STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen fortfarande avser att lägga fram ett förslag om att införa ungdomskriminalitetsnämnder och i så fall när.

Mattias Vepsä har vidare frågat mig om jag har avfärdat idén och förslaget om ungdomskriminalitetsnämnder.

Den förra regeringen beslutade den 7 juli 2022 om kommittédirektiv till Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder – en ny ordning för att förebygga brottslighet. I enlighet med Tidöavtalet beslutade regeringen den 16 februari 2023 i ett tilläggsdirektiv till Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder att förkorta utredningstiden. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga. Utredningen föreslår en ordning med statligt huvudmannaskap för att besluta om och följa upp individuella brottsförebyggande åtgärder för unga som riskerar att begå brott av allvarligt slag. Utredningen föreslår även att en nationell statlig myndighet mot ungdomskriminalitet med regionala beslutsorgan ska inrättas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Att arbeta fram en proposition utifrån förslagen i betänkandet och genomföra den administrativa modell som Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder föreslår är en komplex och omfattande process. För att genomförandet av processen ska bli så effektivt som möjligt föreslår utredningen att regeringen ska utse en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra reformen samt komplettera utredningens förslag i nödvändiga delar. Utredningen anser vidare bland annat att det krävs en mer djupgående analys av frågor om sekretess och dataskydd kopplat till den nya ordningen och att sekretessbrytande bestämmelser på socialtjänstens område bör utredas vidare.

Utifrån de utvärderingar av det danska systemet som jag har tagit del av har den danska ordningen inte visat tillräckliga resultat. Vidare är en majoritet av remissinstanserna helt eller delvis negativa till förslagen i betänkandet, medan endast ett fåtal är positiva. Därtill har regeringen påbörjat en omläggning av såväl socialpolitiken som kriminalpolitiken som i olika delar har bäring på utredningens förslag.

I detta sammanhang bör särskilt nämnas propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter, som innehåller förslag om en ny socialtjänstlag, förslagen i promemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas, samverkansstrukturen Bob (barn och unga i organiserad brottslighet), vars syfte är att förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet genom konkreta åtgärder och insatser, samt förslagen från Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare.

Allt detta sammantaget gör att utformningen av förslagen från Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder behöver analyseras noggrant dels för att de samlade åtgärderna mot ungdomsbrottslighet ska bli ändamålsenliga, dels för att säkra en sammanhållen vårdkedja. Samhällsutvecklingen kräver att vi fokuserar på effektiva åtgärder. Vi jobbar därför intensivt med denna viktiga fråga.

Fru talman! Tack till ministern för svaret på frågan om ungdomskriminalitetsnämnder och om SD-regeringen är villig att pröva också detta förslag precis på det sätt som framställs i Tidöavtalet, ett svar som vi precis har hört och fått ta del av sedan några timmar. Det är ett intressant svar.

Låt mig börja i den delen som handlar om vilka slutsatser vi kan dra av det danska systemet. Som vi hörde angående vad ministern har tagit del av har den danska ordningen inte visat tillräckliga resultat.

För den som följer svensk politik och för mig som ledamot i justitieutskottet är blickarna ofta riktade just mot Danmark. I den debatten kan det inte ha undgått någon att just den del av den danska kriminalpolitiken som handlar om exempelvis visitationszonerna, en lag som nu firar ett år här i Sverige som säkerhetszoner, saknade just empiri och erfarenhet. Det fanns väldigt svaga bevis för att just den lagstiftningen skulle vara en avgörande och viktig del för att knäcka den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Ändå infördes just denna lag här av Sveriges riksdag, trots att det saknades tillräckliga resultat att hämta hem till Sverige.

Många kriminologer och debattörer, danska som svenska, pekar på att den danska kriminalpolitiken bygger på två ben. Det ena är att gå hårt åt gängbrottslighet med dubbla straff för gängkriminella, fler verktyg för polisen än vad vi har sett här i Sverige och längre straff för dem som begår grova brott.

Den andra delen handlar om att kraftfullt bryta rekryteringen till gängen, fru talman. Det handlar om fria fritidsklubbsverksamheter, det vill säga inga barn och unga ska ens riskera att hamna i situationer där gängen står och lockar med billiga löften om kläder, korta hugg eller vad det nu kan vara. I Danmark har man insett att det som håller barn och unga borta från kriminalitet är starka föräldrar, trygga bostadsområden, en skola som fungerar och inte minst en fritidsverksamhet som alla barn och unga har möjlighet att delta i. Det krävs alltså både och.

