Fru talman! Statlig närvaro i hela landet är verkligen ingenting som bara kommer av sig själv. Tvärtom tycks det närmast finnas en inneboende urkraft som liksom drar statliga jobb, särskilt mer kvalificerade sådana, hit till Stockholm, gärna till kvarteren utanför riksdagen. Där vill man vara, på bekvämt promenadavstånd till departement och myndighetskollegor.

På ett mänskligt plan är det inte så svårt att förstå dragningskraften. Problemet är bara att Stockholm inte är hela landet. För att motverka centraliseringen behövs tydliga politiska motkrafter. Det som behövs är en regering som har viljan och modet att peka med hela handen åt Myndighetssverige att man tar ett ansvar att se till hela landet.

Under den S-ledda regeringen såg vi, kanske för första gången på lång tid, en ansats att försöka korrigera decennier av centralisering av statliga jobb. Vi såg hur nya myndigheter placerades ut på orter runt om i landet, hur befintliga myndigheter omlokaliserades, och så såg vi inrättandet av många nya statliga servicekontor runt om i hela landet. Det är kontor som i första hand erbjuder värdefull vardagsnära service till människor och företag, men de har också kommit att signalera det politiska skiftet, att staten inte minst i våra glesbygdskommuner ska vara något mer än bara ett systembolag och några brevlådor.

De här interpellationerna handlar om de statliga servicekontoren, som med den här regeringen ska bli färre och få sämre tillgänglighet. Det är ett beslut som såklart väcker frågor, och det är frågor som jag tycker att statsrådet hittills verkar ha haft svårt att svara på.

Man kan utöver de frågor som har ställts undra hur regeringen har kommit fram till nivån på den aktuella besparingen. Varför är det just 50 miljoner som ska sparas nästa år? Varför inte 25 miljoner, 75 miljoner eller 100 miljoner? Var finns underlaget i det sammanhanget?

Om regeringen tycker att det är för få medborgare som använder sig av servicekontoren kan man undra hur många medborgare regeringen vill se ska använda servicekontoren för att nå upp till någon form av godtagbar nivå.

Om man inte kan svara på frågorna, fru talman, blir slutsatsen att neddragningarna inte handlar så mycket om servicekontoren i sig utan om att regeringen letar pengar för att finansiera skattesänkningar till de mest välavlönade.

(Applåder)

Fru talman! Eftersom det före klockan 16 ett flertal gånger i debatten sades "SD-regeringen" vill jag ge en sakupplysning. I Sverige har vi en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I den ingår inte Sverigedemokraterna. Det är därmed inte fråga om en SDregering eftersom de inte sitter i regeringen.

Regeringen har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få stöd för sin politik och budget i den demokrati vi lever i. En majoritet av väljarna har röstat på de fyra partierna, och vi har därför detta samarbetsprojekt, vilket hittills har fungerat mycket väl och tjänat Sverige väl.

Vi går åt rätt håll och har brutit en negativ trend inom många samhällsområden, vilket gör mig stolt att tillhöra en sådan regering. Men regeringen består av tre partier, nämligen Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Mycket riktigt som har sagts tidigare invigde jag i dag det 148:e servicekontoret i Rinkeby. Jag har under mina två år som civilminister inte varit med på samtliga nyöppningar, men när jag har kunnat vara med har jag varit med på invigningarna - och det har varit viktigt.

Jag står fast vid mitt ord om att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga. Servicekontoren kommer att finnas runt om i Sverige framöver, även med denna neddragning på Statens servicecenter. Vi tar alltså inte bort hela anslaget. Vi lägger inte ned myndigheten, men vi inför ett besparingsbeting på Statens servicecenter. Kontor kommer även i fortsättningen att finnas utspridda i landet, och staten kommer att ha ett ansikte och vara närvarande i hela Sverige - inte i alla kommuner men i stora delar av Sverige.

Med det sagt kommer de här neddragningarna såklart att få konsekvenser. Det är självklart. Vi för nu en dialog med myndigheten och håller oss informerade om hur den ser att den vill omhänderta den här besparingen framöver.

