Nina Larsson

Fru ålderspresident! Regeringen har vidtagit åtgärder för att lindra effekterna av exempelvis de höga matpriserna. Regeringen har sänkt reduktionsplikten och föreslår olika stödåtgärder.

Hög inflation har gröpt ur sparkapital och löneutvecklingen och gjort oss alla fattigare. De med små marginaler som var drabbade innan har naturligtvis fått det ännu tuffare.

Regeringen fortsätter att stärka köpkraften för hushåll oavsett hur hushållen ser ut. I grund och botten är det den som jobbar som har förlorat mest. Det är också därför som vi har sänkt skatten två år i rad för att kunna kompensera det.

Sänkt skatt på arbete och pension innebär att vi stärker hushållens köpkraft. Det är en viktig åtgärd för att kompensera löntagare som har fått se sina reallöner minska till följd av den höga inflationen.

En familj med en polis och en sjuksköterska får exempelvis 9 000 kronor mer i plånboken 2025 jämfört med 2024.

Samtidigt har sjukersättningen och många andra ersättningar räknats upp med inflationen, till skillnad från lönerna. Regeringen gör även ytterligare satsningar för att stärka de mest utsatta hushållen genom att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer.

Regeringens mål är självklart att stärka alla hushåll, att göra Sverige och svenskarna rikare och att se till att vi får en bättre tillväxt. Vi ska se till att fortsätta stötta hushållen och stärka deras köpkraft.

Jag tackar Sofia Amloh för hennes engagemang och för möjligheten att diskutera de här frågorna, och jag hoppas att vi får anledning att återkomma till detta framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Som jag tidigare anförde har reformerna i regeringens budgetpropositioner för 2023–2025 bedömts sammantaget öka kvinnors disponibla inkomst något mer än mäns. Men det absolut viktigaste är att öka tillväxten och att få ännu högre fart på ekonomin. Regeringen är helt och hållet dedikerad detta.

Tittar vi inom delmålet Ekonomisk jämställdhet ser vi ett antal saker som regeringen har tagit initiativ till eller genomfört.

Vi beslutade i mars 2023 om en treårig satsning på öppen förskola tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Det är en viktig fråga. Överenskommelsen omfattar ungefär 23 miljoner kronor. Syftet är att stärka utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden med fokus på föräldrar med små barn i åldern noll till sex år.

Inom ramen för den överenskommelsen genomför också SKR ett riktat processtöd till ett urval kommuner och lokala aktörer och sprider erfarenheterna till andra kommuner så att motsvarande initiativ kan växa fram framöver. Detta är en pågående del.

Jämställdhetsmyndigheten har fått ett uppdrag som rör ekonomisk jämställdhet och ägande på bostadsmarknaden. Uppdraget omfattar särskilt unga kvinnors och mäns ekonomiska förutsättningar att ur ett jämställdhetsperspektiv etablera sig på bostadsmarknaden, både den ägda och den hyrda. Analysen ska inkludera aspekter kopplade till kvinnors och mäns möjligheter att finansiera bostadsköp, exempelvis förutsättningar för banklån.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har i uppdrag att redovisa hur ökat distansarbete efter covid-19-pandemin fortsatt påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Medlingsinstitutet har i uppdrag att analysera inte bara löneinkomster utan också andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Tillväxtverket ska tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten med flera aktörer främja kvinnors entreprenörskap, öka kunskap inom kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter och förbättra möjligheten för små företag att få delta i offentliga upphandlingar.

Ett annat område är otroligt centralt för svensk konkurrenskraft framöver och för om vi som nation över huvud taget ska lyckas öka de ekonomiska möjligheterna och därmed också öka den ekonomiska jämställdheten. Det är intresset för teknik.

Regeringen har satt stort fokus på att införa en ny STEM-strategi – Science, Technology, Engineering, Mathematics. Att kunna öka kvinnors engagemang inom området är både en kompetensförsörjningsfråga för svenska företag och en viktig jämställdhetsfråga.

Det handlar om lika lön för likvärdigt arbete. EU-kommissionens lönetransparensdirektiv antogs för något år sedan. Det syftar till att bekämpa lönediskriminering på arbetsmarknaden och att minska osakliga löneskillnader. Detta är också ett område där regeringen har tillfört medel så att vi kan få ett smidigt införande av lönetransparensdirektivet så att det inte administrativt drabbar företagen. Därmed kan vi också verka för lika lön för lika arbete på ett mycket mer effektivt sätt.

Detta är bara några av alla de insatser som regeringen har gjort.

