innanförskap. Vi gör stora saker för att förstärka kvaliteten på Arbetsförmedlingens insatser. Vi ska inte förslösa medborgarnas pengar. Varenda krona på Arbetsförmedlingen är medborgarnas pengar. Det är ingen annans pengar. Det är inte Serkan Köses pengar. Det är inte mina pengar. Det är medborgarnas pengar.

Vi gör stora saker för en nationell kraftsamling. Lägg därtill det reguljära utbildningssystemet.

Det görs alltså saker. Men det måste ske med kvalitet. Att bara ösa på pengar har prövats under några år. Då uppstod den enorma missmatchningen i stället för matchningen.

Den andra frågan lyder: Avser ministern att ta initiativ till någon typ av kriskommission?

Det är jag verkligen beredd att göra - när vi har en kris. Tills vidare tänker jag fokusera på att använda människors personliga ansvar och ett starkt offentligt åtagande för vidareutbildning och reguljär utbildning för att få människor att ta det ansvaret.

Ytterst handlar det också om en bidragsreform.

Ännu en fråga är: Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa drivkrafter för att få fler att styra flyttlasset norröver?

De finns, men de behöver förstärkas. A-kassan är till för när det inte finns några jobb. A-kassan är inte till för när det finns 200 000 lediga jobb. Då måste man driva på.

Om vi ska betala för skolan, för bland annat de ungdomar som sitter på åhörarläktaren och lyssnar, och för fler äldreboenden måste vuxna, friska människor jobba. Det är vad det handlar om. Då handlar det om kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Lite krasst - eller egentligen inte - satsar regeringen 89 miljarder kronor på att människor ska få en andra chans, på att få arbetsmarknaden att fungera och på att hjälpa och stödja de inte minst unga personer som av olika skäl kanske lämnat i värsta fall grundskolan eller annars gymnasiet. Det är den samlade satsningen på arbetsmarknadspolitik, inkluderande a-kassan. Det är väldigt mycket pengar.

En del lägger vi på Arbetsförmedlingen, som har sina verktyg. Där jobbar mer än 10 000 duktiga medarbetare som kämpar på och försöker hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen hade ett samarbete med Liberalerna och Centerpartiet där vi skapade nya aktörer som fick jobba med Arbetsförmedlingen. Alla tyckte inte om det, men jag kan konstatera att i detta tuffa läge, mitt i kniptången mellan lågkonjunktur och hög inflation, minskar arbetslösheten - just nu, medan vi står här och pratar.

Jag är beredd att se på hur omvärlden ser ut, med de krigshot och den globalisering som finns, så att jag och vi är rustade för sämre tider och kan agera.

Vilka åtgärder är det man saknar från oppositionen? Är det ännu fler subventionerade anställningar? Är det ännu fler utbildningsplatser som kanske inte fylls? Lokförare nämndes här förut. Alla platser i lokförarutbildningen fylldes inte förra året. Nu storsatsar vi på att ta in lokförare, som är viktiga för att människor ska kunna leva och pendla inom arbetsmarknadsregioner, komma till jobbet, komma till skolan, komma till gamla mamma - jätteviktigt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser att Arbetsförmedlingen har en stark verktygslåda. Vi ser hur nystartsjobben ofta fungerar väl, om än inte problemfritt. Det finns nämligen, hör och häpna, människor som utnyttjar systemet, människor som skor sig på andra, människor som inte följer reglerna som är avsedda för att stödja, skydda och hjälpa. Där måste vi också sätta in kontroller för att få mer effektivitet.

Jag vill återkomma till diskussionen om de 89 miljarderna. Det är pengar som vi tar in i skatt av hårt arbetande människor i Sverige och som sedan alltid riksdagen, ofta efter förslag från regeringen, slutgiltigt bestämmer hur vi ska använda. Vi måste använda dem med stor varsamhet och väldig tydlighet i vad vi erbjuder. Vi erbjuder goda chanser, men det kommer också att krävas ett ganska hårt arbete av individen med att söka jobb, ta reguljära utbildningar där det behövs, kanske ta en arbetsmarknadsutbildning eller rusta sig för en arbetsmarknadsutbildning. Det är nämligen det vanligaste jag hör när jag pratar med arbetsförmedlare runt om i Sverige: Vi har massor som vi kan erbjuda, men det går inte eftersom svenskkunskaperna är lite för svaga.

