Johan Pehrson

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag delar bedömningen att Raoul Wallenberg-institutet i Lund spelar en viktig roll för att främja kunskap om mänskliga rättigheter och humanitär rätt och om jag avser att hörsamma den skrivelse som nyligen inkom från institutet om initiativ för att långsiktigt säkerställa statlig grundfinansiering av Raoul Wallenberg-institutets arbete.

I den omvärld vi lever i i dag är det angeläget att främja kunskap om mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Självklart delar jag Per-Arne Håkanssons bedömning att Raoul Wallenberg-institutet spelar en viktig roll i det arbetet.

Raoul Wallenberg-institutet är hem för ett bibliotek som är viktigt för utbildningen och forskningen om mänskliga rättigheter. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och det största i norra Europa. Bibliotekets närmare 30 000 böcker är en viktig tillgång som används för utbildning och forskning vid bland annat Lunds universitet.

Det har funnits risk för att biblioteksverksamheten behöver avvecklas. Därför har regeringen i vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit att 10 miljoner kronor tillförs för att stärka förutsättningarna för bibliotekets fortsatta verksamhet. Detta är ett välbehövligt tillskott under 2025 för att stödja biblioteksverksamheten.

När det gäller den skrivelse som inkommit till Utbildningsdepartementet om en mer långsiktig statlig finansiering behandlar den förslag om tillskott bortom 2025. Skrivelsen bereds därför i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag vill bara vara tydlig när det gäller den bankskatt som vi har i Sverige. På Niklas Sigvardsson låter det som om det handlar om att sätta åt bankdirektörer och bankernas ägare. Det verkar som om han tror att man kan uppnå det med höjda skatter på någon mer osynlig verksamhet som är värd att klämma åt.

Problemet är bara att höjda skatter riskerar att driva ut väldigt viktig verksamhet ur Sverige. Det mesta talar för att en ytterligare höjd bankskatt – vi har ju redan en bankskatt som vi använder till exempel för att finansiera dagens barnbidrag eller dagens sjukpenning eller vad man nu vill – kommer att rullas över på högre räntekostnader för människor ute i landet. Det är ju dina eventuella väljare i Jönköping, Niklas Sigvardsson, som kommer att få betala för en höjd bankskatt. Pengarna kommer inte att tas någon annanstans. När det gäller andra skatter är det likadant.

Vi håller ju på med utbildningspolitik, och just nu pratar vi om vad människor ska läsa när de går vidare efter gymnasiet. Sverige ska vara ett höginnovativt land. Vi ska attrahera människor som kommer hit och forskar, startar företag och ser till att vi har ett bra tryck i svensk ekonomi.

Ska vi då höja skatterna för utländska experter? Eller ska vi höja skatterna för människor som har hög utbildning? Med en utbildningsskatt, som ju är vad Socialdemokraterna förespråkar, försvinner ju skatteunderlaget förr eller senare.

Det fanns ju en tid då Socialdemokraterna var medvetna om att hälften kvar är någonting som man ska sträva efter, för det är bra för Sverige. Det är bra för utjämningen. Det är bra för att människor känner att vi har ett Sverige som växer. Och inte minst är det viktigt för min gamla mamma och hennes ekonomi.

Jag ska inte förlänga diskussionen om höjda skatter, för visst är detta min slutreplik, herr talman? Då ska jag avsluta.

Men vi kan ju se på Socialdemokraterna i Region Stockholm. De gör allt för att höja skatten för vanligt folk. Men kvalitetsbristerna finns kvar, tyvärr.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det känns tryggt att Niklas Sigvardsson guidar Sveriges framtid runt i Sveriges riksdag med förtjänst och skicklighet. Jag förutsätter också att Niklas Sigvardsson är tydlig med att det har funnits gott om sedelpressar i riksdagens bänkar, alltså politiker som lovar allt till alla och har resurser till allting.

Det har varit och är svåra tider. Till exempel kommer Sveriges samhälle under de kommande årtiondena tyvärr att präglas av en enorm upprustning av det svenska totalförsvaret. Jag är glad att Niklas Sigvardssons parti är med och tar ansvar och ser behovet av att vi rustar det militära försvaret, det civila försvaret och hela totalförsvaret.

