Johan Pehrson

Fru talman! I denna svåra tid ser vi till att vi höjer ersättningarna till studenter. Vi höjer ersättningarna till människor som är sjukskrivna. Vi höjer ersättningarna till människor som har behov av bostadsbidrag. Vi höjer ersättningarna till garantipensionärer. Detta gör vi för att hålla de mest utsatta i denna svåra tid skadeslösa. Vi sänker för nästa år också skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Jag hör att Serkan Köse glömmer bort historien. Han tittar på att bankerna nu gör stora vinster. Har han glömt att vi fick bygga upp bankerna efter den senaste finanskrisen? Socialdemokraterna är alltid där och stökar i en industri.

Bankernas vinster kommer att minska när räntorna sjunker. Det är väldigt enkelt. De kommer att minska när vi stärker möjligheterna för vanligt folk att kunna flytta sina bolån och lättare kunna se till att de får en bättre deal genom att man ökar konkurrensen. Det är vägen fram.

Men överallt var vi går ska det komma socialdemokratiska statliga inspel. Det är fantastiskt att det i så fall inte skedde mer under de år som Serkan Köse hade på sig att flytta människor från Mellansverige och södra Sverige upp till norra Sverige. Det är nu det sker. Det är nu Skellefteå ökar sitt invånarantal, med 1 000 personer förra året. Vi hoppas att det ska fortsätta att öka nu med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att Serkan Köse vill mycket väl. Han vill se till att människor som är arbetslösa och utan utbildning flyttar till de jobb som finns. Vi får hjälpas åt i detta arbete. Jag är helt säker på att jag och Serkan Köse kommer att fortsätta att med stor glädje och energi diskutera detta även nästa år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är korrekt - vi tar ansvar för att bekämpa inflationen. Parterna tar ansvar för att bekämpa inflationen. Regioner och kommuner kämpar på med varierande prioriteringar för att bekämpa inflationen. Men Serkan Köse verkar tycka att det bara är att köra på med fullt blås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste få ned inflationen. Jag ser hur prognoserna nu kommer in och hur marknaden prissätter kommande räntesänkningar. Vi måste få ut inflationen ur svensk ekonomi. Det har liberala ledare som Bertil Ohlin tjatat om här i denna kammare i årtionden. Det finns inget annat sätt att få välstånd, investeringar och varaktig och hållbar tillväxt än att få ut inflationen.

Detta är en svår uppgift, särskilt som Sverige tyvärr enligt Socialdemokraterna ska ha en egen valuta. När vi inte ser till att vi har en stabil, starkare och tryggare valuta importerar vi inflation. Vi har en svår sits. Men vi tar ansvar för inflationen.

Vad gäller arbetet med att förverkliga detta har den tidigare samordnaren, som Socialdemokraterna tillsatte, delvis flyttat in sin verksamhet på Tillväxtverket. Nästa år kommer han med en viktig utredning. Han knyter ihop kommuner, regioner, företag och alla andra aktörer som finns, inte minst med staten. Vi lyssnar noga på vad vi kan göra för att samordna insatserna för att stödja den viktiga gröna industrialiseringen av Sverige. Investeringarna fortsätter. Jag ser att socialdemokratiska tidigare ministrar nu kliver rätt in i de här bolagen.

Senast var det min företrädare Eva Nordmark som kliver in i Talga, ett stort australiskt gruvbolag. Det ska bygga viktiga delar till Sveriges batterier i denna fantastiska omställning, som är så nödvändig för att vi ska klara klimatet, fru talman.

Jag ser att andra före detta ministrar kliver in i andra stora bolag i samma bransch för att ställa om. Det är välkommet. De kommer med insikter om varför man själv inte kom längre i detta arbete och vad som bromsade när Socialdemokraterna satt med partier som kanske inte alltid har gillat tillväxt och framåtlut.

Man gillar ofta det gröna. Det är svårt att vara emot den gröna omställningen. Däremot bygger det på tillväxt. Sverige kan klara det tack vare duktiga och framåtsyftande företag. Det är återigen därför, fru talman, som vi levererar fler utbildningsplatser.

Postpandemin hade vi ett annat system. Socialdemokraterna hade inget eget förslag om att behålla detta, i varje fall inte enligt vad jag såg. Vi lägger till 2 000 till dessa nya expansiva regioner särskilt riktat till dem. Vi utbildar fler ingenjörer som tillsammans med teamen kan hjälpa till exempel batteribyggarna och de i gruvorna med att leda omställningen.

Jag är trygg om att vi är på rätt väg. Jag vill återkomma till att man måste klara marshmallowtestet. Man måste klara av att kämpa sig igenom den tuffa tid som inflationen är. Gör vi inte det kommer ingen ekonomisk politik att vara framgångsrik.

Jag råder Serkan Köse och andra framåtlutade socialdemokrater att tala med sina företrädare som nu sitter i styrelserna för dessa stora bolag som gör saker och investerar i Sverige.

Fru talman! Arbetet pågår i Regeringskansliet. Parallellt med detta genomförs hela tiden en politik för att stärka och stödja industrialiseringen i hela Sverige, inte minst i Norrbotten och Västerbotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att vi ställer om energisystemet och arbetar offensivt med skatterna. Fler experter ska kunna jobba i Sverige. Vi sänker skatterna för vanligt folk, så att det lönar sig mer att arbeta. Vi bekämpar inflationen. Vi jobbar med infrastrukturen, som har varit så fruktansvärt eftersatt i många år. Till exempel tog regeringen nyligen beslut om Norrbotniabanans hopknytning för att det ska bli mer tryck i rälsen, så att verksamheter kan börja byggas. Jag ser att många uppskattade detta.