I den delen kan man undra varför regeringen inte väljer att dra slutsatsen att det är just dessa verksamheter som man ska främja och skydda i Sverige. Under de senaste åren ser vi ju en underfinansiering av statens bidrag till kommuner, något som i sin tur ger underskott i kommunerna och färre anställda i våra skolor. Det är tufft för socialsekreterare och tufft i den förebyggande verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därmed står den svenska rekryteringskranen vidöppen. Polisen säger att ungefär 1 700 barn och unga under 18 år finns i de kriminella nätverken, och Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder menar att det krävs mer insatser för att tidigare komma åt dem som riskerar att hamna i ungdomskriminalitet.

Jag undrar när regeringen kommer att ta alla larmsignaler på allvar. När är det dags att stänga rekryteringskranen på riktigt? Varför är inte just ungdomskriminalitetsnämnder ett förslag som man kan tänka sig att gå vidare med?

Jag upprepar min fråga: Har regeringen avfärdat förslaget helt, eller kommer man att gå vidare även i den här delen?

Fru talman! Statsrådet kanske inte kommer att bli världsmästare i konkreta svar i punktform. Men det är inte heller det vi tävlar i. Jag tolkar svaret som att vad gäller att ungdomskriminalitetsnämnder ska prövas är regeringens ambition att hänvisa till andra samverkansformer, och följaktligen har ingen särskild utredare tillsatts. Det är ett viktigt besked.

Det som gör mig lite förvånad är att man hade så otroligt bråttom att man till och med förkortade utredningstiden. Jag citerar socialtjänstministern: ”Regeringen är djupt oroad över att unga rekryteras till kriminella nätverk och vi måste sätta in alla åtgärder vi kan för att möta detta. Att skydda barn och trycka tillbaka brottsligheten är några av våra högst prioriterade frågor. Därför är det viktigt att förkorta utredningstiden.”

Då var det bråttom, men sedan regeringen fick utredningen på plats har inte mycket hänt på Regeringskansliet. Det har gått närmare ett år sedan det kom en utredning som sa att vi måste ha en utredare som tittar närmare på vissa frågor – men ingen utredare är utsedd än. Det känns som att det har hänt någonting vad gäller inställningen till ungdomskriminalitetsnämnder.

Jag tycker själv att ungdomskriminalitetsnämnder är ett väldigt bra förslag. Jag var i Danmark och träffade dem som arbetar med sådana där, och de sa att de öppnade möjligheter att jobba på ett helt annat sätt med ungdomar på väg in i grov kriminalitet. Man kunde till exempel se till att någon fick hjälp att komma till en fotbollsträning som var viktig för att det barnet inte skulle hamna i djup kriminalitet. Man utredde detta i en nämnd. Det fanns ett allvar och en tyngd i nämndens beslut som socialtjänsten var tvungen att förhålla sig till. Jag uppfattade att det fanns en enighet i svensk politik kring att det var det viktiga med ungdomskriminalitetsnämnderna.

Regeringen reducerar försöket med ungdomskriminalitetsnämnder till att handla om Bob. Det tycker jag känns väldigt långt ifrån hur debatten lät före valet och också efter valet.

Den stora frågan är om regeringen har backat. Vi behöver klarlägga det en gång för alla. Kommer vi att få se ungdomskriminalitetsnämnder prövas under den här mandatperioden, eller faller man nu tillbaka på andra redan kända initiativ, som vi alla kände till var på gång? Det är jättetacksamt att socialtjänstministern hänvisar till arbeten som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. Men samtidigt visste man ju det redan när man skrev Tidöavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har remissinstansernas kritik fått regeringen att backa, eller vad är det som har hänt? När man skrev Tidöavtalet fanns det en iver som gjorde att man kortade utredningstiden. Vart har den tagit vägen, och varför finns den inte längre kvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den här regeringen vill stoppa rekryteringen på riktigt genom att stärka befintliga saker och reformer som fungerar. Ledamöterna däremot vill tydligen ha fler myndigheter och mer byråkrati.

