Johan Pehrson

Fru talman! Som jag sa tidigare har regeringen gjort en generell genomgång av delmålen och gör vissa justeringar, bland annat för att alla delmål ska kunna följas upp med kvantitativa indikatorer på nationell nivå. De ska även kunna jämföras internationellt. Genomgången inkluderar även det delmål som handlar om samhällspåverkan, där det har varit problem med att identifiera robusta indikatorer på just nationell nivå. Bedömningen är att det inte har funnits tillräckligt adekvata indikatorer för att följa upp om jämställdheten verkligen har stärkts och om kvaliteten i forskning och utbildning har förbättrats. Om vi inte har bra mätverktyg kan vi inte riktigt förstå om detta har uppnåtts eller inte.

Jag vill understryka det jag sa tidigare om vilka åtgärder vi vidtar och de uppdrag vi gett. Exempelvis har Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskning och goda exempel på åtgärder som främjar kvaliteten, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

För oss är detta tydligt. Det framgår också i den proposition om forskning och innovation som jag har redogjort för i debatten att jämställdhet inom högskolesektorn är viktigt och avgörande för kvalitet både i utbildning och för en svensk excellent forskning.

Fru talman! För den här regeringen är kvalitet i utbildning och forskning central. Jämställdhet inom högskolesektorn är viktig för att säkerställa kvalitet i utbildning och för excellent forskning. Jämställdheten är central för att Sverige inte ska riskera att gå miste om talanger, både kvinnor och män, som kan bidra med banbrytande forskning av högsta kvalitet.

Regeringen vidtar nu flera åtgärder. Vi fortsätter med rekryteringsmål för lärosätena vad gäller professorer. Vi har förstärkt uppdraget till UKÄ att följa upp och vidare studera effekterna för kvaliteten. Vi har gett i uppdrag till Vetenskapsrådet och även Universitetskanslersämbetet att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen.

Universitet och högskolor behöver fortsätta att arbeta för att talanger, oavsett kön, ska välja en akademisk karriär. För att en akademisk karriär ska vara attraktiv för fler är det exempelvis viktigt med transparent tjänsteplanering så att både kvinnor och män får tillräckligt med tid avsatt för kärnuppgifterna forskning och utbildning.

Problemet är att vi inte riktigt vet om forskningen uppnått ett ”nog jämställt stadium”, som Linus Sköld väljer att kalla det, eftersom det inte finns några bra sätt att följa upp jämställdhet ur ett kvalitetsperspektiv. De kvantitativa metoder som vi har tillgång till ger inte tillräckligt mycket kunskap om jämställdhetens effekter på kvaliteten.

Avslutningsvis vill jag även säga att för Liberalerna är meritokrati någonting vi ska slå vakt om. Jag utgår från att det är likadant för fler partier i Sveriges riksdag. Problemet är att vi har sett att kvinnor kanske inte alltid kommer fram, trots att de naturligtvis ofta är smartare och mer kunniga än många män.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig på vilken grund regeringen i den forskningspolitiska propositionen har lagt förslaget att ändra de forskningspolitiska delmålen. Linus Sköld har vidare frågat mig ifall jag bedömer att forskningen uppnått ett nog jämställt stadium. Slutligen har Linus Sköld frågat hur jag tänker agera för att säkerställa att jämställdhet är ett prioriterat område i forskningspolitiken framöver.

Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

I december förra året överlämnade regeringen sin proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta till riksdagen. Målet för forskningspolitiken ligger fast, men regeringen justerar delvis delmålen. Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av bnp.

För att Sverige ska fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation anser regeringen att lika villkor för likartat arbete och likartade meriter måste gälla för kvinnor och män. Om de akademiska karriärvägarna inte vilar på meritokratiska grunder blir doktorand- och forskaranställningar mindre attraktiva, de med bäst meriter riskerar att inte söka anställningar och på sikt minskar rekryteringsbasen.

Regeringen anser att jämställdhet inom högskolesektorn är viktig för att säkerställa kvalitet i utbildning och för excellent forskning så att Sverige inte ska riskera att gå miste om banbrytande forskningsrön av hög kvalitet.