Fru ålderspresident! Jag välkomnar verkligen ledamoten Sofia Amlohs engagemang i de här frågorna. När jag tagit del av tidigare interpellationer i den här frågan har jag noterat hur ledamoten mycket målande beskriver exempel från verkligheten som behöver spridas. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi diversifierar och uppmärksammar hur många kvinnor lever och verkar och vilken situation som råder.

Det finns civilsamhällesorganisationer som lyfter fram den här problematiken. Exempelvis kom det nyligen en rapport om ekonomisk jämställdhet från Sveriges Kvinnoorganisationer med ett antal intressanta förslag som vi från regeringens sida ska studera närmare. Jag tror att det är väldigt nyttigt för vårt politikskapande att lyfta fram de här situationerna och exemplen.

Sverige är ett mycket jämställt land internationellt sett, men det råder fortfarande definitivt ojämställdhet i vårt land. Kvinnor har i dag i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, mindre företagande, kortare arbetstid, högre frånvaro från arbetet samt lägre lön, sparande och kapitalinkomster än män. Den lägre livsinkomsten får självklart också genomslag längre fram i livet i form av lägre pensioner.

Regeringen har de senaste åren tagit initiativ till en rad olika uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, främjande av kvinnors företagande, etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Varje år redogörs också för utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten i budgetpropositionens bilaga 3 om ekonomisk jämställdhet.

I budgetpropositionen för 2025 redogörs det för effekterna av regeringens ekonomiska reformer under mandatperioden. Det framgår att den samlade effekten av reformerna hittills är att kvinnors disponibla inkomst procentuellt sett har ökat något mer än mäns. I samband med beredningen av enskilda reformer som påverkar kvinnors och mäns ekonomi är effekten på ekonomisk jämställdhet en viktig del av beslutsunderlaget.

Förra året befann sig Sverige i ett allvarligt ekonomiskt läge, där inflationen nådde den högsta nivån på över 30 år. De offentliga finanserna pressades avsevärt. Verksamheter, företag och hushåll drabbades ekonomiskt. Det viktigaste vi då kunde göra var att se till att inflationen bekämpades genom en återhållsam statsbudget där utgifter vägdes mot varandra. Samtidigt har vi stöttat i krisen genom att sänka skatten brett för både kvinnor och män genom ett förstärkt jobbskatteavdrag.

Fru ålderspresident! Det är otroligt viktigt att fortsätta med en stark ekonomisk politik för tillväxt. Det behövs medvetna åtgärder och ett fortsatt aktivt arbete för ekonomisk jämställdhet, liksom en jämställdhetsintegrerad statsbudget. Men för att stärka den ekonomiska jämställdheten behövs även tillväxtpolitik.

Fru ålderspresident! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Jag vill tacka ledamoten för hennes engagemang i frågor om ekonomisk ojämställdhet och håller med om att stigande matpriser och boendekostnader har satt stor press på hushållens ekonomi de senaste åren. Bland de särskilt utsatta hushållen ingår ensamstående kvinnor med barn.

Ekonomisk jämställdhet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Till detta kommer förstås vikten av att alla människor ska ha möjlighet och förutsättningar att bygga upp sin ekonomi för att känna både trygghet i vardagen och en tro på framtiden.

Vi befinner oss i ett konjunkturläge där många hushåll har en ansträngd ekonomi. I det läget är det viktigt att finanspolitiken är välavvägd och att regeringen fortsätter agera för att få ned inflationen och få fart på den ekonomiska tillväxten. Dessutom är osäkerheten i omvärlden nu stor, och USA:s besked om kraftigt höjda tullar har skapat än mer oro. Detta har lett till ökad osäkerhet kring den globala tillväxten, vilket har skapat turbulens på de finansiella marknaderna.

I det här läget står Sverige på en stabil ekonomisk grund och har möjlighet att agera ytterligare om så skulle behövas.

I regeringens budgetproposition för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades kvinnors och mäns disponibla inkomster öka med cirka 22 miljarder kronor till följd av regeringens reformer 2023–2025. Reformerna bedömdes sammantaget öka kvinnors disponibla inkomst något mer än mäns. Hur kvinnors och mäns individuella disponibla inkomster utvecklas redovisas utförligt varje år i en bilaga till budgetpropositionen om ekonomisk jämställdhet.

Årets vårändringsbudget innehåller förslag på åtgärder för 11,5 miljarder kronor och fokuserar på att ta Sverige genom lågkonjunkturen, stärka försvarsförmågan, öka tryggheten och fortsätta genomförandet av den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Detta gör regeringen samtidigt som vi fortsätter stötta Ukraina.