Jag vill råda ledamöterna att läsa vad remissinstanserna har sagt. Om ledamöterna menade att man inte ska lyssna på remissinstanser hoppas jag att jag förstod fel. Jag kan till att börja med återge vad en partikamrat till ledamöterna har skrivit. Socialborgarrådet i Stockholm, Alexander Ojanne, framför i remissvaret från Stockholms stad att de negativa aspekterna i förslaget överväger de positiva aspekterna och att detta borde få alla beslutsfattare, oavsett partibeteckning, att vilja stanna upp och våga tänka om.

Jag noterar också att från de städer där vi har störst bekymmer med kriminalitet och rekrytering – Stockholm, Göteborg och Malmö, våra tre största städer, som samtliga styrs av socialdemokrater – har vi fått kraftfulla remissvar som avvisar förslaget. De vill inte att det ska gå igenom.

När ledamöterna besöker verkligheten råder jag dem att också ta in vad de egna partikamraterna kraftfullt uttrycker. Faktum är att vi inte har fått ett enda positivt remissvar från någon av Sveriges kommuner. Vi har faktiskt fått ganska få positiva remissvar över huvud taget.

Som jag tog upp i början av mitt förra anförande riskerar förslaget att få en sämre effekt genom att vi kortsluter våra egna system. Det behöver vi betänka. Det vore intressant att få ledamöternas syn på det som de egna partiföreträdarna uttrycker kraftfullt i remissvar.

Regeringen gör nu en rad olika saker. Vi stärker familjen genom bland annat ett föräldraskapsstöd. Vi stärker skolan, som vi vet är en av de viktigaste preventionsfaktorerna, genom en satsning på skolsociala team. Vi ser att allt fler kommuner söker dessa medel och bygger upp skolsociala team, vilket bara är en del av ett förstärkande arbete. Det här är sådant som gör skillnad på riktigt.

Jag delar också uppfattningen att förutom familjen och skolan som preventionsfaktor är det också viktigt att man får en meningsfull fritid – allt detta är forskningsbelagt. Därför har regeringen också lanserat fritidskortet, som är ett led i att säkerställa att alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en positiv och meningsfull fritid bort från kriminalitet och in i något mycket positivt.

Det är naturligtvis glädjande att ledamoten Lantz, för sitt partis del, försöker ta åt sig äran för dessa insatser. Men ledamoten är väl införstådd med att alla de saker som den förra regeringen började utreda kom efter tillkännagivanden i justitieutskottet och socialutskottet.

Fru talman! Jag hade kunnat stå här i riksdagens talarstol och dra ett par exempel från andra håll i landet där moderata företrädare sluter upp bakom klok socialdemokratisk politik. Exempelvis sker det i Södertälje, där vi regerar tillsammans. Där inser lokala moderater att det här med tvångs-LOV är något som göder grov organiserad brottslighet. Vi har inte kontroll över det, utan vi slussar ut miljoner till det. Och på totalen slussas miljarder ut ur våra välfärdssystem rakt ned i fickorna på kriminella organisationer och oseriösa företag. Det är klart att vi ska hitta varandra och ta varandra i hand för att täppa igen detta och tillsammans ta ansvar för landet.

Stockholm kom upp som ett exempel på var det finns motstånd mot just denna reform. Jag kan berätta för alla som tittar, för fru talmannen och för statsrådet att jag för ganska bra samtal med Stockholms stadshus. Det finns flera punkter även här där vi skulle kunna ta varandra i hand för att göra politiken bättre.

Om regeringen hade lagt en bottenplatta i välfärden och satsat pengar på att rusta de mest utsatta och eftersatta skolorna, stöttat socialtjänsten och byggt en starkare fritidsverksamhet genom att upprätthålla statsstöden till kommunerna hade vi kunnat göra ännu större skillnad. Nu går det åt rätt håll i trygghetsfrågorna och det arbete som görs även här i Stockholm. Men nog hade vi kunnat göra mer om den nationella nivån hade understött den kommunala nivån.

Jag skickar med en liten önskan om att statsrådets regeringskollega Gunnar Strömmer ska täppa igen den polisbrist på 1 000 poliser som denna region har. Detta kan vi ta i hand på, för då kan vi komma ännu längre i kampen mot de kriminella organisationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig avsluta med att jag uppskattar engagemanget för att ge alla barn och unga en bra fritid, och jag tror att vi tillsammans kan göra ännu mer för att täppa till rekryteringskranen.