Sedan finns det såklart en vilja att kunna lösa alla problem politiskt. Det är därför man hör allt från att det ska vara särskilda statliga elupphandlingar till att staten ska bedriva arbetsmarknadsutbildning och i stort sett bära människor till utbildningen. Människor har dock ett personligt ansvar. Andra oppositionspartier kommer med att det ska vara statliga banker, statliga biltillverkare och statligt allting för att lösa de här problemen.

Fru talman! Först vill jag verkligen tacka Serkan Köse och Sofia Amloh för att ni har ett så starkt engagemang i frågan. Det finns så många politiker i alla möjliga olika partier som har ett så konstigt engagemang i så konstiga frågor. Men ni är engagerade i det viktigaste som finns: att vuxna, friska människor ska gå till ett arbete.

För detta är ansvaret delat. Det är delat på så sätt att politik ska skapa goda förutsättningar genom allt från förskolor till toppforskning i det reguljära utbildningssystemet. För alla som kan ha fallit emellan på vägen ska det finnas chans till komvux, yrkesvux och yrkeshögskola. Det ska finnas möjligheter till arbetsmarknadsutbildningar. Det ska finnas möjligheter till subventionerade anställningar för att få en hjälp in och en upprampning till ett reguljärt jobb i framtiden. För det är så viktigt att man är självförsörjande. Det är så viktigt för friheten för individen, och det är så viktigt för att man ska kunna vara med och bidra som samhällsbyggare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi ska klara framtidens behov av sjukvård och fler äldreboenden och om vi ska klara de extremt högt ställda klimatmålen måste vuxna, friska människor jobba. Det är ett delat ansvar.

Från regeringens sida tror vi mycket på möjligheter och krav. Vi tror att vi måste vara tydliga med arbetslinjen, med utbildningslinjen och inte minst med språklinjen, för vi vet att de 400 000 människor som i dag är arbetslösa ofta har språkliga tillkortakommanden. Man har inte lärt sig svenska tillräckligt bra.

Jag vill bara säga tack till ledamöterna för engagemanget. Jag kommer dock att tjata och återkomma med denna ingång, för det är ett delat ansvar. Vuxna, friska människor har ett personligt ansvar för att försörja sig - när det finns jobb. För det är ju även den frågan, som ni också pekar på. När det finns 200 000 lediga jobb är det något som har gått fel i matchningen. Det har blivit en så kallad missmatchning.

Jag kan internationellt sett konstatera att när vi samlas under det svenska ordförandeskapet med Europas arbetsmarknadsministrar är de imponerade. De är imponerade av parternas starka ansvar för en modell som oftast skapar arbetsfred, som löser konflikter och som höjer reallöner över tid - något som nu har fått sig en rejäl smäll i den lågkonjunktur- och höginflationsekonomi som Sverige har sedan något år tillbaka.

Jag kan också konstatera att det finns en väldigt positiv syn på Sverige. Sedan regeringen tillträdde upplevs det tydligen som att vi kommer att hantera både energifrågor, utbildningsfrågor och trygghetsfrågor. Det är därför vi ser att man nu, förutom tidigare investeringar som har gjorts, investerar stort i Ludvika och i Karlskrona. Räknemaskinerna på de här företagen kan ju ha fel, men jag tror att de kan ha rätt. Man tror på Sverige, och man tror att vi kan lösa de utmaningar som finns så att det är väl värt att investera i Sverige. Här finns duktiga och hårt arbetande människor.

Vi gör på kort sikt olika satsningar. WHO bestämde alldeles nyligen att pandemin nu är officiellt avslutad som pandemi. Här i riksdagen är den sedan länge avslutad - praktiskt. Man ser väldigt tydligt att vi kan återgå till att satsa på till exempel vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskolor. Det har vi med oss i vårändringsbudgeten för att rusta för eventuellt sämre tider eller för att detta ska användas av de personer som i dag inte använder det. Vi har program för att förändra sfi och för att förändra etableringen så att fler människor först och främst ska lära sig svenska för att få förutsättningar att sedan komma i jobb. Det är vägen.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen, om jag avser att ta initiativ till någon typ av kriskommission och om jag avser att ta initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver.