Universitet och högskolor behöver fortsatt arbeta för att talanger, oavsett kön, ska välja en akademisk karriär. För att en akademisk karriär ska vara attraktiv för fler är det exempelvis viktigt med transparent tjänsteplanering, så att både kvinnor och män får tillräcklig tid avsatt till kärnuppgifterna forskning och utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vetenskaplig publicering av hög kvalitet är viktigt för forskarens karriär. Publiceringstakten har i många fall konsekvenser för befordring och möjlighet att få forskningsfinansiering. Men studier har visat att kvinnor inom akademin får sämre karriärutveckling efter att de blivit föräldrar, vilket bland annat tar sig uttryck i lägre publiceringstakt åren efter att barnet har fötts samt att kvinnor i högre grad än män tenderar att lämna den akademiska världen. En jämställd arbetsplats behöver därför även hantera frågor som rör exempelvis kultur och arbetsmiljö.

Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning.

De rekryteringsmål för nyanställda professorer som beslutades av riksdagen 1997 i enlighet med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) har som syfte att stimulera ett långsiktigt och systematiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer. Ytterligare en åtgärd som regeringen avser att vidta är att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp rekryteringsmålen för att vidare studera deras effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.

Herr talman! Man kan väl lägga till att regeringen också har formulerat en strategi till riksdagen för inte minst företagen i kulturella och kreativa branscher. I den strategi som gäller mellan 2024 och 2033 formuleras en vision för 2033, där Sverige har stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av den här visionen framgår det att Sverige ska vara ett land där det finns en god tillväxt i dessa branscher. De ska bidra till svensk ekonomi, ett dynamiskt näringsliv i hela landet, en ökad export och en bättre bild av Sverige generellt.

Vi vet att människor går den typ av utbildningar som vi lyfte fram tidigare – det kan också vara andra utbildningar – och att företagen i de här branscherna på ett bra sätt bidrar just till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Regeringen har som en del i denna strategi också gett UKÄ i uppdrag att följa upp de konstnärliga utbildningarnas bidrag till kompetensförsörjningen. Uppdraget ska redovisas i mars 2026.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill bara återkomma till den ganska viktiga principen: Det här är något som lärosätena själva styr över. Alla beslut om utbildningsdimensionering ska fattas av landets rektorer och lärosätenas styrelser. Jag tycker att det i grunden är en väldigt bra ordning. Det är de som kan dimensionera gentemot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, som är något som man har att ta hänsyn till.

Man ska också komma ihåg att en annan utbildningsform som är viktig för kompetensförsörjning inom de kulturella och kreativa branscherna är yrkeshögskolan. I yrkeshögskolan finns bland annat viktiga konst- och kulturutbildningar som utvecklar och kvalificerar yrkeskunnandet inom det konstnärliga och kulturella området samt förbereder för utbildningar som kan leda fram till konstnärliga högskoleexamina. Vi vet att flera av dessa yrkesutbildningar också innehåller moment av företagande.

Jag måste, så att säga, kunna återge vad styrelsen vid Luleå tekniska universitet har sagt. Man vill göra ett omtag när det gäller detta. Man vill titta på hur det ser ut för framtiden. Jag har inget mer att tillägga. Jag litar på att styrelsen fattar kloka beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sedan vi talades vid senast här i kammaren i frågan Linus Sköld och jag kan jag konstatera att Luleå tekniska universitet har beslutat att avveckla utbildningsprogrammet och utbildningsämnet ljudteknik vid Campus Piteå.

Samtidigt har universitetets styrelse beslutat att utreda den konstnärliga verksamhetens förutsättningar och framtida utvecklingsmöjligheter vid Luleå tekniska universitet utifrån olika scenarier. Det gäller exempelvis en samlokalisering av all dess konstnärliga verksamhet till Luleå alternativt en utveckling i en ny konstnärlig verksamhet i Piteå. Därför är det för tidigt att uttala sig om de långsiktiga konsekvenserna av just detta.