Detta innebär att man också måste göra svårare prioriteringar. Det har varit svåra inflationsår. Vi anlände till en inflationsbrasa som stod i full brand, och låt mig understryka att det inte bara var Niklas Sigvardssons fel. Omvärlden hade försatt Sverige i detta på olika sätt. Det var nollräntor och brutna globala värdekedjor. Pandemin och mängder av saker bidrog till det hela.

Vi har försökt göra allt som krävs för att tvinga ned detta. Nu har vi inflationen i schack, men priserna är fortfarande för höga. Reallönerna sjönk, men nu börjar de stiga igen, inte minst tack vare kloka arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som i de flesta fall förstår vikten av att jobba långsiktigt – år efter år, avtal efter avtal – för stigande reallöner, så att medborgarna hamnar i en starkare situation igen.

Vi har också valt att hålla nivåerna uppe genom indexering – vi har i en svår tid förstärkt sjukpenningen, föräldrapenningen och garantipensionerna. Låt mig inte glömma att vi också har höjt taket i a-kassan. Allt detta har vi i regeringen valt att prioritera.

Men jag håller med om den beräkning som Niklas Sigvardsson gör angående barnbidraget. Det gör att vi – jag talar för Liberalerna i det här fallet – inte utesluter en uppräkning där. Vi kommer att ha med oss detta i de fortsatta diskussionerna i det budgetarbete som nu tar vid inför 2026. Jag ser just nu inget som talar för att det skulle ske någon frånkoppling gällande barnbidraget och studiebidraget i nuläget.

Jag har stor respekt för det engagemang som Niklas Sigvardsson har, men jag förutsätter också, som jag sa inledningsvis, att Niklas Sigvardsson inte agerar sedelpress i Sveriges riksdag, särskilt inte när han guidar niondeklassare, som är Sveriges framtid.

Herr talman! Jag vill till att börja med försäkra Niklas Sigvardsson om att min aviserade avgång inte har någon koppling till den här interpellationen.

Med detta sagt vill jag säga att frågan är väldigt viktig. Vi har ett mycket allvarligt läge i världen. Jag redogjorde i första delen av interpellationssvaret för saker som var mycket stökiga när den här regeringen tillträdde, som vi försöker komma till rätta med. Sedan dess har vi fått ett uppseglande handelskrig och en mycket stor osäkerhet internationellt, vilket håller tillbaka investeringar, inte minst investeringar i Sverige, och gör att vi har en fortsatt besvärlig arbetsmarknad. Många människor upplever en osäkerhet med anledning av detta.

Men om man slår ihop de budgetar som den här regeringen har lagt på riksdagens bord ser man, om man tittar på de olika decilerna, att det är de med lägst ekonomisk standard som har fått mest. Regeringens politik fortsätter att fokusera på att stärka hushållen rent generellt och förstärka svensk ekonomi, vilket därmed förstärker både arbetsmarknad och reallöneutveckling.

Jobbskatteavdraget riktas framför allt till personer med låga och medelhöga inkomster och gör det mer lönsamt att arbeta. För ett hushåll med genomsnittliga inkomster innebär det förstärkta avdrag som genomfördes i vår senaste budget 534 kronor i sänkt skatt per månad. Sedan 2023 har detta inneburit sammanlagt 1 076 kronor i sänkt skatt per månad.

Regeringen har också, som jag sa tidigare, från och med i år höjt lärlingsersättningen från 1 000 till 1 500 kronor per studiemånad för att ingen ska behöva välja bort en lärlingsutbildning av ekonomiska skäl, allrahelst som vi vet att en sådan utbildning kan leda till arbete. Jag vill också återupprepa att vi satsar på möjligheter för fler att få sommarjobb. Om man inte har förmåga att ordna det på annat sätt ska till exempel kommuner erbjuda detta.

Vad avser frågan om budgetförhandlingar inom regeringen och naturligtvis, vilket är väl bekant, förhandlingar med Sverigedemokraterna avslöjar jag ingenting som sker där. Den budget som vi lägger fram är den som vi gemensamt står för.

Jag vill påminna Niklas Sigvardsson om att det här är en regering som ser till att den har stöd för sin ekonomiska politik hela vägen. Vi kan därmed ge människor bättre förutsättningar att planera sin ekonomi. Om läget skulle försämras ytterligare är regeringen redo och utesluter inte vare sig andra förstärkningar av bidrag eller olika former av stöd eller skattesänkningar för att göra det lättare för svenska hushåll att klara en svår tid och, i värsta fall, en ännu svårare tid.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag har agerat för att öka stödet till gymnasieelever i arbetet med vårändringsbudgeten. Niklas Sigvardsson har också frågat mig vad jag i stället avser att göra för att stärka gymnasieelevers ekonomi. Niklas Sigvardsson har vidare frågat mig om jag kommer att arbeta för att öka gymnasieelevers studiebidrag kommande år.