I vårändringsbudgeten ökas även anslaget för kvinnors organisering med 5 miljoner kronor i syfte att ytterligare stärka kvinnors och flickors möjligheter till organisering i områden med socioekonomiska utmaningar, till exempel genom att främja deltagande i den demokratiska processen och samhällslivet.

Regeringen har under innevarande mandatperiod tagit initiativ till en lång rad uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar bland annat om distansarbete efter covid-19-pandemin, om att främja kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden, om jämställdhet på bostadsmarknaden samt om analys av livsinkomster.

Regeringen är därmed fast besluten att fortsätta arbeta enträget för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Fru talman! Stort tack, Johanna Haraldsson, för de viktiga frågorna och möjligheten att diskutera dem!

Ett gott arbetsliv där vi har nolltolerans för den här typen av olyckor och skador och verkligen proaktivt kan förbättra ett gott arbetsliv är helt centralt. Det är också helt avgörande för svensk och europeisk konkurrenskraft i dessa tider när ekonomisk säkerhet är en bricka i det geopolitiska spelet.

Regeringens mål vad gäller arbetsmiljö är tydligt: Ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö till följd av jobbet. En förutsättning för det är det dagliga systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet, som Johanna Haraldsson mycket riktigt pekar på.

Arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden har sin grund i den svenska arbetsmiljölagstiftningen, och det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden till en god, trygg och jämställd arbetsmiljö. Det gäller även frågor som rör den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Ansvaret för arbetsmiljön och därmed för att minska stress och hög arbetsbelastning ligger mycket riktigt på arbetsgivaren. Regeringens ansvar är att säkerställa ett tydligt regelverk och goda förutsättningar för Arbetsmiljöverket för att informera och bedriva tillsyn. Arbetsmiljöverket har också fått betydande tillskott för att effektivisera den tillsynen.

Jag ser mycket fram emot den kommande arbetsmiljöstrategin, som kan fortsätta att peka ut en riktning för detta viktiga område.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar verkligen Johanna Haraldssons engagemang, också kopplat till att chefer ska ha förutsättningar för, kunskap om och förståelse för arbetsmiljölagstiftningen och för vilket systematiskt arbete som krävs för att få till en god arbetsmiljö.

Här finns det otroligt goda exempel bland arbetsmarknadens parter. Jag var hos ett fackförbund nu på morgonen. Där lyftes några exempel på hur man proaktivt jobbar med de här frågorna. Det är otroligt viktigt. Det finns mycket att ta del av från arbetsmarknadens parter och från fackförbunden. Det arbetet ser och uppskattar jag verkligen. De behöver fortsätta med det.

Under flera års tid har Arbetsmiljöverket fått permanenta tillskott för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner – detta för att motverka bland annat arbetslivskriminalitet.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner kontrollerar myndigheten att arbetsgivare och andra som ansvarar för arbetsmiljön lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Förutom att inspektionerna handlar om att undersöka om det finns brister i arbetsmiljön går de ut på att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker.

Arbetsmiljöverket har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner – för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister.

Regeringen har – för att fortsätta på spåret med särskilt fokus på psykisk ohälsa – beslutat om två uppdrag för att utveckla vårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering, särskilt på området psykisk ohälsa.

Det är viktigt att motverka långa sjukskrivningar – de kan bero på olika saker, bland annat på psykisk ohälsa. I budgetpropositionen redovisade regeringen ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt.

Det handlar bland annat om Försäkringskassans arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och om att vi stärker samordningen av rehabiliteringsinsatser som är viktiga. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket får också i uppdrag att utveckla samverkan och tillsynen av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Vi ser över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning, i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.

Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är helt centrala på så många plan. Jag har själv verkat som chef i näringslivet och i ideell sektor under många år. Jag kan verkligen instämma i det engagemang som Johanna Haraldsson visar här.

Det är arbetsmarknadens parter som har ett stort ansvar, och arbetsgivarna har ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Regeringen vidtar en rad olika åtgärder på en rad olika plan.

Nu inväntar vi den kommande arbetsmiljöstrategin. Den kommer att kunna fungera som en bra riktning för ytterligare åtgärder. Den kan också vara ett bra stöd för arbetsmarknadens parter även fortsatt.

Vi har också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De ger vid sidan av lagen ytterligare vägledning för arbetsgivare om hur de ska jobba för att i samverkan med arbetstagarna säkerställa en arbetsmiljö utan negativ stress och för hög arbetsbelastning.

Föreskrifterna justerades också i form av en regelförnyelse som trädde i kraft den 1 januari i år. De har förtydligats, vilket gör det enklare för arbetsgivare att förstå och att kunna arbeta systematiskt, precis som Johanna Haraldsson påpekar, för ett gott arbetsmiljöarbete.

