Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Paulina Brandberg vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska arbetsrelaterad stress på svenska arbetsplatser, vilka åtgärder hon planerar att vidta för att säkerställa att gällande regelverk om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön på våra arbetsplatser efterlevs samt om hon har för avsikt att på något sätt ändra arbetsmiljöregelverket för att bättre kunna motverka stress i arbetslivet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska besvara denna interpellation.

Inledningsvis vill jag passa på att tacka interpellanten för att hon lyfter upp detta viktiga ämne. Stress är en av de faktorer som leder till flest arbetsrelaterade dödsfall per år, och för kvinnor är det den enskilt största riskfaktorn.

Utöver arbetsmiljölagen (1977:1160), som tydligt placerar ansvaret för att upprätthålla en god och säker arbetsmiljö hos arbetsgivaren, gäller även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2, 2 kap.) för att komma till rätta med de risker som bland annat ohälsosam stress kan ge upphov till. Arbetsmiljöverket har genomfört och genomför inspektioner utifrån föreskrifterna för att se till att arbetsgivare hanterar och minskar förekommande risker.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92) anges bland annat att arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket arbetar utifrån denna strategi och har som målsättning att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera genomslaget för den nu gällande arbetsmiljöstrategin, att lämna förslag om en arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 samt att lämna förslag om fortsatta åtgärder som långsiktigt kan bidra till dess genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni i år (dir. 2024:56).

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är helt centrala på så många plan. Jag har själv verkat som chef i näringslivet och i ideell sektor under många år. Jag kan verkligen instämma i det engagemang som Johanna Haraldsson visar här.

Det är arbetsmarknadens parter som har ett stort ansvar, och arbetsgivarna har ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Regeringen vidtar en rad olika åtgärder på en rad olika plan.

Nu inväntar vi den kommande arbetsmiljöstrategin. Den kommer att kunna fungera som en bra riktning för ytterligare åtgärder. Den kan också vara ett bra stöd för arbetsmarknadens parter även fortsatt.

Vi har också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De ger vid sidan av lagen ytterligare vägledning för arbetsgivare om hur de ska jobba för att i samverkan med arbetstagarna säkerställa en arbetsmiljö utan negativ stress och för hög arbetsbelastning.

Föreskrifterna justerades också i form av en regelförnyelse som trädde i kraft den 1 januari i år. De har förtydligats, vilket gör det enklare för arbetsgivare att förstå och att kunna arbeta systematiskt, precis som Johanna Haraldsson påpekar, för ett gott arbetsmiljöarbete.

Arbetet mot psykisk ohälsa i arbetslivet är helt centralt. Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet är otroligt viktig. Också den ger värdefull input och underlag för förståelsen av detta. Regeringen ser naturligtvis oerhört allvarligt på den ökande psykiska ohälsan.

Regeringen har genomfört ett stort antal insatser för att stödja arbetsgivare, hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer i arbetet med målsättningen att individen ska få bättre stöd vid sjukskrivningen, att sjukskrivningar ska kunna förebyggas och att återgång i arbetet ska främjas.

Som exempel på detta kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 496 miljoner kronor under 2025 till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.

Det syftar till att stötta den regionala primärvårdens arbete med psykisk ohälsa bland annat med avseende på att utveckla arbetet med sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser och återgång till arbete och för att stärka samverkan med just arbetsgivarna. Det är ett viktigt komplement till övriga satsningar.

Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillföra resurser till verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för olika insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid i arbetslivet. Det omfattar bidrag till både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och partssammansatta organ.

Fru talman! Jag delar verkligen Johanna Haraldssons engagemang, också kopplat till att chefer ska ha förutsättningar för, kunskap om och förståelse för arbetsmiljölagstiftningen och för vilket systematiskt arbete som krävs för att få till en god arbetsmiljö.

Här finns det otroligt goda exempel bland arbetsmarknadens parter. Jag var hos ett fackförbund nu på morgonen. Där lyftes några exempel på hur man proaktivt jobbar med de här frågorna. Det är otroligt viktigt. Det finns mycket att ta del av från arbetsmarknadens parter och från fackförbunden. Det arbetet ser och uppskattar jag verkligen. De behöver fortsätta med det.

Under flera års tid har Arbetsmiljöverket fått permanenta tillskott för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner – detta för att motverka bland annat arbetslivskriminalitet.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner kontrollerar myndigheten att arbetsgivare och andra som ansvarar för arbetsmiljön lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Förutom att inspektionerna handlar om att undersöka om det finns brister i arbetsmiljön går de ut på att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker.

Arbetsmiljöverket har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner – för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister.

Regeringen har – för att fortsätta på spåret med särskilt fokus på psykisk ohälsa – beslutat om två uppdrag för att utveckla vårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering, särskilt på området psykisk ohälsa.

Det är viktigt att motverka långa sjukskrivningar – de kan bero på olika saker, bland annat på psykisk ohälsa. I budgetpropositionen redovisade regeringen ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt.

Det handlar bland annat om Försäkringskassans arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och om att vi stärker samordningen av rehabiliteringsinsatser som är viktiga. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket får också i uppdrag att utveckla samverkan och tillsynen av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Vi ser över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning, i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.

Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Fru talman! Stort tack, Johanna Haraldsson, för de viktiga frågorna och möjligheten att diskutera dem!

Ett gott arbetsliv där vi har nolltolerans för den här typen av olyckor och skador och verkligen proaktivt kan förbättra ett gott arbetsliv är helt centralt. Det är också helt avgörande för svensk och europeisk konkurrenskraft i dessa tider när ekonomisk säkerhet är en bricka i det geopolitiska spelet.

Regeringens mål vad gäller arbetsmiljö är tydligt: Ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö till följd av jobbet. En förutsättning för det är det dagliga systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet, som Johanna Haraldsson mycket riktigt pekar på.

Arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden har sin grund i den svenska arbetsmiljölagstiftningen, och det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden till en god, trygg och jämställd arbetsmiljö. Det gäller även frågor som rör den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Ansvaret för arbetsmiljön och därmed för att minska stress och hög arbetsbelastning ligger mycket riktigt på arbetsgivaren. Regeringens ansvar är att säkerställa ett tydligt regelverk och goda förutsättningar för Arbetsmiljöverket för att informera och bedriva tillsyn. Arbetsmiljöverket har också fått betydande tillskott för att effektivisera den tillsynen.

Jag ser mycket fram emot den kommande arbetsmiljöstrategin, som kan fortsätta att peka ut en riktning för detta viktiga område.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.