Från och med kvartalet efter att den studerande har fyllt 16 år övergår barnbidraget till studiebidrag för en heltidsstuderande på gymnasiet. Studiebidraget inom studiehjälpen har historiskt lämnats med samma belopp som barnbidraget.

Studiebidraget är en del av statens stöd till barnfamiljer och syftar bland annat till att kompensera för en del av familjens kostnader för barnens skolgång. Inom studiehjälpen finns även ett extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll.

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skola efter denna tidpunkt kvarstår dock underhållsskyldigheten under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller 21 år.

Elever i gymnasial lärlingsutbildning kan få en kostnadsersättning, så kallad lärlingsersättning, för att täcka extra kostnader i form av mat och resor som en lärlingsutbildning kan medföra. För att ingen ska välja bort en lärlingsutbildning av ekonomiska skäl höjde regeringen ersättningsnivån från och med den 1 januari 2025.

Regeringen ärvde en ekonomi med hög inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Efter år av hög inflation, som har skapat en svag ekonomisk utveckling, har återhämtningen i svensk ekonomi börjat. Det ekonomiska läget har dock bidragit till att många hushåll, däribland barnfamiljer, har fått en mer ansträngd ekonomi.

För att stärka hushållens köpkraft har regeringen i budgetpropositionen för 2025 lättat på skattebördan för hushållen genom bland annat sänkt skatt på arbete från och med 2025. Regeringens förstärkningar av jobbskatteavdraget riktas framför allt till personer med låga och medelhöga inkomster och gör det mer lönsamt att arbeta.

Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fördela medel till kommuner med hög arbetslöshet för att under 2025 stärka deras möjligheter att skapa sommarjobb och jobb för ungdomar.

Regeringens politik fokuserar nu på att fortsätta stärka hushållen. Trots att reallönerna nu stiger behöver mer göras för att stärka hushållens köpkraft och återställa den till tidigare nivåer. Samtidigt är situationen för hushållen alltjämt tuff. Regeringen följer därför frågan noggrant.

Herr talman! Om detta har jag att säga att det är viktigt att vi lyssnar på vad parterna på arbetsmarknaden har att säga. Med det sagt är utredningen tillkommen av det faktum att det är otroligt många svenska ungdomar som är utslagna från den svenska skolan.

Hela tanken med den svenska kunskapsskolan har nedmonterats under ett antal år. Det handlar om fokus på att läsa, skriva och räkna. De basala kunskaperna för all inlärning har förfuskats.

Vi har ett stort antal elever som lämnar nian utan att kunna läsa, skriva och räkna. Det är därför som utredningen har funnits till. Det handlar om att ungdomar inte ska gå en massa olika varianter på individuella program utan snarare komma in, kunna uppgradera sig och få en yrkesutbildning. Det är också någonting som vi behöver.

Jag håller med både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna om att vi behöver ha fler duktiga yrkesmänniskor. Vi tittar noga på detta. Det kommer också att ske en reformering i samband med ett nytt betygssystem. Vi är besatta av att upprätta den svenska kunskapsskolan så att fler unga kan nå akademisk utbildning men också få en kvalificerad yrkesutbildning.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack för frågan!

Det är synnerligen angeläget med tanke på den forsknings- och innovationsproposition som regeringen levererade före jul och som nu antogs av riksdagen i går.

Vi mötte verkligheten springande på marken. Så fort vi hade landat hamnade vi i den fruktansvärt allvarliga situation som finns i USA.

Det handlar om forskares karriärvägar, och deras möjligheter att forska på det som de tycker är viktigt med hög excellens stängs. Det är höga krav i USA.

Det handlar också om extremt livsnödvändig forskning och forskningsinfrastruktur som är till för hela mänskligheten för att klara pandemier och alla möjliga andra utmaningar som jorden står inför.

Vi gör nu vad vi kan för att trycka fram de satsningar som finns med i forskningspropositionen. Vi gör allt för att unga forskare i karriären ska kunna komma till Sverige. Vi vill attrahera fler till Sverige till excellenta miljöer.