Arbetet mot psykisk ohälsa i arbetslivet är helt centralt. Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet är otroligt viktig. Också den ger värdefull input och underlag för förståelsen av detta. Regeringen ser naturligtvis oerhört allvarligt på den ökande psykiska ohälsan.

Regeringen har genomfört ett stort antal insatser för att stödja arbetsgivare, hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer i arbetet med målsättningen att individen ska få bättre stöd vid sjukskrivningen, att sjukskrivningar ska kunna förebyggas och att återgång i arbetet ska främjas.

Som exempel på detta kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 496 miljoner kronor under 2025 till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.

Det syftar till att stötta den regionala primärvårdens arbete med psykisk ohälsa bland annat med avseende på att utveckla arbetet med sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser och återgång till arbete och för att stärka samverkan med just arbetsgivarna. Det är ett viktigt komplement till övriga satsningar.

Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillföra resurser till verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för olika insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid i arbetslivet. Det omfattar bidrag till både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och partssammansatta organ.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Paulina Brandberg vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska arbetsrelaterad stress på svenska arbetsplatser, vilka åtgärder hon planerar att vidta för att säkerställa att gällande regelverk om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön på våra arbetsplatser efterlevs samt om hon har för avsikt att på något sätt ändra arbetsmiljöregelverket för att bättre kunna motverka stress i arbetslivet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska besvara denna interpellation.

Inledningsvis vill jag passa på att tacka interpellanten för att hon lyfter upp detta viktiga ämne. Stress är en av de faktorer som leder till flest arbetsrelaterade dödsfall per år, och för kvinnor är det den enskilt största riskfaktorn.

Utöver arbetsmiljölagen (1977:1160), som tydligt placerar ansvaret för att upprätthålla en god och säker arbetsmiljö hos arbetsgivaren, gäller även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2, 2 kap.) för att komma till rätta med de risker som bland annat ohälsosam stress kan ge upphov till. Arbetsmiljöverket har genomfört och genomför inspektioner utifrån föreskrifterna för att se till att arbetsgivare hanterar och minskar förekommande risker.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92) anges bland annat att arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket arbetar utifrån denna strategi och har som målsättning att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera genomslaget för den nu gällande arbetsmiljöstrategin, att lämna förslag om en arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 samt att lämna förslag om fortsatta åtgärder som långsiktigt kan bidra till dess genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni i år (dir. 2024:56).

Fru talman! Jag delar verkligen Eva Lindhs engagemang i de här frågorna. Den här typen av missförhållanden hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden – absolut inte.

Jag har stora förhoppningar om att utredningen rörande plattformsdirektivet kommer att återkomma med bra förslag när det gäller att komma vidare i de här frågorna. Men det är också frågor som rör fler områden.

Precis som Eva Lindh var inne på har Arbetsmiljöverket en otroligt central och viktig roll när det gäller tillsyn. Det är viktigt att rättsläget klargörs, så att det blir klart och tydligt för alla vad det är som gäller. Det är också därför som vi följer rättsutvecklingen och de pågående processerna inom dessa områden. Vem som är arbetsgivare och som därmed har arbetsmiljöansvar är en central fråga. Vi kommer att kunna återkomma till det.

Det är också otroligt viktigt att stenhårt fortsätta jobba mot arbetslivskriminaliteten. Det är ett område där den här regeringen har stärkt arbetet på flera plan. Man har bland annat gett de nio samverkande myndigheterna fler och bättre verktyg i deras arbete mot arbetslivskriminalitet. Det är bland annat stärkta möjligheter att dela information i samband med deras gemensamma kontroller av arbetsplatser. Det är ett otroligt viktigt arbete. Att ytterligare riva sekretesshinder mellan myndigheter är också en viktig del av den här regeringens arbete.

Jag uppskattar stort Eva Lindhs initiativ till den här frågan. Jag instämmer i att det är en viktig fråga som vi behöver belysa och som vi behöver diskutera med arbetsmarknadens parter. Efter de pågående rättsliga processerna och den pågående utredningen har vi anledning att återkomma till den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag instämmer verkligen i synen på att den svenska modellen är här för att stanna. Den är också en helt central del av Sveriges konkurrenskraft och en otroligt given grund för att vi har en så väl fungerande arbetsmarknad som vi har i Sverige. Jag instämmer verkligen i det.

En annan styrka som Sverige har handlar om innovationskraften och den tekniska utvecklingen. Vi behöver verkligen se till att vi gifter ihop de båda storheterna, om man nu ska kalla det så.