Det här är en del av en samlad politik för att gynna industri i hela Sverige. Det är väldigt glädjande att det i den här regeringens tidevarv finns en stor optimism och att nya investeringar skjuts till. Min enkla bedömning är, fru talman, att det beror på att vi vidtar åtgärder som visar att vi menar allvar med den politik som handlar om att säkra infrastruktur, energi och ett klokt skattesystem. På mitt område kan jag också tala om kompetensförsörjning och de stora satsningarna på vuxenutbildning, dels kommunal utbildning, dels yrkeshögskolan och de andra specialåtgärder som jag nämnde. Vi pratade nyligen i kammaren om Stiftelsen Nordkalotten. Det är på marginalen, men den är viktig för att alla ska ha chans att delta i omställningen och bli en del av det fantastiska som nu sker i Norrbotten och Västerbotten.

Här måste man väl också lägga till att det gäller att mala på med de åtstramningar och förtydliganden av arbetslinjen som vi nu gör. De uppdrag som jag redovisat gällande Arbetsförmedlingen handlar om att tillsammans med a-kassor motverka fusk och fel men också se till att man ökar kraven på att människor ska vara beredda att ta de jobb som finns. Det finns inget annat sätt att bygga välstånd. Därför finns det stora förhoppningar om befolkningstillväxten i till exempel Skellefteå. Den har varit fantastisk och går enligt ledningen i just den kommunen enligt sin egen plan. Man vet att det här kommer att ta tid. Jag är ändå glad att Serkan Köse är väldigt otålig och försöker driva på detta med ytterligare kraft med god hjälp av kontrollinstrumentet interpellationer, fru talman.

Jag vill slutligen säga något om de förändringar som sker i och med inrättandet av superdepartementet. Om man ska få fart på det här, få en balans mellan effektivitet och näringslivets intressen och bygga den teknik som är viktig för att rädda klimatet för svensk del men också globalt är det viktigt att se till att de här besluten fattas. Det är det som är tanken bakom Klimat- och näringslivsdepartementets bildande. Frågor om ansvaret för det måste man rikta till de statsråd som är ansvariga där. Jag ansvarar för det vi gör på Arbetsförmedlingen för att stärka möjligheterna till utbildning ihop med de breda åtgärder som regeringen vidtar för att stärka industrialiseringen i hela Sverige.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig när superdepartementet förväntas vara operativt och vilka departement och verksamheter som kommer att integreras eller samordnas inom detta nya organ. Vidare har han frågat mig om ett formellt beslut om utvecklingen av en nationell strategi för norra Sverige har fattats och, om så är fallet, om jag kan specificera vilka mål och riktlinjer inom mitt ansvarsområde strategin innehåller. Han har också frågat vilka åtgärder och initiativ som är planerade inom ramen för den nationella strategin för norra Sverige för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning som matchar regionens framtida arbetsmarknadsbehov och industriella utveckling.

Klimat- och näringslivsdepartementet har ansvar för frågor som rör klimat, miljö, energi, näringsliv och innovation. Departementet ansvarar även för strålsäkerhet, Agenda 2030 och friluftsliv samt arbetar med omställningen till cirkulär ekonomi. Klimat- och näringslivsdepartementet har två statsråd, energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Departementet har funnits sedan den 1 januari 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Serkan Köse uppger publicerades den 11 januari 2023 en debattartikel där tre statsråd, däribland jag, aviserade en strategi för norra Sverige och för omställningen. Av budgetpropositionen för 2024 framgår också att regeringen avser att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, där det nu sker flera parallella och omfattande industriinvesteringar som behöver realiseras i snabb takt.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för att klara energiomställningen och för att kunna genomföra de stora företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår och planeras. Det finns ett behov av kompetens på gymnasial nivå och yrkeshögskolenivå på många områden med koppling till den pågående omställningen. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2024 att medel tillförs för fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Regeringen föreslår också ett nytt statsbidrag, från och med 2024, för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vid företagsetableringar eller företagsexpansioner med fokus på glest befolkade län, liksom en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna.

Inom arbetsmarknadspolitiken fortsätter regeringens arbete för att återupprätta arbetslinjen. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv. En del i detta är Arbetsförmedlingens arbete med att stödja, kontrollera och följa upp sökaktivitet, inklusive den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa.

Under hösten 2022 invigde Arbetsförmedlingen ett kansli för omvandling och matchning i norr, med ett kontor i Skellefteå. Därefter har även ett kontor upprättats i Luleå. Kansliets uppdrag är att arbeta med såväl strategisk samverkan som operativa insatser för att testa och identifiera framgångsrika arbetssätt som främjar geografisk rörlighet och kompetensförsörjning till de kommuner i Norrbotten och Västerbotten som i dag står mitt i eller inför stora företagsetableringar eller företagsinvesteringar i samband med den gröna omställningen. Kansliet arbetar med privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt.

Sverige behöver även bli bättre på att attrahera och behålla utländsk arbetskraft med efterfrågad kompetens. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen en satsning om 25 miljoner kronor 2024 för att stärka samordning av statliga myndigheters processer och arbete kopplat till internationell kompetens.

Fru talman! Det framgår rätt mycket av budgetpropositionen. Där har Socialdemokraterna lite mer resurser än de 92 059 000 000 som vi anslår vid sidan av våra enorma satsningar på ingenjörsutbildningarna, yrkeshögskolan, yrkesvux och grundskolan, som jag berättade om.

Detta kommer dock inte att räcka, utan vi måste även fortsätta att jobba med näringslivsklimatet och en energipolitik för landet och för den gröna omställningen. Det där är fundamenta som gör att vi kan se det positiva i utmaningen att människor inte längre ska flytta från Norrbotten och Västerbotten utan till Norrbotten och Västerbotten. Det måste vi bejaka och se som positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer detta att ta några år; i exempelvis Skellefteå kommun säger man att man måste växa långsamt. Just nu har man ett stopp för bostäder, vilket har varit uppe här. Ett par av projekten har också stoppats. Det byggs nytt, men några av projekten har stoppats på grund av inflationen. Man vädjar till oss: Banka ut inflationen och få balans i räntorna - få helst ned räntorna - så kommer dessa projekt att sätta igång!