Jag menar att det inte är regeringen som i huvudsak ska reglera var lärosätena ska bedriva sin verksamhet. Jag återkommer till att det är en viktig princip, och det är en ordning som gällde även under tidigare socialdemokratiska regeringar.

Vad gäller den svåra inflationen, som på många sätt har påverkat Sverige mycket negativt, kan jag konstatera att den nu är betydligt lägre. Viktiga insatser har gjorts. Men det är för tidigt att säga att allt är frid och fröjd i och med detta eftersom omvärlden, herr talman, påverkar hela Sverige, inklusive Luleå tekniska universitet, väldigt mycket. Det beror på vad som händer. Det kan helt enkelt komma nya inflationsimpulser.

Jag avser såklart att i nästa års budget återkomma till olika former av, förhoppningsvis, förstärkningar som jag kan se av utbildningsväsendet. Men det är för tidigt att uttala sig om detta nu.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att det fortsatt ska kunna finnas konstnärliga utbildningar i Piteå och på andra orter runt om i hela landet.

Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Universitet och högskolor har ett stort ansvar för att organisera sin verksamhet så att detta mål uppnås. De övergripande kraven på högre utbildning finns i lag och förordning. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurserna ska användas är en viktig principfråga. Med några få undantag styr inte regeringen var lärosätena ska bedriva verksamhet.

Jag vill också ta tillfället i akt att förtydliga att alla utbildningsanslag räknas upp med den årliga pris- och löneomräkningen. Detta inkluderar även de konstnärliga utbildningarna. Under mandatperioden har ersättningsbeloppet för utbildningar inom kultur och musik ökat med 8,5 procent.

Det är genom den samlade kunskapen där man lär av andra som samhället förs framåt. I en värld där samhällsproblemen blir alltmer komplexa krävs framsteg på fler områden för att kunna lösa dem. Regeringens utbildningspolitik ska skapa förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet. Utbildning av hög kvalitet ger individen förutsättningar att utveckla sin kompetens och möjliggör etablering på arbetsmarknaden.

Utbildningar inom universitet och högskolor bidrar till bildning och till individuell utveckling, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar för att organisera och utveckla sin verksamhet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avsluta med att konstatera att lärosätenas självbestämmande är en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning och att dessa principer ska värnas.

Herr talman! Jag vill bara förtydliga att vi förstärker stödet till folkhögskolorna och har gjort det. I år satsar vi ytterligare resurser för att se till att fler – även om det kanske inte är tillräckligt – personer med funktionsnedsättning kan få ta del av den viktiga utbildning som det kan vara. Det handlar om både en andra chans och en annan chans. Det är viktigt att få sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har fattats beslut om en ansvarsfull nedtrappning av resurserna till studieförbunden. Men sammantaget är det 4 miljarder som regeringen lägger på den här delen av folkbildningen. Jag tycker att det är bra. Man kan göra det och samtidigt vara tydlig med att även folkbildningen och inte minst studieförbunden måste prioritera.

Jag förstår att det leder till omprioriteringar och svåra beslut. Man vet också om att det inte bara är staten som är med och finansierar folkbildningen. Det gör också regioner, kommuner och andra finansiärer. Allt det görs för att stärka en folkbildning på bredden.

Detta är en del av folkbildningen som är viktig. Men det är inte den enda. Det regeringen gör för skolan och vuxenutbildningen och för att satsa på att rusta Sverige i utbildningen på våra högskolor och våra universitet inom ramen för Campus totalförsvar är också viktiga insatser i en svår tid.

Jag har stor respekt för att man kan tycka annorlunda och vill satsa mer resurser på alla dessa områden. Men jag kan konstatera att 4 miljarder är resurser som kommer. Jag utgår från att de blir väl använda på ett korrekt sätt även i en svår ekonomisk tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Regeringen behöver naturligtvis göra prioriteringar när det gäller all utbildning, inklusive folkbildning. Med statens begränsade resurser har vi till exempel nu valt att prioritera ett extra stöd till folkhögskolorna, medan vi till viss del har neddragningar på studieförbunden. De behöver också prioritera.