Men grunden gäller. Arbetstagare i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Här är det viktigt att fler aktörer tar sitt ansvar, precis som Eva Lindh är inne på. Regeringen gör detta i och med plattformsdirektivet, som jag nu återkommer till. Det kommer att ha en central betydelse för de här frågorna. Men arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och övriga parter, behöver ta sitt ansvar och följa regelverken.

En av de frågor som utredningen om genomförandet av plattformsdirektivet ska titta på är hur en så kallad rättslig presumtion om korrekt sysselsättningsstatus ska kunna genomföras i svensk rätt. Syftet med bestämmelsen är att motverka så kallade falska egenföretagare, som också Eva Lindh är inne på.

Vi behöver invänta utredningens analys och se vilka förslag som de identifierar för att kunna införa det här i svensk rätt. Det är också en fråga som tangerar andra områden. Då tänker jag på många av de mycket utsatta människor som är i behov av den här typen av gigjobb. Här är en viktig åtgärd, som regeringen har gjort, att införa lönekrav för arbetskraftsinvandring så att den här typen av jobb – som ses som tillfälliga jobb, gigjobb – inte ska kunna användas för att på felaktig grund ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

Den här typen av jobb, med de enorma tekniska möjligheter och innovationer som de faktiskt innebär, är utmärkta som konkreta instegsjobb. Det är jobb som man kan ta tillfälligt. Man kan då bidra på olika sätt och ha en sysselsättning och en inkomst. Men det behöver ske under ordnade former.

Min bild är att vi behöver följa de rättsliga processer som pågår, och vi får i relativ närtid anledning att återkomma till just de exempel som Eva Lindh tar upp. Och så har vi utredningen om plattformsdirektivet, som kommer med förslag.

Fru talman! Vi är många som har tagit del av berättelserna om dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö på denna del av arbetsmarknaden. Givetvis ska alla arbetstagare i Sverige ha rätt till det skydd som följer av det arbetsrättsliga eller arbetsmiljörättsliga regelverket.

Frågorna om hur vi ska komma till rätta med arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom gigekonomin är frågor som berör flera områden. Det är juridiskt komplext när det gäller att hitta en lämplig balans mellan olika intressen. Det är viktigt att fortsätta värna företags innovationskraft och konkurrenskraft och samtidigt tillgodose att arbetstagare i Sverige har goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.

Den teknikutveckling och innovationskraft som möjliggör och erbjuder lösningar för folk i gemen att underlätta sitt livspussel på olika sätt är i grunden en väldigt positiv sak. Men det måste förstås, vilket jag också instämmer med Eva Lindh i, ske under ordnade former. Vi måste ha ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Jag kan som statsråd inte kommentera förhållanden i enskilda företag eller liknande. I vissa fall skulle det kunna handla om arbetslivskriminalitet och att människor exploateras och utnyttjas på den här delen av arbetsmarknaden. Arbetslivskriminaliteten snedvrider konkurrens och är också systemhotande. Här har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

Fru talman! Jag vill också återkomma till frågan om plattformsdirektivet. Den är central också här.

När vi tittar tillbaka ett antal år kan vi se att det också inom bemanningsbranschen initialt fanns utmaningar, och de reglerades sedan allt eftersom man kunde följa utvecklingen på området. Här menar jag att plattformsdirektivet är en viktig del för att komma vidare. Nu finns det ett beslut inom EU. Vi har ett direktiv. Vi har en pågående utredning som ser över hur vi kan införa plattformsdirektivet i svensk rätt. Vi får anledning att återkomma till utredningens förslag och analys.

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att agera för att komma till rätta med arbetsvillkoren och arbetsmiljön för dem som jobbar inom de områden inom gigekonomin där detta inte fungerar.

Jag vill börja med att tacka Eva Lindh för en angelägen fråga. Alla arbetstagare i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö, oavsett formen för arbetet. Detta uppnår vi bäst genom den svenska arbetsmarknadsmodellen, där arbetsmarknadens parter tar ett huvudansvar för arbetsvillkoren och ansvarar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas även på den här delen av arbetsmarknaden.

Regeringen har, liksom den tidigare regeringen, varit mycket aktiv under förhandlingarna i EU om det så kallade plattformsdirektivet. Direktivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbete, det vill säga arbete inom den så kallade gigekonomin.

Plattformsdirektivet innehåller bestämmelser om att korrekt sysselsättningsstatus ska kunna fastställas för personer som utför plattformsarbete. Det handlar i huvudsak om att kunna fastställa om en person som utför plattformsarbete är en arbetstagare. Regeringen har tillsatt en utredning för att utreda hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december i år (dir. 2024:116). Jag ser fram emot att ta del av utredningens analyser och förslag.