Serkan Köse har tidigare ställt frågor till mig kopplade till kompetensförsörjning och matchning. Han kommer därför förmodligen att känna igen en del av vad jag redovisar i följande svar.

Kompetensförsörjning är en helt central utmaning på arbetsmarknaden. Grunden för att tackla detta är en tydligare arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.

Sedan regeringen tillträdde har Arbetsförmedlingen fått flera uppdrag kopplade till kompetensförsörjningen. Bland annat ska myndigheten utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter, vidta åtgärder för att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande samt utveckla sitt arbete med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på omställningspaketet, som ger arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären. Långsiktigt kan det både stärka individens ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsgivares behov av kompetens.

Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin omfattning och höga hastighet. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett särskilt kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i såväl Skellefteå som Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbristen.

Regeringen har sedan tidigare tillsatt en samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Samordnarens uppdrag har nu förlängts. I januari 2023 aviserade regeringen vidare att en samlad strategi för norra Sverige kommer att tas fram. Strategin kommer att vara långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen och bland annat beröra energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.

Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker just i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Fru talman! Jag tackar Arin Karapet för frågan.

Visst är det så att svenska språket är avgörande. Men tyvärr är svenska inte världens enklaste språk. Vad gör vi åt det? I Sverige pratar vi svenska.

Jag tillhör ett parti som i många år har sagt att det är viktigt med svenskkunskaper. I dag håller alla här inne kanske med om det, men för 20 år sen var det annat ljud i skällan.

Vi jobbar med att ställa om sfi-undervisningen för att få mer kraft i den, och vi ställer om etableringsersättningen. Dessa arbeten har vi satt i gång; vi har ju bara varit på plats i sex månader. Vi jobbar också med det vi kallar förstärkt prov i svenska för att kunna bli medborgare i Sverige. Allt detta syftar till en enda sak: att förstärka integrationen. Det här är en fantastisk möjlighet att se till att människor som i dag befinner sig i utanförskap kommer i innanförskap och blir en del av Sverige, bidrar till att bygga Sverige och blir en förebild för sina barn. Men då pratar vi svenska, det är korrekt.

Fru talman! Det är ju som Ulf Lindholm säger: Det glöder i norra Sverige. Vi har ju sedan vi tillträdde känt att många upplever en ökad optimism. Investeringarna kommer in i landet. Man känner att det är på rätt väg med energipolitik, med ordning och reda, med skattepolitik och med företagarpolitik. Man vågar satsa i Sverige.

Då ska vi göra vad vi kan för att rusta, matcha och se till att människor som i dag inte arbetar för det första lär sig svenska, för det andra får en adekvat utbildning och för det tredje är beredda och har möjlighet att ta de jobb som finns.

Då måste man jobba ihop med kommuner och regioner och göra allt man kan för att underlätta. Många gör det. Det handlar till exempel om exploatering för nya bostadsområden, så att människor har någonstans att bo. Det måste byggas skolor och så vidare. Allt detta är fantastiskt med en sådan utveckling.

Därför satsar regeringen på vuxenutbildningen. Vi ökar anslagen till och resurserna för yrkeshögskolor för att de bättre ska kunna utbilda människor till de jobb som faktiskt finns.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan!

Välstånd skapas genom att människor arbetar hårt, genom att människor utbildar sig med kraft och genom att det finns en företagsamhet som växer i vårt land, så att vi kan ha bra och fungerande institutioner för utbildning för alla och skapa möjligheter för människor att bli sin egen samhällsbyggare efter bästa förmåga.

Då är det en stor utmaning att det inte alltid lönar sig att arbeta. En av de viktigaste reformer som denna regering har kommit överens om med samarbetspartiet Sverigedemokraterna är en rejäl reform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Vi tittar på bidragstak och på olika sätt att kunna sänka skatterna. Allt detta kommer vi snart att återkomma till, men just nu är skattesänkarverktyget något begränsat beroende på den kniptång i form av inflation som gör att man inte får blåsa på räntorna.