Jag vill dock understryka att det samlade statliga stödet till både studieförbund och folkhögskolor kommer att vara omfattande och är så även i år. Det är ett uttryck för att man tycker att de har något viktigt att bidra med – tillsammans med insatser för läsning, insatser för bibliotek, insatser i skolan, insatser för vuxenutbildning och insatser för högre utbildning vad gäller till exempel Campus totalförsvar. Det handlar om att stärka det svenska totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har stor förståelse och respekt för att det här får konsekvenser och kräver omprioriteringar inom studieförbunden. Man måste prioritera det som man känner är viktigast i sitt kärnuppdrag. När vi ger ett fortsatt stöd till folkbildningsverksamheten runt om i landet kommer man att kunna prioritera och även fokusera på demokrati, integration, delaktighet i samhället, till exempel för personer med funktionsnedsättning, och ett bredare civilsamhälle som är starkt. Som jag sa tidigare finns det över 100 000 föreningar i Sverige som på olika sätt bidrar till sammanhållning och bildning men också till ett levande kulturliv.

Liberalerna är ju också otroligt kritiska till de missförhållanden som har uppdagats. Vi har nu en stark dialog med Folkbildningsrådet för att se till att man kommer till rätta med det här. Man har fått nya uppdrag. Man har fått revisorer. Man ska vidta mängder av åtgärder för att bli bättre på att göra det man ska när det gäller folkbildning. Vi utvärderar det här arbetet löpande.

Herr talman! Inläggen i denna interpellationsdebatt är lite olika.

Jag vill återigen understryka hur viktigt det är med utbildning och bildning. Det är grundläggande för att samhällets alla delar ska fungera. Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver ett välfungerande utbildningssystem.

I budgetpropositionen för 2025 görs stora satsningar på utbildningsområdet, brett sett. Vi gör också den största pekuniära satsningen någonsin på forskning och innovation.

Stödet till folkbildningen är fortsatt omfattande under 2025 och uppgår med de generella anslagen till studieförbund och folkhögskolor till sammanlagt ungefär 4 miljarder kronor.

Den viktiga ingång som inte minst Jytte Guteland har i denna interpellationsdebatt handlar också om vad vi gör för Ukraina. Den svenska riksdagen gör, ofta på förslag från den svenska regeringen, stora insatser och miljardsatsningar för att stödja Ukraina militärt och humanitärt men också för att stödja civilsamhället på olika sätt. Det är viktiga insatser som dock kräver att det görs prioriteringar i budgeten.

När det gäller den totala utbildningen i Sverige handlar Sveriges samlade försvarsförmåga inte bara om den militära eller den civila. Det är den totala försvarsförmågan som är avgörande för nationen Sverige. Här görs insatser i skolan, och det görs insatser för ökad vuxenutbildning i fråga om de resurser som skulle krävas om det värsta skulle hända, om kriget skulle komma till Sverige helt enkelt. Då behöver vi ha förmåga att klara av en sådan fruktansvärd situation som vi nu ser i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller högre utbildning jobbar vi med Campus totalförsvar för att bredda och skapa utbildningar och rusta Sverige också på detta område.

Folkbildningen är central. Jag nämnde i mitt initiala svar att många förbund har i uppdrag att ge just folkbildning till medborgarna inom ramen för olika myndigheters uppdrag. Det välkomnar jag.

Utöver folkbildningen ska man inte glömma bort folkbiblioteken, som är en ganska viktig plats för bildning. Om vi inte kan läsa böcker och inte har bibliotek med böcker runt om i hela Sverige, för att inte nämna skolbibliotek, är det illa ställt med förmågan att rusta sig för framtiden ur ett totalförsvarsperspektiv.

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag avser att motverka att neddragningen av anslagen till studieförbunden leder till att den svenska beredskapen att klara kriser minskar.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället. Detta värnar regeringen om.

Regeringen är också tydlig med att civilsamhället har en viktig roll i Sveriges civila försvar och därmed i den samlade förmågan i totalförsvaret. Som exempel kan nämnas att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beviljar uppdragsersättning till ideella organisationer som genomför utbildning riktad till allmänheten för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser samt hantera konsekvenser av höjd beredskap och ytterst krig. Under 2025 finns exempelvis studieförbundet Bildas projekt ”Var beredd – inte rädd!” bland de projekt som beviljats medel.