Ambitionen är alltså att möta de enorma möjligheter som finns. Till detta kommer - det har vi inte pratat om i kväll, men vi kommer att kunna göra det andra gånger - behovet av en fungerande arbetskraftsinvandring till Sverige. Det kan också vara starkt bidragande genom att människor kommer hit med extremt kvalificerad kompetens och kan vara med och bygga Sverige tillsammans med alla oss andra. Vi mottar en utredning om detta i januari, vilket kommer att hjälpa till i arbetet med att få ordning på den svenska arbetsmarknaden och möta den fina efterfrågan på människor som finns i inte minst Norrbotten och Västerbotten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är klart att jag också har noterat att Socialdemokraterna för nästa år på det utgiftsområde som vi pratar om har mer pengar än de 92 059 000 000 kronor som är beräknat. Och när man är i opposition är det mycket lättare att ge mer pengar till allt. Men jag vill höja ett varningens finger. När jag var på ett seminarium om Kjell-Olof Feldts bok Alla dessa dagar varnade han för att kunna ha pengar till allt.

Och jag vill understryka att när jag pratar med näringslivet, med kommuner, med regioner och med arbetsmarknadens parter är de tydliga med att det är några fundamenta som är avgörande. Inte minst gäller det satsningarna på ingenjörer, på yrkeshögskolan, på yrkesvuxenutbildningen och på hela ungdomsskolan, där man styr mer mot de yrken som efterfrågas. Det är en svår utmaning. Men det åvilar oss alla att styra mot utbildningar som gör att ungdomar har möjlighet till arbeten där arbetsmarknaden söker nya medarbetare. Det är det som avgör. Och grundplattan är en starkt fungerande energipolitik som ger en framtidstro så att dessa investeringar kommer på plats.

Vad gäller just arbetsmarknadsutbildningarna är det korrekt att jag tyckte att det behövdes en ny styrelse med personer som hade erfarenhet av att verka i myndigheter som är väldigt populära och som har klarat svåra omställningar och personer med bred erfarenhet från arbetsgivarorganisationer. Det kommer fram här också att det har varit för dålig kontakt mellan Arbetsförmedlingen och inte minst lokala och regionala aktörer för att det ska bli rätt arbetsmarknadsutbildningar och för att rätt personer kan söka till dem. Det har också lyfts fram i tidigare svar från mig under kvällen. Men jag ska ärligt säga att detta går parallellt med bättre upphandling och krav på jämställdhet, som Serkan Köse var inne på. Det krävs också att personer verkligen är rustade för att kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning. Den är krävande. Vem som helst kan inte bara gå en sådan för att man har varit långt från arbetsmarknaden under lång tid. Man måste också vara rustad på så sätt att man klarar av att gå en sådan utbildning. Det kräver ofta inte minst kunskaper i svenska språket för att utbildningen ska vara effektiv för alla deltagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns det alltså ett jobb att göra för Arbetsförmedlingen. Min förväntan är att de ska leva upp till kraven på att antalet arbetsmarknadsutbildningar ska öka och att de ska vara mer jämställda. Och upphandlingen är en nöt som Arbetsförmedlingen har att knäcka. Detta är dock reglerat av rätt mycket lagstiftning från inte minst denna kammare men även en hel del EU-lagstiftning.

Fru talman! Det är en fantastisk utveckling som nu sker. Efter att regeringen tillträdde har nya investeringar presenterats. Inte minst beror det på att vi har lagt om energipolitiken. Det var ju en ärendedebatt om den här i kammaren tidigare här i dag. Det är ju så otroligt viktigt att vi får baskraften och tillväxten i reglerad kraft i form av svensk kärnkraft.

Jag förutsätter att alla som är intresserade av en fungerande arbetsmarknad nu ställer sig bakom detta, för det är inte bara människor som behövs utan också elproduktion, gärna i form av vind och sol. Men vi måste också ha baskraftens effekt för att systemet ska fungera.

Arbetsförmedlingen har öppnat särskilda kanslier i både Skellefteå och Luleå för att möta behovet, vilket är väldigt viktigt. Vi jobbar för att Arbetsförmedlingen ska öka kraven på människor att vidareutbilda sig. De ska ha möjlighet men också krav på att göra det för att rusta sig för de jobb som finns. De ska då också vara beredda att flytta. Vi ska se till att arbetsgivarna följer upp detta på ett bättre sätt.

Vi gör en stor, unik satsning på STEM, till exempel ingenjörssatsningar. Inte minst kommer det Luleå tekniska universitet till godo för att möta efterfrågan på ökad kompetens. Det gäller ingenjörsutbildningarna men också yrkeshögskolans tillväxt. Denna fantastiska verksamhet har haft en så positiv historia, som den förra liberala borgerliga regeringen introducerade och som Socialdemokraterna vårdade, vill jag understryka, under era regeringsår. Nu ser vi till att den växer ytterligare, för den ger mycket effekt och är väldigt populär hos arbetsgivarna, tillsammans med yrkesvuxutbildningen.

Detta är grunden för att bygga igen den utbildningsklyfta som ligger mellan högre efterfrågan på arbetskraft och en alldeles för hög arbetslöshet i Sverige. Det gäller att få människor att kunna rusta sig för de jobb som fortfarande är lediga men också de som kommer framöver när de här industrierna fortsätter att utvecklas. Också utländska aktörer gör stora investeringar i Sverige, för man tror så starkt på Sverige med den politiska inriktning vi har. Det är centralt för Sverige och vår gröna omställning men också globalt sett, för det här är en utmaning för hela vår jord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi då är så populära när det gäller att producera både batterier och andra komponenter i den gröna omställningen är ju helt fantastiskt. Ta bara det som sker lite längre söderut, i till exempel Ludvika. Det är fantastiskt. Vi ser det också på andra håll i Sverige.

Det finns en tro på Sverige när vi nu har en stabil energipolitik. Vi satsar på ingenjörsutbildningarna, och vi satsar på yrkesvux för att ställa om människor som finns i Sverige, som är redo och som är en tillgång med rätt kompetens på plats. Men också med yrkeshögskolan ser man positivt på detta.