Fru talman! Jag är glad att många följer mig på sociala medier-plattformarna och också glad att det uppmärksammas att detta med att se till att människor kommer i arbete är svårt. Det innebär både krav och möjligheter. Regeringen höjde mängder av sociala ersättningar i början av året. Vi har också permanentat en högre nivå på a-kassan, eftersom det är en viktig omställningsförsäkring.

Trots att arbetslösheten i Sverige nu sjunker finns det dock väldigt många människor som är arbetslösa, och många har varit arbetslösa länge - samtidigt som det finns hundratusentals lediga arbeten. Det är det som inte ska kunna vara så fett. Vi behöver bli bättre på att anvisa till utbildning och till andra arbeten, och människor behöver i vissa fall också vara beredda att flytta dit jobben finns. Det är bara så vi kan återupprätta och hålla i den arbetslinje som är nödvändig om vi ska kunna bygga fler skolor och fler äldreboenden samt betala för vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Den svenska arbetsmarknaden är under press. Människor i vårt land är under press.

Den lågkonjunktur som tillsammans med hög inflation pressar människor är som en kniptång när det gäller att kunna vidta många åtgärder som vi skulle vilja se för att stärka svensk konkurrenskraft och svensk tillväxtkraft på sikt. Vi måste kort och gott göra allt för att banka ut den inflation som gör oss alla kollektivt fattigare.

Vi har ändå en stark situation på svensk arbetsmarknad: Många reformer vi har gjort under tidigare år fortsätter att leverera, och arbetslösheten i Sverige sjunker just nu. Men med det sagt är det många branscher, till exempel småhusbranschen och handeln, som är mycket ansatta i detta ekonomiska läge. Vi följer detta noga. Vi tillser att det finns goda möjligheter till vidareutbildning och omställning, och vi har en a-kassa som ska leverera när människor hamnar i arbetslöshetens smärta.

Fru talman! Det jag sa i mitt förra inlägg var ju lite trist - att vi behövde kontrollera mer, så att rätt person eller rätt organisation får rätt pengar. Det är ju viktigt att pengarna inte går åt fel håll.

Men vi satsar stort på att öka kvinnors organisation i utsatta områden. Vi satsar på idrottsföreningar och på att på olika sätt nå ut till de områden där det behövs mycket stöd och hjälp. Just när det gäller Ukraina har vi via europeiska medel, alltså ESF-fonden och sådant, gjort stora insatser med över en halv miljard kronor för att hjälpa människor från Ukraina att få hjälp och stöd och inte minst jobb eller språkundervisning.

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för en viktig fråga! Det krävs ju inte bara myndigheter, kloka politiska beslut, företag, akademi och annat för att bygga ett samhälle, utan det krävs också ideella krafter. Det krävs att vi engagerar oss i olika föreningar för att försöka göra skillnad där till exempel myndigheter inte alltid når fram.

Vi har ett omfattande ekonomiskt stöd som vi ger till alltifrån Civil Rights Defenders till olika kyrkliga sammanslutningar och idrottsföreningar. Det är en hel palett för att få detta starka civilsamhälle att växa.

Här och där smyger det sig dock in oärliga personer. Vi ökar ju nu kontrollen och försöker följa upp detta ännu starkare, bland annat efter Riksrevisionens rapporter och annat. Man har kunnat se att pengar försvinner i väg till fel sak eller rent av till sådant som är mot demokratin. Vi kommer att fortsätta det arbetet. Rätt pengar ska gå till rätt person.

Fru talman! Beredningskravet innebär att vi måste se till att i så fall få utredningar på plats. Man kan inte bara stifta en lag och så är alla människor från Ukraina som är här enligt massflyktsdirektivet folkbokförda. Det är på många sätt sorgligt när det gäller en så angelägen fråga, men så ser det ut.

Så låt oss tävla! Se till att Vänsterpartiet driver ett förslag som samlar majoritet i utskottet och se om det kommer lika långt som vi kan hinna - det är alternativet. Men vi gör allt vi kan för att nu ge dessa människor skydd och möjlighet till integration här i Sverige.