Parallellt med arbetet kring plattformsdirektivet har, precis som Eva Lindh framfört, arbetsmiljöfrågor inom gigekonomin prövats i domstol vid flera tillfällen – Arbetsmiljöverket är och har varit part i målen. Jag och regeringen följer även den rättsutvecklingen.

Fru talman! Inledningsvis i mitt avslutande inlägg vill jag tacka Adrian Magnusson för frågan. Jag delar verkligen hans engagemang och anser att det här är viktiga frågor. Det är säkerligen någonting som vi får anledning att diskutera vidare.

Adrian tog upp ett enskilt exempel i sin frågeställning. Jag kan inte kommentera enskilda företag. Det är en fråga som kan prövas i domstol.

Jag tror att vi kan komma att se samma utveckling på det här området som gällande mycket annat på vår arbetsmarknad, exempelvis bemanningsbranschen. Den situation som inledningsvis rådde där utvecklades sedan till någonting riktigt bra. Jag ser fram emot att det kan uppstå en utökad rättslig praxis på det här området och att vi då har den att tillgå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Arbetsgivare behöver vara tydliga och på ett begripligt sätt förklara vad som gäller inför en anställning, och detta är särskilt viktigt när det handlar om att anställa unga personer. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för den intresseavvägning som behöver ske inför att ett avtal med en arbetstagare träffas och för att innehållet i ett sekretessavtal inte är oskäligt.

Jag kan också konstatera att frågan om sekretessavtal är oskäligt i de enskilda fallen kan prövas av domstol. Det är intressant att frågeställaren konstaterar att det saknas rättspraxis inom detta, och det vore också intressant att höra frågeställarens syn på varför det är så.

Regelverket bygger på den svenska arbetsmarknadsmodellen, ett ramverk inom vilket arbetsmarknadens parter har stor frihet att i kollektivavtal reglera de närmare villkoren. Jag vill verkligen försäkra frågeställaren om att det är en modell som jag ställer mig bakom och som vi tillsammans ska värna och fortsätta se till att den frodas.

Jag vill också nämna att Arbetsmiljöverket varje år inspekterar just ungas arbetsplatser. Under 2024 inspekterade Arbetsmiljöverket branscher där det är vanligt att unga arbetstagare mellan 18 och 24 år arbetar. Där ingick restauranger och snabbmatsställen med upp till 50 anställda. Syftet var just att uppmärksamma arbetsgivaren på vikten av att förebygga och minska risker för olyckor och tillbud samt att öka arbetsgivarnas kunskap om deras arbetsmiljöansvar.

Vi inväntar också vad utredningen inför den kommande arbetsmiljöstrategin 2026–2030 kommer fram till. Utredningen ska bland annat analysera genomslaget för den nu gällande arbetsmiljöstrategin och de delmål som finns däri nu. Under delmålet Ett hållbart arbetsliv har Arbetsmiljöverket utfört riktade inspektioner för unga just i arbetslivet. Den utredningen ska redovisas senare i år.

Fru talman! Som statsråd kan jag inte kommentera förhållanden i enskilda företag. De frågorna får ställas till företagets ledning.

Generellt kan jag säga att arbetsgivare har ett stort ansvar för de avvägningar som behöver ske inför att ett sekretessavtal träffas med arbetstagare och att innehållet i ett sådant avtal inte är oskäligt. Regler om tystnadsplikt och sekretessavtal kan finnas i kollektivavtal och enskilda avtal med arbetstagare. Ytterst kan en domstol pröva om innehållet i ett sekretessavtal är oskäligt.

Avtalsrättsliga regler och principer och även allmänna principer inom arbetsrätten, som god sed på arbetsmarknaden samt visselblåsarlagen, sätter gränser för avtalsfriheten.

Det var väldigt länge sedan, men jag har jobbat på en annan hamburgerkedja i min ungdom, och även där fanns organiserade fackliga företrädare. Det är en diversifierad restaurangbransch som vi ser här.

Jag kan konstatera att enskilda fall kan prövas av domstol, och jag ser fram emot om så sker.

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat det tidigare statsrådet Paulina Brandberg hur hon och regeringen ser på användandet av sekretessavtal i branscher såsom restaurangbranschen. Han har vidare frågat om hon och regeringen är beredda att vidta några åtgärder för att minska förekomsten av oskäliga sekretessavtal på svensk arbetsmarknad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska besvara denna interpellation.

Inledningsvis vill jag tacka Adrian Magnusson för frågan. Jag delar verkligen hans engagemang för ett bra arbetsliv och en god arbetsmiljö och särskilt för arbetsplatser där det är vanligt att unga har sin första anställning.