Vi har utlovat en strategi för detta som är bredare. Jag brukar peka på att Peter Larsson inom ramen för Tillväxtverket nu har en viktig roll att spela, och han rapporterar återkommande. Men han återkommer naturligtvis löpande till regeringens samtliga ministrar i frågan.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om jag kan beskriva hur Stiftelsen Nordkalottens strategier och verksamheter planeras att ändras eller utvecklas för att stödja arbetsmarknaden i norra Sverige, särskilt med avseende på kompetensförsörjningen för den gröna omställningen, jämfört med dess nuvarande åtgärder. Vidare har Serkan Köse frågat mig vilka incitament och stödåtgärder som övervägs för att uppmuntra och underlätta för människor att flytta till norra Sverige, där det finns jobbmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I norra Sverige pågår en omfattande nyindustrialisering kopplat till den gröna omställningen. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot arbetsmarknadens behov behöver bland annat arbetsmarknads- och utbildningspolitiken utformas så att fler ges förutsättningar att utbilda och vidareutbilda sig för att bättre matcha den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Det är också något som jag har tagit upp i flera interpellationer tidigare i denna kammare.

Låt mig börja med att konstatera att Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, med säte i Övertorneå, är ett unikt samarbete som vi värnar. Det bidrar till att utveckla arbetsmarknaden, öka kompetensen och konkurrenskraften och stärka det nordiska samarbetet i första hand inom de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen är verksam i en av Sveriges industriellt och ekonomiskt mest snabbväxande regioner. Stiftelsen erbjuder utbildningar i branscher där det behövs fler medarbetare, till exempel automationsteknik, vård och omsorg samt mekaniker inom tunga maskiner och fordon. Utbildningar mot, eller med inslag av, it är i dag det största utbildningsområdet i stiftelsens verksamhet.

Många av deltagarna som anvisas till utbildningarna står långt från arbetsmarknaden. Stiftelsens verksamhet utmärker sig genom en helhetslösning som inkluderar boende och utbildning på samma plats och goda möjligheter till individuell anpassning av utbildningen, något som är särskilt viktigt för en målgrupp som ofta har dåliga upplevelser från skolan. Det elevsociala perspektivet är också en viktig del av stiftelsens verksamhet. För många elever innebär studier hos Stiftelsen Nordkalotten en möjlighet att bryta upp från en miljö som har negativ inverkan på deras studier.

I den nya överenskommelsen får stiftelsen ett tydligare uppdrag att förbättra stödet till eleverna utöver det rent pedagogiska, med syfte att fler ska kunna fullfölja sina studier.

Regeringen har, med förbehåll för godkännande, undertecknat en överenskommelse om fortsatt verksamhet i stiftelsen, som har lämnats över i en proposition till riksdagen. En godkänd överenskommelse innebär att stiftelsens verksamhet möjliggörs för perioden 2024-2027.

Arbetsförmedlingen anvisar arbetssökande till de utbildningsplatser som stiftelsen tillhandahåller. Arbetsförmedlingen kan erbjuda reseersättning och ersättning för dubbelt boende i samband med deltagande i arbetsmarknadsutbildning, vilket kan stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten har en begränsad men viktig roll att spela i strävandena att möta behoven av kompetens på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst i relation till den pågående gröna omställningen i de norra delarna av landet.

För att främja rörligheten på arbetsmarknaden krävs dock en bred politik. Regeringens arbete med att återupprätta arbetslinjen fortsätter. I budgetpropositionen för 2024 föreslås flera förändringar för en effektivare arbetsmarknadspolitik. I regleringsbrevet för 2023 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att stödja, kontrollera och följa upp sökaktivitet, inklusive den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Vidare ingick det i uppdraget att myndigheten ska fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter. För att förbättra förutsättningarna att hantera en ökad arbetslöshet samt höja kvaliteten i myndighetens kontrollarbete har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillsammans med andra förslag i budgetpropositionen, till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare samt fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen, bidrar de föreslagna satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken till att stärka arbetslinjen.

Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt.

Fru talman! Jag återupprepar det jag sa: Att lämna in yttranden till myndigheter bör generellt inte vara kopplat till en statlig ersättning. Det är i det här fallet Arbetsförmedlingen som ansvarar för att de legala förutsättningarna är korrekta.

Men möjligheten att komma in med yttranden är viktig, och den processen ska vara utformad på ett sådant sätt att det underlättar för alla hederliga företag och alla dem som vill göra rätt för sig. Jag håller med om det som Sofia Amloh lyfter här om att rätt ska vara rätt. Det är också rimligt för företagen att de möter en sjyst konkurrens och inte en massa aktörer som är oseriösa eller i värsta fall grovt kriminella.

Fokus är på att man ska underlätta detta, och det ligger också i Arbetsförmedlingens uppdrag att se till att man gör det lätt att komma in med yttrandena. Men den principiella grunden är trots allt att man inte ska ge betalt för att någon kommer in med yttranden. Det är i alla fall ett väldigt ovanligt tillvägagångssätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Att lämna in yttranden till myndigheter bör generellt inte vara kopplat till en statlig ersättning. Det är det som är själva grunden i detta. Men det ska vara möjligt. Det är viktigt eftersom vi behöver ha omfattande gemensamma insatser från många olika myndigheter och gärna alla andra aktörer också som är med och tar samhällsbyggnadsansvar, inte minst arbetsmarknadens parter.

Men för att komma till rätta med inte minst arbetslivskriminalitet räcker det inte att bara satsa så kraftigt på rättsväsendet och se till att det växer, som regeringen gör. Det handlar om a-krimcenter och hela det paketet för att komma åt dessa grova kriminella. Som ni vet kan det handla om upp till 10, 20 eller 100 miljarder. Det finns många olika siffror på hur mycket pengar som rinner ut av skattepengar som ska gå någon annanstans, till viktiga insatser. Det gäller bland annat utbildning, som vi har pratat om tidigare, och välfärd i övrigt.

Det centrala är att man har en möjlighet att avge dessa yttranden på ett effektivt och väl fungerande sätt. Nu nämndes riksrevisionsrapporten om subventionerade anställningar, och det är klart att regeringen återkommer till den med ett svar i form av en skrivelse till riksdagen. Då kommer vi att få tillfälle att debattera det.