Vi ligger nu på här. Vi har fattat beslut i dag från regeringens sida om att Vetenskapsrådet ska öka sin takt i detta. Ju fler som kommer från USA och forskar i Sverige, desto bättre, om det är hög kvalitet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har ett sjukligt svenskklingande namn. Jag heter Johan Pehrson.

Det är avgörande att man lär sig svenska språket. Jag vill inte kalla det politiskt tjafs, som frågeställaren gjorde, utan det här handlar om att vi ser till att vi pratar svenska i Sverige. Man måste prata svenska för att kunna bli medborgare. Man måste prata svenska för att kunna jobba och för att kunna klara skolan.

Därför tar regeringen frågan om en reformerad och förstärkt sfi-undervisning med tydligare möjligheter och krav på största allvar. Vi jobbar med att förstärka språkförskolan för unga personer som kanske inte pratar svenska hemma. Språket är nyckeln till framtiden, eftersom det är nyckeln till att klara skolan. Det finns ingen annan väg till frihet, framtid och egenmakt än en avklarad skolgång, och det bygger på tillgång till svenska språket. Den här regeringen är besatt av att ge unga människor framtid och egenmakt.

(Applåder)

Herr talman! Den frågan är central. Jag vill dock understryka att vi har en särställning för myndighetsformen för högskolor och universitet i Sverige. De har en helt annan styrning och har i dag en mycket hög grad av akademisk frihet. Det är därför Sverige ligger i topp i världen när det gäller synen på huruvida det verkligen råder akademisk frihet.

Men, herr talman, det finns mer att göra för att stärka denna. Ett sätt är att göra som tidigare liberala, borgerliga regeringar har gjort. Man har försökt arbeta för att öka autonomin. Det handlar då om fler stiftelser eller andra former för universiteten att jobba i.

Jag håller nämligen med Anders Ådahl om att det finns en risk i detta, att man skulle kunna utsättas för ett nytt och högre tryck än i dag. Därför tycker jag att det är bra att detta finns med i propositionen och att vi kan gå vidare med denna utredning. Vi har också berett den under hand med flera partier, andra än de som sitter i regeringen. Vi får se hur resultatet hanteras. Det blir dock först efter nästa val. Då får vi hoppas att både Liberalerna och Centerpartiet är starkare.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi ser positivt på att titta på andra nordiska länder som också möter dessa utmaningar. Sverige har under en längre tid, ett par decennier, fördubblat platserna till den högre utbildningen i Sverige. Varför har riksdagen beslutat om detta, givit mer och mer pengar och tagit fram fler utbildningsplatser? Jo, för att det var en sådan enorm kompetensbrist. Hör och häpna: Den kvarstår. Det är inte klokt. Hur kunde det bli så?

Förutom att säkra hög kvalitet på både utbildning och forskning inom högskola och universitet satsar vi på att utveckla yrkesutbildningar i kommunal och statlig regi. Det ser vi som en bra och framkomlig väg, och det är också efterfrågat hos näringslivet.

Vi satsar också stenhårt på att utveckla de så kallade STEM-ämnena, det vill säga matematik, teknik, ingenjörskunskap och naturvetenskap – allt det som är så viktigt och som så många arbeten kräver i framtiden. Här lägger vi in en högre växel med en STEM-strategi, mer undervisning i dessa ämnen och en delegation i nära samarbete med just näringslivet.

Herr talman! Tack, snälla ledamoten, för en viktig fråga!

Få saker är så viktiga som unga människors tillgång till en bra utbildning: att man tidigt lär sig att läsa, skriva och räkna samt att man har en studiemiljö som är trygg och där kunskaperna står i centrum. När det gäller detta är prov verktyget. Det är ett viktigt medel för att se att man verkligen lär sig någonting.

Jag har stor respekt för att man kan uppleva det som jobbigt att ha prov i matematik. Det kan vara jobbigt att ha prov även i svenska och i alla de andra ämnena. Det är klart att det är svårt, och det är jobbigt.

Alternativet är dock att man inte kontrollerar huruvida en elev klarar sina studier. Då kan jag säga att det kommer ett annat prov som är värre: verkligheten. Då kommer verkligheten i fatt en ung människa som inte har fått hjälp och stöd tidigt under skolgången med att lära sig just att läsa, skriva och räkna – och de andra ämnena.