Reglering om arbets- och anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad finns i arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. En arbetstagare har under sin anställning en lojalitetsplikt i förhållande till sin arbetsgivare. När det kommer till att avtala om tystnadsplikt eller att träffa så kallade sekretessavtal sätter bland annat avtalsrättsliga regler och principer och allmänna arbetsrättsliga principer gränser för avtalsfriheten. Ytterst kan en domstol i det enskilda fallet pröva om klausuler i ett avtal är oskäliga.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen ger arbetsmarknadens parter – arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer – ett betydande utrymme att utan statlig inblandning reglera bland annat löner och anställningsvillkor i branschanpassade kollektivavtal. Arbetstagarorganisationer kan inför en anställning spela en viktig roll genom att ge råd och stöd till sina medlemmar om de konkreta anställningsvillkor som en arbetsgivare ställer upp för en anställning.

När det gäller rätten för den enskilde att tillhöra och utnyttja medlemskapet i sin arbetstagarorganisation, utan att bli utsatt för påtryckningar eller annan obehörig inblandning av motparten i anställningsförhållandet, är lagstiftningen tydlig. Enligt 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska föreningsrätten lämnas okränkt.

Jag vill i sammanhanget också lyfta fram att den enskilde har rätt att i ett arbetsrelaterat sammanhang rapportera om missförhållanden enligt vad som anges i den så kallade visselblåsarlagen, lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. En rapporterande person kan, enligt den lagen, under vissa förutsättningar ha skydd i form av ansvarsfrihet om en tystnadsplikt har åsidosatts.

Fru talman! Arbetslivskriminalitet rör många samhällsområden och består ofta av komplexa upplägg med kopplingar till organiserad brottslighet och välfärdsbrott. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har tagit fram ett mycket omfattande kunskapsunderlag, som sammanfattar fyra års utredningsarbete. Detta betänkande bereds också i Regeringskansliet för närvarande.

Den operativa myndighetssamverkan är en viktig framgångsfaktor i arbetet mot arbetslivskriminalitet, och de så kallade a-krimcenter som finns på plats på sju svenska orter är navet i den verksamheten. Arbetet samordnas av Arbetsmiljöverket, och Skatteverket deltar aktivt i detta.

Regeringen har förlängt uppdraget till den 31 december 2026, som jag var inne på.

I årsrapporten för 2024, som presenterades, ges en positiv bild av myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Bilden som ges av myndigheterna är att det krävs ett uthålligt, kunskapsbaserat och engagerat arbete av de operativt samverkande myndigheterna, arbetsmarknadens parter och många andra.

Jag vill avsluta med att tacka för det engagemang som frågeställaren Marie Olsson uppvisar i de här frågorna. Det är otroligt viktigt att vi på bred front och över alla nivåer verkligen jobbar engagerat för att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Den här regeringen har ökat resurserna, stärkt de legala möjligheterna och fokuserat på högkvalitativa kontroller. Det tror jag är en väldigt viktig framgångsfaktor framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att diskussionen om Skatteverkets kontroller inte fokuserar enbart på det kvantitativa, antalet kontroller, utan även på att mer komplexa kontroller utförs, alltså de kvalitativa delarna. Detta var också en viktig aspekt i regeringsuppdraget om förlängningen av myndigheternas uppdrag.

Kontrollbesök är ett begrepp som florerar. Det omfattar två saker: kontroll av kassaregister och kontroll av personalliggare på plats i företagens lokaler. Kontrollbesök är alltså ett av flera verktyg i Skatteverkets verktygslåda.

Skatteverket redovisade att skrivbordsutredningarna mot företag hade mer än fördubblats under 2024. Återkallelser av F-skatt, kontroller av nystartade företag och anmälningar om felaktiga utbetalningar som följd av kontroll samt återkrav som gäller rut, rot och avdrag för grön teknik har ökat under 2024.

I 2022 års skatteförfarandeutredning lämnades flera förslag om att effektivisera och stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter inom rot- och rutsystemen och systemen med personalliggare. Det handlar bland annat om utökade kontrollverktyg för Skatteverket, exempelvis tredjemansförelägganden vid granskning av rot- och rutbetalningar och ett utökat användningsområde för uppgifter i personalliggarna. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Inom ett flertal områden har Skatteverkets kontroller ökat. Skatteverket hade under 2024 fokus på att anmäla brott, vilket medförde att antalet brottsanmälningar ökade. Också anmälningarna om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som en följd av kontroll ökade liksom återkrav av rut, rot och avdrag för grön teknik.