En orsak till att alla pengar kanske inte alltid används är att det sker en omfattande kontroll. Men den kan behöva vara bättre. Om man ställer de 200 000 yttrandena i relation till de belopp vi pratar om kan jag försäkra debattörerna i interpellationsdebatten att det avgörande är att det sker på ett effektivt och fungerande sätt. Det har ju inte blivit fler yttranden sedan möjligheten infördes att få betalt för att komma in med yttranden till myndigheten, utan snarare tvärtom.

Här är det väldigt viktigt att man jobbar med huvudprocessen för att det hela ska fungera effektivt. Det uppdraget har Arbetsförmedlingen i dag, och jag är helt säker på att fackföreningar och arbetstagarorganisationer är beredda att hjälpa till för att underlätta. De har också ett stort intresse av att verksamheten fungerar på ett bra sätt.

Möjligheten är stor att påverka genom att man får komma in med yttranden. Men principen att man får betalt för att komma in med yttranden och att det ska kopplas till en statlig ersättning är inte på något sätt självklar.

Fru talman! Det är självklart viktigt med goda relationer från regering och riksdag med arbetsmarknadens parter. Samtidigt ska man se till att rollfördelningen är korrekt och upprätthålls så att den svenska modellen respekteras.

Regeringen står självklart bakom den svenska modellen. Vi ser till exempel därför med glädje hur man med nya överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter nu kan se etableringsjobben växa fram och se hela omställningspaketet och omställningsstudiestödet där arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tar ett stort ansvar.

När det gäller den här frågan lägger vi upp alla frågor för en analys av för- och nackdelar. Vi tittar på om det är rimligt. Det är viktigt att man ska kunna ge den här insynen för arbetstagarorganisationerna och att de ska kunna skicka in de här synpunkterna. Det är väldigt viktigt.

Men det ska också ske enkelt och okomplicerat. Där finns det en hel del att utveckla. Det har vi varit tydliga med i vårt uppdrag till Arbetsförmedlingen. Vi förväntar oss också att arbetstagarorganisationerna medverkar i detta för att göra det enklare. Det handlar om att kunna stoppa oseriösa aktörer som kanske inte har de legala förutsättningar som krävs för att kunna vara föremål för den här insatsen från Arbetsförmedlingen.

Det är trots allt en myndighetsutövning som ligger i detta. Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att se till att den kontrollen fungerar. Det har inte alltid varit så att man har fått ge synpunkterna, men det ska man fortsätta att kunna göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har bedömt att det är orimligt att man ska betala arbetstagarorganisationerna för denna möjlighet. De bör klara av detta ändå. Men det ska se på ett enkelt och effektivt sätt så att den börda som hänvisas till i interpellationen inte blir särskilt omfattande.

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag har bedömt riskerna med att avskaffa statsbidraget till arbetstagarorganisationer för vissa kostnader och vad som i så fall framkom i denna riskbedömning. Sofia Amloh har även frågat mig om jag kommer att ta några initiativ för att säkra fackens benägenhet att även fortsatt lämna yttranden till Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är hög trots en stark efterfrågan på arbetskraft sedan pandemin. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv.

Gällande de yttranden som arbetstagarorganisationerna lämnar till Arbetsförmedlingen i samband med insatser som är förlagda på en arbetsplats gjordes 2022 flera förordningsändringar som syftade till att göra hanteringen av yttranden mer ändamålsenlig och välfungerande.

Det tydliggjordes att arbetstagarorganisationerna ges möjlighet att yttra sig om arbetsplatsens lämplighet med utgångspunkt i de krav på anordnaren eller arbetsgivaren som gäller för respektive program eller insats. Samtidigt infördes ett nytt statsbidrag för kostnader för att ge in yttranden.

Att lämna in yttranden till myndigheter bör generellt inte vara kopplat till en statlig ersättning. I budgetpropositionen för 2024 föreslår därför regeringen att detta statsbidrag avskaffas.

När det gäller fackens benägenhet att lämna yttranden är det viktigt att de processer och arbetssätt som omgärdar arbetet med yttranden är effektiva och enkla. Här har Arbetsförmedlingen, i dialog med arbetstagarorganisationerna, ett ansvar för att möjliggöra detta. Arbetstagarorganisationerna bör ha ett eget intresse att själva ge in yttranden för att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Det är viktigt att poängtera att det är Arbetsförmedlingen som har ansvar för att genomföra arbetsgivarkontroller med syfte att granska om företagets ekonomiska och legala förutsättningar uppfyller förordningsstyrda krav. Förordningarna för de subventionerade anställningarna ger Arbetsförmedlingen möjlighet att till exempel neka stöd till arbetsgivare och anordnare som inte har ekonomiska möjligheter att betala ut lön till den anställda eller är dömda för ekonomisk brottslighet.

Jag kommer att följa utvecklingen noga gällande yttrandena och deras roll för att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Fru talman! Tack, Jonathan Svensson, för att du lyfter den här mycket angelägna frågan! Det finns ingenting som är så viktigt för en ung människa som att gå till skolan. Har man svårt att gå till skolan ska man få hjälp med det, för klarar man skolan är framtiden ljus för unga människor.

Men det kommer också med ett pris. I samhällskontraktets Sverige förväntar vi oss att ungdomar lägger manken till, lägger bort mobilen och släpper skärmarna. Man sköter sig, man bildar sig, man läser läxorna. Allt det där är jätteviktigt, och det är också svårt, för sker inte detta måste man se till att tidigt ge stöttning via socialtjänsten.

Jag nämnde ungdomspolitiken i inledningen av mitt svar. Den är bred. Det finns ingenting som är så viktigt som att kunna kompensera. Om det är svårt i skolan och om föräldrarna inte klarar av det är vid sidan av socialtjänsten inte minst idrottsföreningar och andra aktiviteter som scouter och kultur något som är viktigt. Där kan ungdomar skaffa sig en gemenskap så att de inte drunknar i det slukhål av meningslöshet och tomhet som jagas på av alla dessa falska profeter på sociala medier som vill ha en att sitta och titta på skärmar.