Fru talman! Tack, Frida Tånghag, för en mycket viktig fråga! Sverige gör stora insatser för att hjälpa det modiga ukrainska folket, som tar strid för friheten - också vår frihet. Tro inte att Putins mördarregim kommer att stanna om den skulle lyckas förtrycka Ukraina.

Vi gör många insatser, men en sak är att ge människor skydd enligt massflyktsdirektivet. Det är så betydelsefullt att Europa kan samlas och se till att människor får skydd i sitt närområde. Vi tar en stor del, men många andra länder tar en ännu större del.

Vi tittar på frågan om hur man snabbare kan komma framåt när det gäller folkbokföring, men det kräver lagstiftning. Kommer vi framåt kan detta ske tidigare, men annars vet vi att det kommer att ske automatiskt från och med början av nästa år.

Herr talman! Jag ber verkligen om ursäkt. Jim Svensk Larm förtjänar att jag benämner honom med rätt namn. Jag vet inte varför jag säger Larsson gång på gång. Men någonting är det.

Jim Svensk Larm brinner för arbetslinjen. Jag tror att han förstår att man når den också genom utbildningslinjen.

Vart jag mig i vårt vackra land än vänder ser jag vilka enorma utmaningar som vi står inför. Det är de utmaningar som jag tror att människor känner inte riktigt fick något svar av tidigare regeringar. Det handlar om svenska för invandrare och personer som kanske har en mycket låg grundutbildning och som kämpar med det svenska språket. Vi ska göra vad vi kan för att öka kraften i kunskaperna i svenska så att människor över huvud taget kan bli föremål för ett nystartsjobb, en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkeshögskola och komma in och kanske delvis tidigare än i dag få gå på yrkesvux för att lära sig svenska.

Jag ser i våra skolor att elever sitter och kämpar bakom skärmarnas apati i stället för att ta del av böckernas magi. Och vi har 16 000-17 000 barn som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Detta måste få ett stopp. Det är också arbetslinjen och utbildningslinjen.

När det kommer till arbetsmarknadspolitiken är de insatser som vi gör - de tiotals miljarder som läggs på subventionerade anställningar och på programverksamheten och som vi har stärkt a-kassan med - till för att skapa trygghet och hjälpa människor. Men i grunden krävs det en näringspolitik i Sverige där företagsamheten växer och där man inte kan - hur mycket Socialdemokraterna än drömmer om och önskar det - ha hur höga skatter som helst. Det kommer att driva kompetens och företagsamhet ur landet och bara leda till att Arbetsförmedlingen tvingas växa ännu mer, egentligen mot sin vilja.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Med själ och hjärta pekar ledamöterna på vikten av en politik som hänger ihop, och samtliga inlägg här pekar på vikten av att få ett starkare, varmare och tryggare Sverige. Där finns bara arbetslinjen och utbildningslinjen. Det finns inget annat sätt att skapa välstånd och välfärd i detta land.

Men så blir det lite som hönan och ägget. Jag tror på de satsningar som vi har presenterat i budgeten och som nu gäller. Jag har ännu inte akut behov av hörapparat, utan jag har noterat att Socialdemokraterna vill ha utökade och kanske oändliga statsbidrag. Men vi ökar statsbidragen. Att SKR sedan tycker att det är för lite ingår så att säga i deras arbetsuppgift.

Men jag vill peka på att sättet att få in skattekraft i detta land och att få Sverige att växa inte alltid handlar om högre skatter. Det handlar om att fler jobbar, att fler företag startas, att Sverige blir ett rikare land och att många av de duktiga industrier som finns i Gävleborg fortsätter att exportera oavsett om det är sådant som kommer från råvara eller om det är det fantastiska stålet i Sandvik, det som bygger allt från klockor till flygplan och till världens högsta byggnader. Detta stål som är en innovation är någonting som bygger detta land så att vi kan anställa alla dessa kvinnor, och män, i välfärden. Vi måste nämligen hålla hjulen igång.

Känn ingen sorg för Gävleborg, skulle man kunna säga. Ni har en god framtid med det engagemang som ni visar.

Nu ska jag gå tillbaka till Jim Svensk Larssons inledning. Jag tar det om igen.