Vi reformerar nu betygssystemet på flera sätt. Vi stärker elevhälsan. Ingen ska lämna skolan utan att kunna läsa, skriva och räkna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för inbjudan. Tyvärr är min vardag inte riktigt klädd för den fantastiska möjligheten att lyssna på alla intressanta seminarier i riksdagen. Men jag försäkrar interpellanten om att jag kommer att ta del av det som sägs också där.

Jag förstår verkligen att justeringen får konsekvenser och innebär tuffa och svåra omprioriteringar av verksamheterna. Men också studieförbundens verksamheter förändras, och jag vill igen understryka att det inte bara är studieförbunden som är lika med svenskt civilsamhälle. De gör en viktig insats för bildningen – att samla och kanalisera. Men i Sverige finns hundratusentals föreningar där kultur, demokrati och intressen bärs vidare över generationer. De är centrala, och en del av den verksamheten sker inom studieförbunden. En del bedrivs på biblioteken, och andra bedrivs på andra platser, till exempel hembygdsföreningar, över hela vårt land.

Jag förstår att det nu är en svår tid, en förändringens tid, men jag vill också understryka att staten väljer att prioritera dessa frågor med 4 miljarder kronor. Det gör regeringen därför att regeringen tycker att det är en viktig verksamhet. Annars kan den tas bort. Det är en viktig verksamhet, men även inom denna verksamhet måste det ske prioriteringar. Vi väljer att stärka den utsatta 14-åringen och den privilegierade 15-åringen, som nu får en chans att själva bestämma hur de vill använda resurserna för fritiden, till exempel för att få tillgång till idrott, friluftsliv eller kultur. Jag instämmer i analysen att de är centrala för ett samhälles fortbestånd.

Ett stort tack för en fin debatt!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för många fina poetiska inlägg. Jag recenserar inte mig själv utan jag tänker på de andra inläggen från debattörerna.

Jag vill vara tydlig med att jag också hängde mycket i musiklokaler när jag var ung. Jag har städat studieförbunds keramiklokaler. Det var klet på alla väggar efter kurserna – mer så när terminen gick framåt. Jag har själv varit studiecirkelledare genom åren.

Studieförbunden är en viktig verksamhet. Den spelar en stor roll, och det är därför staten fortsätter att ge ett starkt stöd. Jag vill dock även i den här debatten påminna om det trista som kom fram för några år sedan när det tydligt framgick hur systemet missbrukades på ett sätt som det inte var avsett för. För mig som liberal spelar det ingen roll om jag blir galen på att HVB-hem bedrivs på ett skitigt sätt, om studieförbund missbrukar skattebetalarnas pengar eller om LSS-verksamhet inte fungerar som tänkt. Vi tänker se till att de används på rätt sätt och på ett effektivt sätt.

Detta är bakgrunden till att regeringen värnar den breda folkbildningen. Det handlar om 4 miljarder. Att vi separerar folkhögskolorna och studieförbunden innebär inte att det är läge att framföra någon konspirationsteori. Jag riktar mig till Mats Berglund, fru talman, när jag säger detta. Det handlar om att skilja på att folkhögskolorna har en roll och att studieförbunden har en annan roll. Båda är viktiga och kan spela en stor roll för folkbildningen, men de separeras i fråga om stöd från staten.

En effekt av Riksrevisionens granskning är att det nu sker en skärpt tillsyn och mer kontroll. Det kommer att fortsätta. Jag tycker att det är viktigt att när resurser ges för att en strulig unge ska ta upp gitarren, för att citera Lars Winnerbäck, ska resurserna gå just dit. Där ser jag fritidskortet som ett viktigt tillskott. Inte minst barn från socioekonomiskt mindre privilegierade förhållanden får ett kraftigare stöd för att få en meningsfull fritid.

Först ska barnen gå i skolan hela dagen och lära sig läsa, räkna och skriva. Det är grunden för all bildning, för all demokrati och för hela civilsamhället. Det är hela grunden för nationens fortbestånd att lära sig läsa, räkna och skriva, och det har regeringen valt att prioritera. Med fritidskortet ges en möjlighet för unga människor att också söka sig vidare. Jag håller med om det som har sagts tidigare, nämligen att alla inte kan bli fotbollsspelare. Det är knappast önskvärt – om det inte vore för Örebro SK:s del, där behövs förstärkningar.