Vägen till frihet och egenmakt också för unga människor ligger i att använda sig av de stora möjligheter som finns i Sverige. Det börjar i skolan och avgörs också rätt mycket i skolan, och det är därför som det är viktigt att det finns både en andra chans och en helt annan chans med både vuxenutbildningar och folkhögskolor - allt som kan ge ungdomar en chans att komma igen om de har misslyckats i skolan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi har ju de här interpellationsdebatterna för att man ska kunna hinna svara alla. Det är klart att när tre fantastiska företrädare för oppositionen är här hinner man inte riktigt med när det dyker upp helt nya frågor.

Det är korrekt att regeringen kommer att fortsätta prioritera i uppdraget till Arbetsförmedlingen. Man ska verkligen se till att ordna bättre, närmare och snabbare service till personer som behöver ha en så kallad kodning för att få tillgång till lönebidrag eller andra stöd som man kan ge när någon har en funktionsvariation. Det är väldigt viktigt, för alla människor ska få en chans att bidra. Jag vill också säga att många gör det i dag. Vi vet vad det betyder. När man träffar personer som får det här stödet är det mycket starka möten som visar vilken värdighet, frihet och egenmakt det ger att förverkliga både små och stora drömmar, vilket det ges möjlighet till för dessa personer. Det är helt korrekt att de stöd som finns ska användas.

Fru talman! Enligt vår grundlag är Arbetsförmedlingen den myndighet som ska verkställa beslut och lösa de här problemen, men de har det kämpigt. De har varit med om några tuffa år och ganska stora omställningar. Socialdemokraterna säger att det inte var de utan någon annan som var ansvarig. Men det lades ju inte ned 10, 20, 30, 40, 50 eller 60 utan hur många kontor som helst! I den situationen är det såklart en stor omställning man gör för att bli effektivare och komma närmare medborgarna. Det gäller inte minst personer med funktionsvariationer som man ska ge hjälp och stöttning att komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Friskoledebatten kan vi väl spara till en annan gång? Jag tillhör nog dem som tycker att det är dags att göra någonting åt det här. Liberalerna har samlat stöd i riksdagen för att genomföra de förändringar som det inte gick att samla stöd för tidigare. Det är klart att vi måste se till att profit inte står överst på dagordningen för någon, och jag tycker att det är viktigt att saker som religion inte heller kommer i första rummet. Det är därför vi har Skolinspektionen som aktivt kollar alla skolor - även de som har kommunala huvudmän. Jag lämnar det ämnet nu.

När det gäller inlägget om seminarier kan jag berätta att jag har varit på ett sådant, fru talman, som handlade om Kjell-Olof Feldt, som nämndes här tidigare. Jag vänder mig till er på läktaren och alla andra närvarande. Det handlade om Alla dessa dagar, där Kjell-Olof Feldt beskrev vad som hände när den svenska ekonomin så att säga gick i drickat. Överbudspolitik och pengar till allt skapade en enorm överhettning och en ekonomisk svårighet som det tog många år att ta sig ur. En senare företrädare som också var finansminister och senare statsminister, Göran Persson, var noga med att man måste ha ordning på ekonomin. Man kan inte släppa inflationen och skuldsättningen, utan man måste ha ekonomiska fundamenta i ordning.

Vad gäller ungdomsarbetslösheten och situationen för människor med funktionsvariationer, långtidsarbetslösa eller vem som helst som blir av med jobbet i Lesjöfors handlar det om personer som är beroende av att vi har ordning på ekonomin och får ned inflationen och räntorna så att investeringarna kommer igång. Det är nämligen då jobben kommer tillbaka, och det kommer att vara avgörande. Det är grunden, tillsammans med alla de utbildningsinsatser i mångmiljardklassen som kommer att ske, inte minst inom ramen för Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Det är lätt att hålla med om den passion som finns här för att unga personer ska ta ansvar för sitt eget liv och för att man ska ge dem både en hjälpande hand och ställa krav. Det är det samhällskontrakt som vi pratade om i den förra debatten - vikten av att man tar emot och ger anvisningar så att det ska hända något om man tycker att det behöver tryckas på lite i kravdelen.

Vi kommer inte undan fundamenta. Vi måste gå tillbaka till de grunder i skolan som gör att unga människor blir anställbara. Vi vet att arbetslösheten fortfarande är väldigt låg hos unga personer som har klarat skolan. Oavsett om de har gått en mer yrkesinriktad utbildning eller en teoretisk utbildning är arbetslösheten väldigt låg där.

Utmaningen ligger hos de unga som hoppar av skolan eller som kanske aldrig kommer dit därför att de är så kallade hemmasittare. Det är en enorm utmaning, men svaret för att mota ungdomsarbetslösheten är att unga personer ska ha den kompetens som krävs på en många gånger komplex arbetsmarknad.

Det är korrekt att vi har en hel del workshoppar. Vi funderar mycket på vad vi kan lära av tidigare regeringars politik och varför den inte lett till de resultat man sa sig sträva efter. Det var för att man missade några viktiga grunder, allt från utbildning till krav på språk och på att människor ska vara beredda att ta de jobb som finns. Vi får se om det finns någon omprövning av detta hos Socialdemokraterna.

Vi menar att det som Socialdemokraterna själva har föreslagit, alltså sänkta skatter på låga och medelhöga inkomster, är rimligt. Man måste också göra det lönsamt att arbeta för personer med låg inkomst, vilket man mycket väl kan ha i början. Ofta är det första jobbet inte det bästa jobbet, utan man kan byta jobb under livet och vidareutbilda sig.