Regeringen som avgick presenterade en budget och en plan som sa att pandemin var på väg att upphöra - inte enligt WHO, men det är inte så många som har munskydd när man är på krogen just nu, och människor går till jobbet och olika rekommendationer är till stor del borttagna. Den förra regeringen lade då fram förslag om att man ska dra bort pandemisatsningarna. Och hör och häpna, ibland gör Socialdemokraterna bra saker. Då tog vi till oss det när vi tillträdde efter valet och vi har en ny riksdag och en ny regering.

Sedan ser vi nu med stor ödmjukhet på vad som händer. Jag känner en oro för arbetslösheten. Men just nu minskar den. Skattepengarna ökar - det kommer in mer skattepengar i och med alla som inte längre går till Arbetsförmedlingen utan går till ett jobb i Gävleborg, kanske i Bollnäs. Det blir fler skattebetalare. Då kan man göra fler bra idrottsanläggningar eller spontanidrottsplatser eller anställa en person till på socialtjänsten i Bollnäs. Det kanske behövs.

Jag får återkomma när det gäller inbjudan. Men den är väldigt vackert presenterad, så den förtjänar ett mycket positivt bemötande.

Så var det det här med platserna. Vi lägger nu fram förslag om ytterligare platser inom yrkesvux och yrkeshögskola.

Jag sitter också och blir upprörd över saker. Alla lokförarutbildningar var inte fullsatta förra året. Jag tycker att det är konstigt. Det finns 200 000 lediga jobb i Sverige och 400 000 arbetslösa. Vi måste då göra mer för att matcha detta bättre.

Vi hörde nyss något om att det gärna kan vara lite fler krav, och det togs upp i den förra interpellationsdebatten. Och jag vill höra om Socialdemokraterna på fullt allvar inte tycker att vi ska följa upp anvisningar till arbete tydligare. Det är vägen framåt. Det ska inte vara lätt att komma undan detta. Det tycker jag är helt orimligt.

Herr talman! Jag tackar för denna kanonad av ingångar till människors verkligheter. Det handlar om alla de människor som går till jobbet varje dag, som söker jobb varje dag och som utbildar sig för att kunna ta ett nytt jobb. Jag är glad att ni som är här i kammaren också står på deras sida.

Jag börjar bakifrån. Jag tänker ändå att sänkt skatt gör att de personer som sliter får behålla lite mer. De kvinnor som är med mig när jag får min första tand och som kommer att vara med mig när jag spottar ut min sista förtjänar mer pengar i plånboken, som ett bevis på hur mycket vi uppskattar deras arbete. Det krävs också arbetsgivare som visar respekt för svårigheten att få ihop scheman och som jobbar emot alltför krångliga och onödigt delade turer och så vidare. De kvinnorna och även männen - vi vill ha fler män i välfärdssektorn - förtjänar all respekt.

Ett sätt att göra det bättre och se till att vi har resurser till välfärden är att alla vuxna svenska och friska människor går till jobbet. Kom ihåg att vi har 400 000 personer som är arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Det är vad jag ärvde av alla regeringar som har gått före den här regeringen när jag tillträdde. Det känns ändå som att det var några som satt på händerna när det gällde att fixa matchningen.

Nu ska vi göra det bättre. Då gäller det att både ge möjligheter och ställa lite krav. Det är så vi kan säkra välfärden. Det är så vi kan öka skatteintäkterna i Sandviken, i Ljusdal och i Bollnäs. När människor går till jobbet växer kommunens möjligheter att anställa fler personer, och kloka politiker kan prioritera det som är absolut viktigast. För mig som liberal får det gärna vara barnen i skolan.

Jag kan tyvärr inte här utlova stora statliga utflyttningar. Men jag förstod att det fanns att stort intresse för Utbetalningsmyndigheten. Genom åren har myndigheter flyttats ut med både goda och mindre goda resultat. Och ibland har man försökt, men olika fackliga företrädare har satt klackarna i backen även när det gäller att flytta inte särskilt långt bort från den byggnad som vi nu befinner oss i utan kanske bara till någon annan del av den här staden eller en angränsande kommun. Men jag utesluter det inte.