Med fritidskortet ges förutsättningar att använda resurserna till att bryta en i värsta fall mental istid, att hitta på något vettigt att göra, att tillsammans med andra utveckla sitt intresse och finna något som kan bli en livslång glädje, till exempel musik. Därför väljer regeringen att fokusera på detta.

Jag lovar att jag följer dessa frågor lika noga i dag som jag följde spelningarna på Studio Kuling hemma i Örebro när jag själv var 14 år.

(Applåder)

Fru talman! Jag har full förståelse för att justeringen av anslag – regeringen fortsätter att för statlig del ge ett ansenligt anslag varje år – kräver omprioriteringar och fokusering inom studieförbunden.

Den stegvisa neddragning som har meddelats innebär att studieförbunden får förutsättningar att anpassa, fokusera och prioritera sin verksamhet. Men det kommer även efter detta att finnas ett stort statligt anslag som tillsammans med annan samfinansiering gör det möjligt att bedriva mycket av den bildningsverksamhet, till exempel med fokus på kultur, som är så avgörande.

Jag tycker också att man måste komma ihåg att bredda det hela ur perspektivet att bildning inte bara sker i studieförbunden. Bildning sker till exempel i skolan och genom att det finns bibliotek. Att unga människor läser är extremt viktigt för att de sedan ska kunna komma vidare och kanske delta i en verksamhet som studieförbunden anordnar. Här gör regeringen stora satsningar för bildningen.

Sverige bärs upp av hundratusentals föreningar. Det är föreningar som människor samlas i för att tillsammans bedriva en verksamhet som utgör en ryggrad i vårt samhälle och i vår demokrati där staten kan göra sitt och individen kan göra sitt. Men i föreningar gör vi också saker tillsammans som är meningsfulla, oavsett om vi arbetar med Röda Korset eller i en fotbollsförening eller om vi deltar i en popcornkurs – inte för att jag vill förvandla den här debatten till någon Minecraftföreställning på en svensk biograf där popcornen flyger fram och tillbaka i salongen. Jag vet inte om ni har sett den filmen.

Regeringen tycker att det är viktigt att unga människor inte bara sköter sig och klarar skolan. Det är en tuff tid. Vi vill också att unga människor ska ha en meningsfull fritid för att kunna finna sig själva och få svar på vem man är, vart man är på väg eller var man vill vara. Då är det viktigt att man gör saker tillsammans.

Det är därför regeringen kommer med det så kallade fritidskortet, som inte bara är inriktat på idrottsföreningar utan som också är fullt möjligt att använda för kulturverksamhet. Så kan vi ge unga människor, oavsett hur familjens ekonomi ser ut, förutsättningar att med egen makt och genom eget val aktivera sig i till exempel kultur, musik eller litteratur i exempelvis studieförbund som erbjuder dessa aktiviteter.

De här resurserna är viktiga som en förstärkning för individen. Det handlar om att ge unga människor en god chans till framtiden, till egenmakt och till att kunna förverkliga både små och stora drömmar. Men framför allt handlar det om att kunna göra saker tillsammans med andra. Det är det som är så viktigt när man bygger och skapar förutsättningar för ett starkt samhälle.

Som tidigare har sagts är det viktigt för regeringen att vi inte talar om exakt vad studieförbunden ska göra. Men de måste prioritera och använda de resurser de får från stat, från region, från kommuner och från andra finansiärer och tillsammans med de förutsättningar som till exempel fritidskortet ger skapa en god verksamhet som ligger i folkbildningens anda.

(Applåder)

Fru talman! Mats Berglund har frågat mig hur jag ser på läget för replokaler och musikhus runt om i Sverige, om regeringen kommer att göra någon konsekvensanalys vad gäller neddragningarna på folkbildningen samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka det fria svenska musiklivet och i vilken mån det ingår replokaler och musikhus i dessa eventuella åtgärder.

Till att börja med vill jag understryka att folkbildningen är viktig för ett rikt kulturliv i hela Sverige. Ett av de fyra syftena med statens stöd till folkbildningen är att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Varje budget handlar om prioriteringar, och förslaget om en justering av statsbidraget till studieförbunden i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) föregicks av noggranna avvägningar inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2024 förstärkte regeringen samtidigt statsbidraget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor. Denna nivå beräknas bestå permanent. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) förstärkte regeringen det särskilda utbildningsstöd som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning med 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar även att stödet ska förstärkas 2026 och 2027.