Det finns enorma möjligheter i Sverige att själv bestämma om man med hårt arbete, flit och ansträngning vill byta arbete. Då kan man under hela livet delta i det så kallade livslånga lärandet. Förutsättningarna för detta har kanske aldrig varit bättre än nu. Detta är viktigt, för arbetsmarknaden är i ständig förändring. Detta gäller inte minst för de unga som börjar arbeta i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den tanke som finns om att det är politiken som kan lösa allt tror jag att vi kan skapa goda förutsättningar för näringslivet så att det finns tillgång till energi och så att unga människor klarar utbildningen. Jag möter också kompetensefterfrågan, men alla ungdomar som har utbildningen på gymnasienivå avklarad kommer i regel i arbete.

Dessutom har vi omfattande insatser inom ramen för Arbetsförmedlingens garantier för att se till att ingen går hemma, för då är risken att man hamnar i annat elände. Man vänder på dygnet och får dåliga vanor, och i värsta fall finns det andra verksamheter som drar i en, såsom kriminalitet, eller i värsta fall psykisk ohälsa och missbruk.

Jag vill nog säga att vi har ganska omfattande stöd och hjälp för ungdomar. Det är väldigt svårt att hjälpa ungdomar som har hoppat av skolan, men vi ska aldrig ge oss. Det är därför hundratusentals personer utbildar sig inom till exempel komvux varje år. Det är en viktig insats.

Fru talman! Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska ungdomsarbetslösheten.

Inom ungdomspolitiken prioriterar regeringen bland annat att ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att fler - unga som äldre - ska komma i arbete. Ansvarsfördelningen för genomförandet av arbetsmarknadspolitiken bygger på att Arbetsförmedlingen har en flexibilitet att anpassa sina insatser och fördela resurser utifrån regionala och lokala behov.

I budgetpropositionen för 2024 föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag om 200 miljoner för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet. Tillsammans med andra förslag i budgetpropositionen, till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg och medelinkomsttagare samt fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen, bidrar de föreslagna satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken till att stärka arbetslinjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Gällande utbildningsområdet föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1 362 miljoner kronor tillförs för fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för fler utbildningsplatser i yrkeshögskoleutbildning för 2024, båda summorna inklusive studiestöd.

Man bör komma ihåg att den enskilt viktigaste insatsen för att ungdomar långsiktigt ska etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker också individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens. Samtidigt som det finns många som kan arbeta har välfärden och näringslivet svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Därför är det viktigt att arbetsmarknadens behov i större utsträckning får styra hur utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen dimensioneras.

Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och hur Arbetsförmedlingen genomför sitt uppdrag att tillgodose behoven hos både arbetssökande och arbetsgivare.

Fru talman! Låt mig ta fasta på vad vi gör. Det finns ju ett helt avsnitt med rätt många miljarder. Vi har ju debatterat detta hur mycket som helst, men jag kan räkna upp det igen. Det gäller att stärka arbetslinjen, att stärka utbildningslinjen och att stärka språklinjen. Jag har stor respekt för att Serkan Köse vill ha en annan ton i detta och kanske vill ha fler extratjänster och färre etableringsjobb eller vilken mix man nu väljer. Ibland måste man dock prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tar fasta på det Serkan Köse sa om samhällskontraktet. Det tycker jag låter som gammal fin socialdemokrati. Jag blir alldeles varm när jag hör Serkan Köse tänka tanken att det finns ett kontrakt där det finns rättigheter och skyldigheter.

Jag hörde också Serkan Köse nämna Arbetsförmedlingens anvisningar. Även det låter som ljuv musik, tycker jag. Det kanske är en omprövning på gång också på det området för att sätta mer kraft i detta. Vi har en stark a-kassa, men den är till för att användas när det inte finns några jobb. Om det finns arbeten måste man, som jag har nämnt, vara beredd att utbilda sig och kanske flytta till en annan kommun. Det är viktigt att anvisa mer, så att människors tid i arbetslöshet blir så kort som möjligt.

Jag tar fasta på detta. Jag ser fram emot fler debatter där vi pratar om vikten av att ställa krav, för det är att bry sig. Möjligheter måste följas upp av individens personliga ansvar.

Jag tar också fasta på tanken på ett samhällskontrakt och på att alla ska arbeta. Man måste sätta mening i detta, och jag ser fram emot att höra mer om vad Socialdemokraterna menar.

Jag är övertygad om att vi kan finna varandra här. Det är inte en dag för tidigt. Vi har funnit varandra förr, men det är politikens innehåll som är avgörande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om jag inte minns helt fel var det en socialdemokratisk regering som under åtta år såg till att vi drev den politik vi gjorde. Man måste ju ta ansvar när man sitter i regeringen. Man kan inte bara stå vid sidan och efteråt säga att det var någon annan. Det funkar inte. Det är som ett barn som har ätit upp alla ostkrokarna på fredagskvällen och som har ostkrokar överallt men ändå säger att det var någon annan som gjorde det. Ni har ju stått för den linje som Sverige har drivit.

Serkan Köse och jag är överens om att en aktiv arbetsmarknadspolitik måste bygga på mer än det som man gör på Arbetsförmedlingen. Vi har ju ett uppdrag om fler arbetsmarknadsutbildningar. När Arbetsförmedlingen återrapporterar till mig redovisar de hur svårt det är med upphandlingar, och det gör de säkert också till Serkan Köse när Arbetsförmedlingen är i utskottet. Det är därför vi har en ny styrelse på plats. Det är därför de har ett tydligt uppdrag att förstärka detta. De ska se över hela sitt upphandlingssystem eftersom det krävs fler arbetsmarknadsutbildningar.

Jag är helt säker på att även Serkan Köse tycker att det är bra med yrkesvuxutbildningar och yrkeshögskolan. Där utökar vi nu verksamheten, som är mer reguljär utbildning.

Det är också så att Socialdemokraterna gjorde ett förtjänstfullt arbete eftersom det nu finns en möjlighet, som vi verkligen har bejakat, att dimensionera gymnasieutbildningen på ett sådant sätt att man kan försöka styra dit där jobben finns. Det krävs ju ett omfattande arbete för att se till att unga människor läser till mer yrkesinriktade - och viktiga - utbildningar för till exempel vård- och omsorgsyrken, industri eller installationer. Det är ju helt centralt. Detta är också ett viktigt arbete som görs.