Jag vill också understryka att det görs stora satsningar för att det ska bli fler poliser i Bollnäs, fler åklagare i Gävle och fler som arbetar inom kriminalvården. Då kan man se till att personer får avtjäna sina straff och får möjlighet till utbildning, behandling och vård, så att de kommer ut bättre på andra sidan. Allt det är satsningar som också kommer att komma inte minst Gävleborg till del.

Jag hör vad som sägs. Det är dock inte jag som ansvarar för detta. Men det är en fullt legitim önskan.

Det kom också en fråga om infrastrukturen. Jag måste vara lite tråkig och säga samma sak där; jag måste hänvisa till infrastrukturministern när det gäller att vi ska ha både vägar och järnvägar som fungerar. Det är avgörande att man kan resa till ett arbete.

Det var till exempel lite stökigt i kollektivtrafiken här i stan i dag. Jag bor själv i Örebro och har åkt tåg i 20 år. Till och från är det stopp. Någon har klippt av kopparledningarna. Någon annan gång finns det inte någon lokförare - hör och häpna! Alla möjliga saker krånglar till det.

Det är ganska bra att vi fokuserar på den räls som finns. Jag älskar järnvägsräls och är nästan besatt av järnvägsräls. Men jag tror att vi ska fokusera på den räls som finns. Det får gärna bli fler dubbelspår. Men vi ska kanske inte köra det projekt som ändå planlades och som skulle kosta mängder av miljoner. Det handlade om de så kallade snabbtågen, som fungerar alldeles utmärkt i Japan.

Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg.

Alla som kan arbeta ska arbeta. Nu syns dock tecken på att läget på arbetsmarknaden börjar svalna. Både antalet varsel och antalet konkurser har varit högre de senaste månaderna, och arbetslösheten väntas öka både 2023 och 2024.

Regeringen har i vårändringsbudgeten lämnat förslag om att bland annat ge Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att hantera en sannolikt ökad arbetslöshet genom att myndighetens anslag för 2023 ökas med 50 miljoner kronor under innevarande år.

Arbetslösheten är hög samtidigt som många arbetsgivare inte kan hitta rätt kompetens. Att fler skaffar sig yrkeskunskaper är viktigt för kompetensförsörjningen och för att minska risken att matchningsproblematiken kvarstår.

I vårändringsbudgeten föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning, att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd. Totalt är det över 700 miljoner kronor för att fler ska kunna skaffa sig relevanta yrkeskunskaper som leder till riktiga jobb.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 en effektivare arbetsmarknadspolitik genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till hög sökaktivitet. Det finns också ett utrymme för en ökning av arbetsmarknadspolitiska insatser under 2023 jämfört med nivåerna vid årsskiftet. Det handlar bland annat om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.

Det är viktigt att den som är arbetslös också är beredd att söka jobb på bredare front. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos arbetssökande. Den arbetssökandes sökaktivitet ska också följas upp. Om man inte kan få jobb där man bor kan man behöva flytta dit där jobben finns eller omskola sig till ett annat yrke.

Svensk ekonomi befinner sig i ett besvärligt läge, och osäkerheten om den framtida utvecklingen kvarstår. Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.

Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår, bland annat utifrån Tidöavtalet som de fyra samarbetspartierna enats om. Till exempel handlar det om insatser för att bryta passiv långtidsarbetslöshet och om att arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa bör mötas av lägre anställningskostnader.

Regeringen avser att föreslå att det genomförs en stor bidragsreform som syftar till att öka drivkrafterna för människor att komma i arbete. Det handlar exempelvis om att införa ett bidragstak. Tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på dem som mottar försörjningsstöd, och möjligheten till samhällsnyttiga insatser inom aktivitetskravet ska utredas.

Med en tydlig arbetslinje - där det lönar sig att gå från bidrag till jobb och ställs höga krav på den som söker jobb men där man samtidigt erbjuds rätt stöd och insatser - vill regeringen bekämpa arbetslösheten i hela Sverige.

Fru talman! Jag är direkt positiv till det engagemang som Sofia Amloh visar här för att vi ska se till att minska fusk och fel och slapphet i systemet. Jag tycker att det behöver bejakas.