Den här regeringen kraftsamlar för att strypa den kriminella ekonomin och stoppa företag som utnyttjas för kriminella syften. Med bättre Fskattekontroller motverkas att företag används som ett verktyg för den kriminella ekonomin.

Det är viktigt att endast seriösa företag är godkända för F-skatt. Skatteverket har prioriterat kontroll av F-skatt och företagsregistrering. Det är också en positiv riktning. Återkallelserna av F-skatt ökade, liksom kontrollerna av nyregistrerade företag under 2024.

Fru talman! Detta med arbetslivskriminalitet går in i flera politikområden och hamnar i stor utsträckning på min ministerportfölj. Det är också frågor där jag och mina medarbetare och kollegor samarbetar mycket med de andra departementen.

Regeringen har i förlängningen av det myndighetsgemensamma uppdraget mot arbetslivskriminalitet betonat att det är särskilt angeläget att bekämpa komplexa reformer av arbetslivskriminalitet, precis som frågeställaren var inne på och hade fått tidigare svar om. För att komma åt den här typen av komplex verksamhet är det viktigt med högkvalitativa kontroller.

Skatteverket har prioriterat att kontrollerna riktas in mot de mest allvarliga skatteundandragandena och den mer komplexa arbetslivskriminaliteten. I stället för kontrollbesök avseende personalliggare har myndigheten prioriterat att till exempel göra fler så kallade skrivbordsutredningar och öka kontrollen av F-skatt och företagsregistrering. Skatteverket har agerat för att möta mer komplexa samhällsutmaningar för att motverka den kriminella ekonomin och förhindra att företag används som brottsverktyg.

Jag kan också rekommendera en läsning av årsrapporten om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet för 2024 som nyligen lämnats över till regeringen. Rapporten ger en bild av hur Skatteverkets och de övriga myndigheternas samverkan och kontrollverksamhet har utvecklats i positiv riktning.

Den nya lagstiftningen om att riva sekretesshinder mellan myndigheterna, som regeringen har tagit initiativ till, har särskilt lyfts fram av Skatteverket som ett viktigt sätt att bekämpa arbetslivskriminaliteten mer effektivt.

Regeringen har också, som jag var inne på tidigare, förlängt uppdraget till de nio myndigheterna om a-krimcenter och om varaktig myndighetssamverkan till utgången av 2026. Skatteverket är en aktiv deltagare i det myndighetssamarbetet. Myndighetssamarbetet har också pågått sedan 2018 och startades av den tidigare regeringen. Men regeringen har också satsat 100 miljoner på arbete mot arbetslivskriminalitet i budgetpropositionen för 2025. Skatteverket och rättsväsendet har utöver detta också fått ökade resurser.

Fru talman! Marie Olsson har frågat finansministern vilka åtgärder hon anser är mest prioriterade framgent för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vidare har hon frågat finansministern hur hon ser på att arbetslivskriminaliteten ökar samtidigt som antalet kontroller utförda av Skatteverket stadigt går nedåt. Interpellationen har överlämnats till jämställdhets- och arbetslivsministern, och därför står jag här.

Jag vill inleda med att tacka Marie Olsson för angelägna frågor. Arbetslivskriminaliteten utgör ett hot mot svenska företag, anställda, utsatta arbetstagare och samhället i stort. Den skapar stort lidande för den enskilde och stor otrygghet på arbetsmarknaden, snedvrider konkurrensen och bidrar till den kriminella ekonomin.

Regeringen har förlängt och förstärkt uppdraget om varaktig myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Uppdraget gäller till och med 2026. De nio myndigheterna, varav en är Skatteverket, ska under samma tid fortsätta att brett bedriva och utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren, utifrån respektive myndighets kompetensområde.

I den årliga återrapporteringen om uppdraget att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan redovisas att de myndighetsgemensamma kontrollerna ökade under 2024. Detta har resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav – flera miljoner kronor har krävts tillbaka. Skatteverket redovisar bland annat i rapporten att de besökte fler företag och att antalet kontroller av personalliggare och kassaregister ökade i förhållande till föregående år.

I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen 100 miljoner för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, och satsningar har även gjorts för att stärka rättsväsendet och Skatteverket. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att underlätta informationsöverföring mellan myndigheter.

I juli 2024 trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft. Det handlar om att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Myndigheternas samarbete inom myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet ska utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete. Genom att slå mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan samhället minska drivkrafterna att ägna sig åt brottslighet och motverka att brottsvinster bygger upp ännu starkare och mer välorganiserade kriminella verksamheter. Regeringen fortsätter att arbeta för att strypa den kriminella ekonomin och öka tryggheten i samhället.