Det är viktigt att se att regeringen för 2025 fördelar sammantaget drygt 4 miljarder kronor till folkbildningen genom statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generella statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generella statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör mycket viktig bildningsverksamhet runt om i landet, bland annat med kulturell inriktning. Varje studieförbund och folkhögskola har stor frihet att på egen hand prioritera verksamheten utifrån statens syften med stödet till folkbildningen.

Det är också viktigt att poängtera det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna, huvudmännen och enskilda har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.

Vidare vill jag nämna att barns och ungas rätt till kultur ska uppmärksammas särskilt enligt de nationella kulturpolitiska målen. Statens kulturråd och Konstnärsnämnden fördelar statsbidrag till en rad organisationer, utövare och arrangörer inom musikområdet. Vidare fördelas dessutom utvecklingsbidrag till kommuner som är huvudmän för den kommunala kulturskolan, där bland annat musikutbildning för barn och unga bedrivs.

Regeringen har tidigare i år beviljat Kulturskolerådet 1 miljon kronor för ett pilotprojekt för digital fjärr- och distansundervisning, bland annat med syfte att fler ska kunna delta i kulturskolans verksamheter.

Slutligen vill jag lyfta den viktiga utbildning som bedrivs vid våra universitet och högskolor, bland annat Kungliga Musikhögskolan, och även de statsbidrag Myndigheten för yrkeshögskolan tilldelar vissa konst- och kulturutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Linus Sköld talar om att gå i koppel och om att säga en sak före valet och något annat efteråt.

Socialdemokraterna har aldrig någonsin tidigare uppvisat en sådan enorm förmåga som vi nu har sett hos dem när det gäller att svänga om hela sin politik efter ett val. Jag talar om vad de stod för före valet jämfört med vad de står för nu, alltså 2025. Det har skett enorma förändringar.

Liberalerna har i regeringen lagt om hela skolpolitiken för att stärka grunderna och att få tillbaka skolan och bildningen. Det handlar om att man ska lära sig läsa, skriva och räkna som ung, så att fler personer får makt över sin egen framtid.

Jag har aldrig sagt något annat, fru talman, än att den som ingår i ett samarbete ibland måste prioritera. Ibland måste man ge och ta. Men Liberalerna har också, vill jag säga, varit starkt kritiska till den situation som har funnits inom vissa studieförbund, som vi nu tillsammans med Folkbildningsrådet jobbar intensivt för att komma till rätta med. Det har förekommit fusk och fel och rena bedrägerier.

Det vore klädsamt om Socialdemokraterna hade gjort något av allt detta under de åtta år de styrde, men icke, sa Nicke. Där hände det absolut ingenting.

Vi lägger nu en ansenlig summa på folkbildningen för detta år tillsammans med andra finansiärer. Jag har stor respekt för att man kan tycka att summan borde vara ännu högre. Men om man ser till den samlade utbildningssatsningen från den här regeringen – på bildning, bibliotek och det sprudlande föreningslivet i Sverige – är det allt annat än en skymning. Det görs enorma insatser för att vi ska ha ett starkt civilsamhälle. Alla dem som medverkar till detta är vi ett tack skyldiga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är tacksam för Linus Skölds stora intresse för Liberalernas partiprogram. Jag kan rekommendera alla åhörare att läsa det. Fler borde göra det, vill jag säga för protokollet.

Man måste prioritera. Liberalerna är ett utbildnings- och bildningsparti, men vi tvingas också förhålla oss till parlamentariska realiteter. Från och till behöver vi kompromissa.

Med detta sagt vill jag återkomma till det som Linus Sköld sa om att regeringen, och i det här fallet också Sverigedemokraterna, som står bakom budgeten, inte satsar någonting. Där tycker jag att han har en väldigt slarvig inställning till 4 miljarder kronor.

Jag förstår att man kan argumentera för att det bör vara ett högre anslag. Det är en rimlig åsikt, men man kan tycka olika om detta. För Liberalerna är det viktigt att få ihop en samlad budget på utbildningsområdet med breda satsningar på bildning. Här är bibliotekens roll, inte minst inom skolan, helt central. Där görs stora satsningar.