Om detta ska bli framgångsrikt måste man dock börja tidigt i skolan. Oavsett vad de ska studera måste barnen tidigt lära sig att läsa, räkna och skriva. Det är därför vi lägger om skolpolitiken från det skärmflum som jag var inne på tidigare.

Personer som har kommit till vårt land, kanske för många år sedan, måste lära sig svenska. Det är därför vi ställer om svenska för invandrare för att försöka öka kraften när man träder in i undervisningen tidigt. Man kanske inte ska ha hur lång utbildning som helst. Precis som lågstadiet i regel är begränsat till tre år ska det finnas tidsbegränsningar för sfi. Vi lägger också in att man ska kunna kombinera svenskutbildning med en annan aktivitet, till exempel en utbildningsinsats, för att snabbare komma i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en lång väg. Det finns en stor utbildningsskuld och en stor språkskuld. Detta måste man överbrygga genom att rusta människor. Det är därför vi gör förändringar inom utgiftsområdet och till exempel lägger mer på yrkesutbildningar. Vi tycker att det är bra. Jag står för det till hundra procent.

Jag förstår - och har förstått - att Socialdemokraterna alltid har velat lägga ännu mer pengar på andra insatser. Vi har ju pratat om extratjänster och annat som Socialdemokraterna verkligen har älskat. Jag tror dock mer på etableringsjobb. Jag tror att detta i förlängningen kommer att leda till fler reguljära jobb för de berörda personerna än vad extratjänsterna har gjort. Alla utvärderingar har visat att insatser med ett reguljärt arbete som tydligt mål är bättre. Detta gäller inte minst etableringsjobben.

Fru talman! Det är klart att det är en väldigt besvärlig situation som människor befinner sig i. Vi har en alldeles för hög arbetslöshet, och vi behöver få upp sysselsättningen inte minst i de grupper som i dag befinner sig långt från arbetsmarknaden. Det kan handla om personer som egentligen aldrig har haft ett reguljärt arbete.

Detta är ett svårt arbete. Vi har rejält många miljarder avsatta till arbetsmarknadspolitiken, men det är korrekt att vi till exempel förändrar regelverket för de personer som jobbar inom att rusta och matcha genom att vi satsar mer på yrkesutbildning och yrkeshögskolan, vilket jag har nämnt tidigare. Vi låter nu etableringsjobben växa fram, och vi tror att de kan vara ett väldigt viktigt stöd i arbetet med den här förändringen.

Målet, som är bundet av riksdagen, är att vi ska se till att ha en väl fungerande arbetsmarknad. Men en utbildningsskuld tar tid att utbilda bort. Brister i svenska språket tar det tid att komma till rätta med. Och vad gäller tillgången på arbete beror den väldigt mycket på hur det går för svenska företag. I en tid av ekonomisk kris måste man hålla fokus på huvudmålet, och det är att banka ut inflationen. Det finns ingen genväg, hur gärna Serkan Köse - som lyfter viktiga frågor - än önskar. Man kan inte komma runt detta på något sätt.

Man kan alltid bedriva en mer socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik, men den har alltid inneburit ökade kostnader för skattebetalarna och mindre effektivitet. Den har inte heller lett till Europas lägsta arbetslöshet utan snarare nästan tvärtom. Då måste man självklart vara beredd att gå en annan väg, att trampa en ny stig, och här skulle det behövas lite omprövning från Socialdemokraterna.

Det går att vända detta; vi ser att jobben växer fram i de kommuner som har en stark utveckling. Där har vi ett annat, mer så kallat "angenämt", problem, nämligen att det i en snabb expansion saknas människor som flyttar dit. Då måste man möta det genom utbildning av den arbetskraft som saknas. Det finns arbetskraft, men den har kanske inte rätt utbildning. Det är därför vi gör dessa satsningar på mer reguljär utbildning.

Jag vill dock understryka att jag är väldigt glad att vi - förhoppningsvis snart, på nyåret - kan se etableringsjobben, som är så viktiga och som parterna har tagit ett stort ansvar för att ta fram. De är en viktig del för att just möta inte minst människor som har varit långtidsarbetslösa - eller som kanske aldrig ens har haft ett reguljärt arbete över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om jag och regeringen har satt några specifika mål för arbetsmarknadspolitiken, och i så fall vilka. Vidare frågar han om jag och regeringen anser att regeringens åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken är tillräckliga för att hantera den försämrade situationen på arbetsmarknaden, och om inte, vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta.

Regeringen fortsätter arbetet för att återupprätta arbetslinjen. Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är en förutsättning för det svenska välfärdssamhället. Trots att Sverige har en hög sysselsättningsgrad är det många som inte försörjer sig genom eget arbete. För att motverka detta måste såväl transfererings- som skattesystemen vara utformade så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och att den blir mer kostnadseffektiv. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds stöd och insatser. Det ska också finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.

Det riksdagsbundna målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Regeringen har i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2023 beslutat om mål, återrapporteringskrav och uppdrag. Arbetsförmedlingen ska bland annat prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning. Myndigheten ska också motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, och arbetet med en effektiv och rättssäker ärendehandläggning ska stärkas. Arbetsförmedlingen fick också i uppdrag att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.

Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms skapa tillräckliga förutsättningar för Arbetsförmedlingen att hantera den försämrade situationen på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet. Tillsammans med andra förslag i budgetpropositionen, till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, bidrar de föreslagna satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken till en stärkt arbetslinje.

Regeringen föreslår även fler platser inom yrkeshögskolan och inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen så att tillgången till sådan utbildning förbättras och fler snabbt kan komma i arbete. Satsningarna är avgörande både för Sveriges konkurrenskraft och för individer som får en bättre möjlighet att komma i arbete.

Omställnings- och kompetensstödet och omställningsstudiestödet ökar också individernas möjligheter att få eller behålla ett arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser inom arbetsmarknadspolitiken som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet skapas möjligheter för dem som ändå tvingas lämna sina jobb att komma vidare till studier eller till andra arbeten.