Även kampanjer som MSB:s Beredskapsveckan, där studieförbund deltar med aktiviteter, liksom utbildning i regi av studieförbund och andra folkbildningsaktörer samt insatser av förenings- och kulturliv är av vikt när det gäller att informera och utbilda allmänheten.

År 2025 disponerar folkbildningen cirka 4 miljarder kronor i statsbidrag. Det handlar om cirka 2,4 miljarder kronor som fördelas i generellt statsbidrag till folkhögskolor och cirka 1,6 miljarder kronor i generellt statsbidrag till studieförbund. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör betydande folkbildningsverksamhet runt om i landet.

Fru talman! Jag kan understryka att det här inte är en fråga som tröttar, utan det här är en ytterst angelägen fråga för det viktiga uppdrag och arbete som Kungliga biblioteket utför i detta avseende.

Jag har återigen tittat på det regleringsbrev som regeringen har gett för innevarande år för Kungliga bibliotekets arbete för att stärka skyddet för informations- och cybersäkerhet samt för att titta på det angelägna uppdraget att arbeta tillsammans med andra myndigheter för att uppmärksamma 250 år av judiskt liv i Sverige. Ett tidigare uppdrag där Kungliga biblioteket har ett särskilt ansvar kommer att redovisas under året, nämligen det om bibliotekstjänster runt om i hela landet.

Det här är komplexa frågor. Jag hoppas att vi, utan att kunna ange en exakt tidsram, kan återkomma snarast möjligt för att få fram rutiner för att effektivare använda de omfattande hundratals miljoner som Kungliga biblioteket får i anslag från denna kammare varje år för detta viktiga och angelägna uppdrag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning. Lagstiftningen bygger på att vi har tagit del av de erfarenheter som finns från andra länder där man har kommit något längre, och sedan har den anpassats till svenska förhållanden och vår rättsliga kontext.

Vi fortsätter att leta efter en reglering som snarare blir rätt från början än att man senare ska behöva justera den igen. Vi kan då balansera de motstående intressena på olika sätt. Upphovsrätten reglerar hur digitalt material får samlas in, lagras och tillgängliggöras. Här finns en avvägning mellan rättighetshavarnas intressen och samhällets behov av långsiktigt bevarande och forskningsåtkomst.

Jag kan inte nog betona hur komplex frågan om pliktinsamling är i samspelet mellan den svenska nationella lagstiftningen och EU:s upphovsrättsregler för att få lagen på plats på ett ändamålsenligt sätt.

Även om det finns önskemål kan jag inte ge en exakt tidsram, men arbetet pågår inom Regeringskansliet.

Fru talman! Det är som Ewa Pihl Krabbe säger: Detta är ingen stor politisk stridsfråga. Det är vi helt överens om. Det finns andra saker som skiljer våra två partier åt. I detta kan vi nog förenas om vikten av att en sådan här lagstiftning är väl fungerande, rättssäker, ändamålsenlig och långsiktigt hållbar.

Behovet av en modern och ändamålsenlig pliktlagstiftning har funnits under en längre tid. Vi vill säkerställa att lagstiftningen fungerar i praktiken och inte skapar några oönskade konsekvenser, exempelvis när det gäller upphovsrättsliga frågor – något som gör detta särskilt komplext – eller ställer helt nya tekniska krav på leverantörer. Utvecklingen här går ju väldigt fort. Därför är det viktigt att analysen får fortgå av hur utredningens förslag kan genomföras på ett sätt som tar höjd inte minst för just den upphovsrättsliga komplexiteten.

När det gäller pliktinsamlingen för framtiden är det bättre att det blir rätt än att det går fort. Det sista är det dock ingen risk att man kan bli beskylld för, och det har jag full förståelse för.

Vi följer beredningen noga. Det är komplicerat, vill jag understryka. Kungliga biblioteket har många viktiga uppgifter, till exempel den vi nu debatterar, och utför ett mycket angeläget arbete för att tillgängliggöra forskning för framtiden men också bevara vårt ständigt pågående utvecklande av vårt kulturarv.