Jag ska verkligen ta ett varv till med alla de åtgärder och än mer den myndighetsdialog som jag har med Arbetsförmedlingen för att försäkra mig om att varenda en av dess uppemot 11 000 fantastiska medarbetare som sitter på kontor runt om i Sverige och bär Arbetsförmedlingens stolta märke får chans och möjlighet att borra i detta så att man inte felaktigt ger stöd i form av subventionerad anställning.

En subventionerad anställning - som är så viktig för socialt utsatta människor, sköra människor, för att de ska få bättre fotfäste eller kanske ta sitt första steg in på arbetsmarknaden - ska man inte ge felaktigt. Och det är ju ingen arbetsförmedlare som vill göra det, utan det är i så fall om någon bedragare återkommer och man missar det.

Men nu har man lättare att göra rätt. Man har fått ett något förstärkt anslag under innevarande år i den proposition som presenterades i går.

Jag vill också säga att när vi är mer framgångsrika och när hoppet i Sverige är ljuset i tunneln - och ljuset inte är ett tåg som kommer rusande med en massa elände med brott och havererad energipolitik och oklara spelregler för vad som gäller från regeringen utan man känner tydlighet - innebär det också att de som jobbar på Arbetsförmedlingen i dag har tiotusentals färre arbetslösa och kan fokusera ännu mer på de människor som just nu tyvärr fortfarande är arbetslösa.

Låt oss återkomma i frågan! Jag tror inte att Sofia Amloh på något sätt kommer att släppa frågan om en effektiv, rättssäker och fusk- och slapphetsfri arbetsförmedling, framför allt inte när det gäller de företag som får subventionerad anställning beviljad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi gör rätt stora satsningar på både Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna, som följer upp dessa skumraskfigurer som ägnar sig åt kriminalitet på området. Det är inte okänt att det finns personer som just nu tillfälligt sitter inne i väntan på rättegång eller för att permanent hamna bakom lås och bom som har ägnat sig åt den typen av brottslighet. Man måste hålla inne pengarna och se till att oseriösa aktörer inte får nya chanser att bedriva den typen av verksamhet baserad delvis på subventionerade anställningar, eller i värsta fall nästan enbart. De ska inte få fortsätta.

De tio arbetsförmedlare jag träffade i Örebro i går var fullt övertygade om att det är en viktig uppgift att hushålla med statens resurser och se till att lägga all kraft på den som har rätt till en subventionerad anställning hos ett seriöst företag, en seriös organisation eller kommun. Det ska inte bara vara fråga om att man anställer hundratals på extratjänster men sedan inte har någon större tanke att det ska leda till ett reguljärt arbete. De följer noga upp detta och är otroligt engagerade.

I fråga om det polisiära ska vi se till att de oseriösa aktörerna ska drabbas av lagens vanliga arm, det vill säga de ska lagföras och få ett straff för den brottslighet de har begått. Det är så vi löser detta.

Jag försäkrar Sofia Amloh att jag inte har någon annan tanke än att öka effektiviteten och kraften i att se till att rätt företag ska ha rätt stöd och rätt person ska ha rätt subvention. Individen ska få rätt a-kassa i rätt tid eller följa anvisningar till antingen utbildning eller arbete. Det innebär även att flytta. Det är något vi kommer att bedriva med all kraft. Jag välkomnar att det finns ett så starkt engagemang från Sofia Amloh att komma till rätta med problemen.

De jag mötte i går känner en enorm lättnad, nu när vårsolen tittar fram även i kammaren, för att arbetslösheten minskar. Det är fantastiskt.

Det kanske finns hopp i Företagssverige om de insatser som görs för att komma till rätta med brottsligheten, som också slår fruktansvärt hårt mot seriösa företag, och även satsningar som görs på långsiktigt hållbar energipolitik, där det ska investeras i hela Sverige - och att elektrifieringen kan ge kraft.

Det kan finnas mycket positivt i detta som gör att det trots ett tufft läge i vår värld med krig i Europa och hög inflation där alla blir fattigare finns ett hopp. Det gör också att arbetslösheten minskar, vilket jag tycker är värt att lyfta fram, och det leder till att arbetsförmedlarna i Örebro eller annorstädes kan fokusera ännu mer på de personer som tyvärr fortfarande är arbetslösa.