Man kan raljera över det eller säga att det är att frånsvära sig ansvaret som regering och minister att inte berätta exakt vilka kontor som ska läggas ned. Det tycker faktiskt inte jag. Det är i enlighet med svensk förvaltningsmodell att vi lägger ett sparbeting. Det händer emellanåt att man gör det på myndigheter. Vi gjorde det i förra budgeten, som gäller för i år. Där lade vi ett enprocentigt besparingsbeting på myndigheterna. Då var det upp till myndighetscheferna att avgöra var man lättast och på bästa sätt kunde hämta hem denna besparing.

Jag tycker också att det är myndigheten som besitter den bästa kompetensen att besluta om hur man ska hämta hem den här besparingen på 50 miljoner nästa år. Det kan handla om att lägga ned kontor som har väldigt få besökare. Det kan handla om att samlokalisera sig - i så fall är det bra, tycker jag - med en kommunal verksamhet, vilket gör att man kan sänka hyreskostnaderna. Man kanske kan jobba mer med mobila koncept, där driftskostnaden blir lägre - allt utifrån och utefter de förutsättningar som finns på den platsen. Det är myndigheten mycket bättre lämpad att avgöra än jag som statsråd är, så jag tycker inte att det är några som helst konstigheter att vi har valt den modellen.

Vi kan inte heller ducka för att Riksrevisionen har haft synpunkter på myndigheten och effektiviteten i myndigheten, att det finns en effektiviseringspotential och att myndigheten skulle kunna ha mycket större egen beslutanderätt över placeringen av olika servicekontor. Det är det vi nu lyssnar på och går vidare med, och vi ser därmed en besparingspotential.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera Erik Slottners indignation över begreppet SD-regeringen.

Det är mycket riktigt så som statsrådet påpekar att de tre i regeringen ingående partierna är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Men de som bestämmer över regeringen är ju ingalunda något av dessa partier utan Sverigedemokraterna, och därmed är det en riktig beskrivning att kalla det här en SD-regering.

Den här förändringen kommenterade Erik Slottner i Altinget för några veckor sedan, närmare bestämt den 25 september, med följande ord: "De kommer behöva effektivisera sin verksamhet." Förändringen går alltså i rakt motsatt riktning mot vad som är hela syftet med förekomsten av servicekontor. Den som tänker sig att han ska uppnå förtroende för staten i hela landet och tillgång till de medborgarnära myndigheternas service, fysiskt på plats, i hela landet och har effektivitet som överordnat värde har ju tänkt fel.

Självklart kommer man inte att få flest besök per satsad krona i Överkalix. Självklart kommer man inte att få det i Jokkmokk. Självklart kommer man inte att få den högsta effektiviteten i Arvidsjaur. I alla de här kommunerna får man dock faktum att det är över sju mil till närmaste servicekontor om det lokala skulle stänga. Det är liksom det som är hela poängen. Hela poängen med statens närvaro i hela landet är inte effektivitet utan tvärtom.

Ska man uppnå statens närvaro i hela landet krävs det politisk ambition, och den saknar Erik Slottner helt. Han står här och säger att myndigheten är bäst lämpad att avgöra detta. Då finns det ingen politisk ambition. Då var de där löftena om hjärtlandet som inte skulle glömmas, som inte skulle läggas i träda, bara prat. Det var bara tomt prat, för när det kommer till kritan höjer Erik Slottner händerna i luften och säger att någon annan får bestämma; jag har ingen ambition.

Jag menar att om man vill ta politiskt ansvar för den här förändringen behöver man säga vilka kontor det är som ska lägga ned. Besparingen på 50 miljoner nästa år, 100 miljoner året efter det och 150 miljoner året efter det - vilka kontor kommer den att kosta? Är det Jokkmokk? Är det Arvidsjaur? Är det Kiruna? Är det Haparanda? Är det Överkalix? Alla har mer än sju mil till nästa kontor.

Jag tycker att civilministern behöver kliva fram, ta politiskt ansvar för de reformer han gör och svara på de här frågorna.