Det frågades här om tidsplan. Jag hoppas att så snart som möjligt kunna återkomma med ett besked om just detta. Just nu pågår dock beredningen.

Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.

En effektiv insamling och ett effektivt tillhandahållande av publicerat material är av stor vikt för svensk forskning. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv. Den nuvarande pliktlagstiftningen är inte anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet, och det är därför viktigt med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.

Utredningen bakom betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.

Detta är ett juridiskt och tekniskt komplicerat ärende som bereds inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag måste återgå till vikten av att människor fritt ska få välja sina politiska företrädare. Efter detta ska den svenska demokratin verka, med den smärta som jag, Josef Fransson och andra här i kammaren får bära genom att vi måste finna lösningar för Sverige.

Jag är här för Sveriges skull. Jag är här för att göra Sverige till en av de absolut vassaste kunskapsnationerna och för att se till att fler får goda chanser att använda sin egenmakt och bidra till att bygga Sverige. Jag vet nämligen att det inte finns några politiska möjligheter att med avdrag, bidrag och alla möjliga stödsystem hjälpa en ung människa som inte har klarat skolan.

Jag vill att de som läser vidare på universitet och högskolor ska vara väl förberedda så att lärosätena – om studenterna inte har fått med sig det från gymnasiet, vilket sorgligt nog råkar vara fallet enligt vittnesbörd från rätt många lärosäten – slipper ha mängder av stödundervisning i hur man läser eller på andra sätt tar till sig akademisk utbildning. Därför är jag här.

Friheten att rösta är avgörande. När det gäller domstolarna har Josef Fransson rätt i att vi ju ändrar lagen om vi tycker att det är för hårda eller för låga straff. Det gäller också om polisen behöver ha nya verktyg för att bekämpa brottsligheten.

Massmediernas frihet är avgörande. Vi lägger oss inte i vad de skriver. DN och Aftonbladet får skriva vad de vill. Samnytt skriver så mycket konstigt, men, vet du, det är ju bara att låta bli att läsa. Det är ett fritt land. Vi är ju inte tvungna att läsa allt skräp som finns. Men vi ska vara kritiskt tänkande, och detta formas i universiteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att ta emot den där skriften från Josef Fransson och titta på den. Jag ser fram emot fortsatta debatter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ser fram emot att få den här skriften från Josef Fransson, som interpellerat. Det är klart att oavsett vad jag tar del av i det öppna, fria landet Sverige – det är ett av världens friaste länder, och så ska det vara – tycker jag också att saker är konstiga. Men då får man jobba med det.

Vi pratade om lärarutbildningen. Vi håller på att ändra på lärarutbildningen. Det handlar om att ha färre mål och om att se till att man stramar upp och har ett ökat fokus i lärarutbildningen på frågor som gäller hur man utbildar i klassrummet. Det handlar om hur lärarna får sin stora och viktiga normala auktoritet i ett klassrum så att det är ordning och reda i klassen och så att alla får lära sig läsa, skriva och räkna tidigt och får en chans i framtiden för sin egen skull och för Sveriges skull. Därför ska vi renovera, förändra och förstärka den svenska lärarutbildningen. Man höjer bland annat kraven för att komma in, så att det blir en mycket, mycket bra utbildning.

Men det är väl självklart att man i lärarutbildningen också måste prata om hedersrelaterat våld och förtryck och även tala om att det finns på flera ställen. Det är inte bara så att det har kommit människor till Sverige eller andra delar av världen som haft med sig, som jag brukar säga, en mer medeltida kulturell inriktning. Den hade vi också i Sverige fram till för hundra år sedan, när vi äntligen införde demokrati och kvinnor också fick gå och rösta. Det satt ju människor i Sverige som tyckte att männen skulle bestämma. Vi har gjort en enorm resa; den ska vi värna.

Det finns hedersrelaterat våld och förtryck också i andra kulturer från andra delar i världen, och det finns i Sverige. Hör och häpna! Detta kommer svensk forskning fram till när man tittar på våld mot och förtryck av kvinnor.