Genom det stöd som finns brett till civilsamhället och föreningar gör vi på olika sätt allt för att man ska kunna ha en levande bygd. Jag förstår att det finns en frustration hos studieförbunden, som gärna skulle vilja ha mer pengar. Jag har stor respekt för detta och för att det är svårt att behöva prioritera, men det är upp till studieförbunden att prioritera vilka kurser som de ska arrangera och som är viktiga för medborgarna. De hittar kanske också samverkansformer för att ha en närhet till medborgarna och fullfölja uppdraget.

För studieförbunden handlar det fortsatt i år om drygt 1,6 miljarder kronor, som tillsammans med annan finansiering möjliggör för dem att ge sitt viktiga bidrag till folkbildningen.

Fru talman! Att ta ansvar handlar också om att göra prioriteringar, satsa brett på bildning, satsa brett på utbildning, satsa på bibliotek och se till att man stöder de över 100 000 föreningar som finns runt om i hela Sverige, som ägnar sig åt mängder av saker ute i bygderna, inte minst i mycket små kommuner, och som är med och skapar det som vi alla älskar – ett aktivt och dynamiskt civilsamhälle som kan komplettera det offentliga och komplettera politikens roll i ett samhällsbygge och inte minst näringslivets.

Sedan början av 2024 genomförs en ansvarsfull men gradvis minskning av statsbidraget till studieförbunden för att i stället delvis kunna prioritera folkhögskolor och annan viktig utbildning för vuxna och öka möjligheten till egenmakt och egenförsörjning så att människor kan förverkliga nya små och stora drömmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsbidraget, alltså det statliga bidraget, till studieförbunden föreslås vara omfattande även framöver, men staten är inte ensam. Det är inte riksdagen som ensam beslutar om finansiering till studieförbunden. Statsbidraget för i år, 2025, uppgår till 1,6 miljarder kronor.

Med detta statsbidrag kommer studieförbunden att kunna fortsätta att tillsammans genomföra en mycket viktig folkbildningsverksamhet som stärker den svenska demokratin och det svenska samhället, med ett stort värde för deltagarna. Men det är korrekt att det blir effekter, och jag noterar dem. Jag har också en dialog med Folkbildningsrådet och flera studieförbund om dessa effekter, som jag följer mycket noggrant.

Självfallet skulle det vara bra om studiecirklar, något som numera är minnesmärkt som historia men också som framtid, kunde finnas överallt och vara fritt tillgängliga för alla. Det vore helt fantastiskt. Men nu räcker pengarna till 1,6 miljarder kronor till studieförbunden från staten, och sedan finns det andra finansiärer. Det ger förutsättningar att bedriva en bra verksamhet, men det är korrekt att det tvingar fram prioriteringar.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att människor som bor i små kommuner i framtiden ska ha tillgång till folkbildning.

Jag förstår att de justeringar som gjorts i anslaget till studieförbunden innebär omprioriteringar i verksamheterna. Regeringen följer folkbildningens utveckling bland annat genom de återrapporteringar som Folkbildningsrådet lämnar till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill framhålla att för 2025 uppgår statsbidraget till studieförbunden till 1,6 miljarder kronor och till folkhögskolorna cirka 2,4 miljarder kronor. Sammanlagt rör det sig om cirka 4 miljarder kronor till folkbildningens verksamheter. Det är ett fortsatt omfattande statligt stöd till studieförbund och folkhögskolor runt om i landet. Det är också viktigt att påpeka vikten av det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna, huvudmännen och enskilda har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.

Fru talman! Det här handlar om att få en verklig utveckling så att Sverige får den högsta kvaliteten i utbildningen och i forskningen, som gärna får vara global och excellent. Då är det självklart viktigt med jämställdhet. I propositionen, och nu för Linus Sköld, redovisas de åtgärder vi gör för att nå dit.

Att koppla jämställdhet med kvalitet är rimligen grundläggande inom akademin. Inom ramen för UKÄ:s olika granskningar är jämställdhet en väldigt viktig kvalitetsfaktor. För att Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste lika villkor för likartat arbete och likartade meriter gälla för både kvinnor och män.

Som jag sa i mitt initiala svar finns det strukturer, nätverk och andra saker som påverkar och hindrar kvinnor. Dessa ska identifieras och motverkas, och vi ska på alla sätt ge stöd så att meritokrati gäller på riktigt. Då spelar det ingen roll om man är kvinna – eller ibland för den delen man. Det är detta man skulle kunna mäta. En hel del av de mål som vi redovisar ligger för övrigt fast.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.