(Applåder)

Fru talman och statsrådet Slottner! Vi diskuterar gärna kostnadseffektivitet. Vi diskuterar också gärna Riksrevisionens rapport. Som statsrådet väl känner till eftersom han också har hänvisat till rapporten i en tidigare debatt vore, sett till ett kostnadseffektivt styrningssätt, det absolut mest kostnadseffektiva att lägga de stora myndigheterna ute i landet. Där har man lägre lokalkostnader, mindre personalomsättning och oftast högre effektivitet i sina beslut. Det vore att ta ansvar och att faktiskt effektivisera användningen av statens medel.

Det kanske blir så - vad vet vi? Statens servicecenter kanske kommer fram till att det faktiskt är mycket dyrare att vara lokaliserad till storstadsområdena och behöver minska lokalytan och i större utsträckning fokusera ute i landet, kanske i Arvidsjaur, Lycksele, Vetlanda eller Norberg - vad vet jag?

Det finns en stor efterfrågan på de statliga tjänsterna och även på att staten ska styra sina myndigheter. Vi behöver säkerställa att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten och så vidare är med på tåget och finns på de statliga servicekontoren. Här har regeringen en uppgift - ta den!

Fru talman! Jag kan inte på något sätt tvinga statsrådet att vare sig svara mig eller respektera riksdagen och möjligheten att i en interpellationsdebatt ställa frågor till regeringen och faktiskt få svar på dem. Men, fru talman, alla de människor som i dag nyttjar servicen från servicekontoren runt om i hela landet förtjänar svar på vad regeringen har för plan med att dra ned på resurserna till servicekontoren.

Den här debatten visar att SD-regeringen helt har övergett tanken om statlig service och närvaro i hela landet, i kombination med en hel rad andra förslag som den har lagt fram. Jag är rädd för att detta kommer att minska tilltron till och förtroendet för staten och svenska myndigheter. Det är en kraftfull och stor omläggning av den politik som har förts de senaste mandatperioderna.

Jag är också rädd, fru talman, att detta ökar spänningarna mellan stad och land och bidrar till en ökad polarisering i vårt land. Detta förvärras dessutom ytterligare av att statsrådet inte här i kammaren vill ta ansvar för sina egna förslag. Våga stå för vägvalet! Peka ut var SD-regeringen vill göra nedskärningar på statlig service! Då kan vi åtminstone ha en uppriktig och ärlig debatt om detta.

Men en sak är klar, fru talman. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för statlig närvaro och service i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Att regeringen tycker att det är viktigt att staten ska vara kostnadseffektiv kan inte komma som någon större överraskning för oppositionen. Mina tre ledord som civilminister är just effektivitet, förenkling och medborgarnytta. Det är tre viktiga värden för den framtida förvaltningspolitiken. Statens servicecenter bidrar faktiskt till alla dessa tre nyttor, vill jag också säga.

Att vi i budgeten inte styr myndigheterna på ett sätt som försvårar kostnadseffektivitet är väl också rimligt. Om vi har en styrning som Riksrevisionen menar försvårar myndighetens arbete med att vara kostnadseffektiv tycker jag att det är en ganska lågt hängande frukt att ändra den styrningen och låta det bli som för nästan alla andra myndigheter, alltså att de har en väldigt stor bestämmanderätt när det gäller den egna verksamheten. Detta med verksamheten och var man till exempel placerar olika kontor är delegerat.

Detta är ingen främmande fågel i svensk statsförvaltning, om jag uttrycker mig så, att en myndighet får bestämma var man ska ha sina lokala kontor någonstans. Det är helt i enlighet med svensk förvaltningsordning. Detta vill vi nu ge till Statens servicecenter.

Följdfrågan på detta blir då: Är kostnadseffektivitet det enda värdet framöver för Statens servicecenter? Nej, det kommer det inte att vara. Och som jag också sa som svar till Kalle Olsson jobbar regeringen nu med att ta fram övergripande riktlinjer eller principer för denna kontorsetablering, men det är vi inte klara med än. Vi kommer att få återkomma om detta. Ibland blir det ju tomma svar på frågor om vi inte har svar att ge än. Är det för tidigt att ge svar kan det bli lite tomt ibland. Men regeringen får återkomma med svar på en del av de frågor som framkommit i den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.