Sedan vänder jag mig till Åsa Westlund. Vi gick till val på och var tydliga med att vi måste byta ut Socialdemokraterna, för de hade en politik som absolut inte hade svar på en enda fråga. Sedan är det en annan sak att Åsa Westlund politiskt har nyktrat till i kammaren.

Först var man mot migrationspolitiken. Sedan var man mot integrationspolitiken. Man var mot rättspolitiken, för man sa att den skulle innebära att man skulle införa Ungern. Sverige var på väg att avdemokratiseras. Det skrevs långa drapor om detta i fria medier från Socialdemokraterna. Men sedan bytte Socialdemokraterna åsikt. Nu är man för en annan migrationspolitik än den man drev i regering under åtta års tid. Man är för en annan integrationspolitik, och man är för en helt annan rättspolitik.

Kritiken som Liberalerna, och den nuvarande regeringen, hade var att det inte hände någonting. Ska vi ta tag i gängen måste vi gå fram med förebyggande insatser och få skolan att fungera. Det är ju den skola vi har i dag som gör att Sveriges kunskapsresultat sjunker och elever slås ut. Men detta gjorde Socialdemokraterna ingenting åt under åtta år.

Fru talman! Att man såg över kompetensbehovet när det gällde säkerhet i styrelserna vid Sveriges universitet och högre lärosäten är inget konstigt. Nu har vi gjort det. Det är absolut inget problem. Att vi ska värna och skydda universiteten i Sverige mot främmande makts påverkan tycker jag är helt självklart.

Slutligen: Vi arbetar också med att ta fram en utredning för att se över hela den akademiska friheten och vad man kan göra ytterligare för att stärka den.

Fru talman! Vart fjärde år hålls det ju allmänna val i Sverige. Efter valen förväntas partierna vilja bidra till att lösa Sveriges betydande samhällsproblem – alltifrån den osäkerhet som har funnits kring hot utifrån och hot inifrån, en energipolitik som är icke-fungerande, en investeringspolitik som ledde till att investeringar inte kom till Sverige och att jobben uteblev, de långa vårdköer som finns – och hantera stora ekonomiska problem.

För Liberalerna och regeringen är det viktigt att fokusera på sak: att lösa problemen. Då måste man ingå olika former av samarbeten för att ha en majoritet i Sveriges riksdag. Med detta följer att man naturligtvis måste samarbeta mellan partier som står långt ifrån varandra.

Som svar till Åsa Westlund kan jag säga att det inte är någon hemlighet att Liberalerna har andra ideologiska utgångspunkter än Sverigedemokraterna. Vi har också andra ideologiska utgångspunkter än Socialdemokraterna. Men nu står vi här.

Låt mig nu vända mig till Josef Fransson, som har interpellerat.

Jag arbetar för att bevara den frihet som finns här i Sveriges riksdag där Josef Fransson, Åsa Westlund eller jag själv får tycka vad som helst. Det är jätteviktigt. Det kan vara hur stolligt som helst eller hur genialt som helst – ofta är det någonstans däremellan. Detta är viktigt att försvara.

Det är viktigt att försvara domstolarnas frihet från den politiska makten. Det görs inte på något annat sätt än att vi stiftar lagar, oftast genom att regeringen lägger förslag på riksdagens bord, och riksdagen fattar det slutgiltiga beslutet. Sedan vet vi vad som är tillåtet, vad som inte är tillåtet och vad som blir påföljderna om man bryter mot lagen. Det handlar om den politiska friheten och domstolarnas frihet.

Till detta ska man lägga massmediernas frihet att få skriva exakt vad de vill. Ofta får man läsa lite udda åsikter, tycker jag, men det är hela idén med demokratin och massmediernas frihet.

Fru talman! Till detta kommer också akademisk frihet. Det innebär att människor i denna kammare under mer än hundra år har ansett att en hel del saker som det forskas på är jättekonstiga: Oj, oj, detta är obehagligt. Ska man verkligen hålla på med detta? Ska man verkligen hålla på med forskning om svensk kärnenergi? Nej, det ska vi inte satsa några pengar på. Och säger man att det ska vara ett överordnat mål är det alltid några som tycker att det är konstigt och några som tycker att det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och riksdagen styr genom budget och olika former av prioriteringar, till exempel i forsknings- och innovationspropositionen. Det pågår en mycket stor debatt om detta, för vi satsar på kvalitet framför kvantitet. Annars kommer det interpellationer här i kammaren från ledamöter som tycker att det är en felaktig balans. Och så ska det vara.

Universiteten har också att arbeta för att följa lagstiftning, och icke-diskriminering är viktigt. Ska Sverige klara sig i framtiden måste de bästa komma till universiteten. Inte minst är det de bästa som måste bli ingenjörer för att klara Sveriges framtid och de stora utmaningar vi står inför. Då är det rimligt att man arbetar med till exempel jämställdhet, för minst halva begåvningen – trist för dig och mig, Josef Fransson! – tillhör kvinnor.

Fru talman! Josef Fransson har frågat mig hur vidsträckt jag anser att konceptet akademisk frihet ska vara och om detta till exempel ska kunna inrymma undervisning i extrema och totalitära ideologier. Han har även frågat mig om jag anser att det som anförs om att wokeideologin växer inom svenska högre lärosäten på något vis är problematiskt och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt. Han har dessutom frågat mig hur jag ska arbeta kring sådant som wokeideologi, cancelkultur och antisemitism på svenska högre lärosäten.

Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten är grundläggande för att detta ska uppnås och en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den måste främjas och värnas.

I högskolelagen (1992:1434) är det fastställt att det som allmänna principer för forskningen ska gälla att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. I samma bestämmelse framgår att det som allmän princip för högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Detta omfattar såväl forskning som utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Akademisk frihet och forskningens frihet innebär inte minst att forskare själva väljer frågeställningar att forska om. Principen innebär att den forskning som håller högst kvalitet prioriteras, oavsett forskningsproblemets tyngd eller popularitet. Vetenskapliga framsteg kräver att kunskap kan sökas fritt samt att forskningsresultat kan delas och diskuteras öppet utan repressalier och därmed prövas inom ramen för vetenskapliga och professionella standarder.

Regeringen gav 2023 Universitetskanslersämbetet i uppdrag att bland annat göra fallstudier i syfte att ge en fördjupad förståelse för universitetens och högskolornas arbete med att främja och värna den akademiska friheten. I myndighetens rapport framgår bland annat att cirka hälften av de tillfrågade lärarna, forskarna och doktoranderna anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad. Rapporten visar att det finns ett fortsatt behov av att stärka och skydda den akademiska friheten vid svenska lärosäten. Regeringen har därför aviserat att den avser att ge en utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Arbetet med detta uppdrag pågår inom Regeringskansliet.

De övergripande kraven på högre utbildning finns i lag och förordning. Hur utbildningarna ska utformas och vilket innehåll kurserna ska ha för att kraven ska uppfyllas bestämmer lärosätena. Att professionen bestämmer den närmare utformningen är en förutsättning för hög kvalitet i högre utbildning.

Utbildningar i högskolan bidrar till bildning och till individuell utveckling, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar för att organisera och utveckla sin verksamhet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt. Lärosätenas självbestämmande och den akademiska friheten är förutsättningar för hög kvalitet i utbildning och forskning, och dessa principer ska värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det behövs väldigt mycket mer stöd och en reformerad och mer anpassad gymnasieskola. Det finns ett underlag som vi nu tittar på brett och som handlar om en annan och bättre väg in. De som kommer in kommer att behöva en annan undervisningstakt och hjälp med sin progression. Här kommer också elevhälsan in, vilket jag hänvisade till. Det är upp till huvudmannen att organisera detta, och det finns som sagt inga hinder.

Jag har stor respekt för Mats Wikings engagemang och problembild. Förr var skolan statlig, men sedan flyttades ansvaret till kommunerna. Nu håller regeringen med full kraft på att återreglera, plus att vi gör upp rejält med friskoleaktörernas förutsättningar. Det finns ju inte bara en utmaning i svensk grundskola och gymnasieskola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.