Fru talman! Justitieministern valde i en tidigare debatt att citera en ångermanländsk centerpartist. Jag ska inte förhöra statsrådet Carlson på vad justitieministern sa. Däremot ska jag påminna statsrådet om att han själv faktiskt citerade en ångermanländsk centerpartist när vi debatterade denna fråga för ganska precis ett år sedan. Beskedet då var att regeringen inte ville dra detta i långbänk.

I den här interpellationen, som jag lämnade in före sommaren, har frågan ställts om regeringen tänker tillsätta en ny utredning eftersom det förekom sådana rykten i våras. Den frågan är överspelad; regeringen har tillsatt en ny utredning, och den ska vara klar nästa år, den 30 september. Jag är förvisso väldigt förhoppningsfull om att vi då är mitt uppe i ett regeringsskifte, men jag tycker inte att det är bra för vare sig Västernorrland eller övriga regionala flygplatser i Sverige att regeringen fortsätter att undvika att lägga fram konkreta förslag för att säkra flyglinjer, beredskap och tillgänglighet i hela landet.

Fru talman! De regionala flygplatserna fyller inte bara funktionen att transportera till exempel riksdagsledamöter till Stockholm utan även flera andra viktiga funktioner. I Västernorrland har vi, som ministern säkert känner till, tre flygplatser. De är alla avgörande för en god tillgänglighet till både Stockholm, Europa och världen.

Näringslivet och försvaret är beroende av välfungerande flyglinjer, i vårt fall inte minst eftersom vi fortfarande väntar på att statsministern ska komma till skott med det löfte han avgivit om att det ska finnas ett färdigt dubbelspår på Ostkustbanan 2035.

Gällande flyget har regeringen haft Peter Normans utredningsbetänkande på Regeringskansliet i två och ett halvt år. Beskedet har varit att flyginfrastrukturen ska hanteras sammanhållet. Men när den nya utredningen är klar i september nästa år kommer väldigt mycket mer tid att ha passerat än den tid som redan har gått. Jag tycker att detta är beklagligt, för regeringen hade ett antal förslag gällande Sundsvall Timrå flygplats och även Örnsköldsviks flygplats avseende reformerad finansiering av beredskap men också allmän trafikplikt, som man hade kunnat gå vidare med. Beskedet har varit att allt ska hanteras sammanhållet, och jag har fått klart för mig att väldigt många är besvikna på att det nu ska dra ut ytterligare på tiden eftersom de regionala flygplatserna går med väldigt stora underskott.

Fru talman! I Västernorrland har vi blivit vana vid att hantera att regeringen uppvisar ett ganska omfattande ointresse för vårt län. När regeringen skulle presentera sin strategi för nyindustrialisering i norra Sverige fanns inte vi i Västernorrland med. När vi socialdemokrater pressade regeringens företrädare om varför gick det inte att ens med de mest förstående oppositionsöron höra en logisk förklaring.

Vi har väldigt många investeringar i Västernorrland i storleksordningen hundratals miljarder kronor som redan har påbörjats eller som planeras, men den dåliga infrastrukturen vad gäller både tåg, vägar och flyg är ett bekymmer. Detta har naturligtvis påpekats gång på gång för många regeringar. Det är två och ett halvt år sedan man fick ett utredningsbetänkande, och man har lovat att besked ska komma – det är alldeles för passivt.

Fru talman! Jag hoppas på några klargörande besked från statsrådet i den här debatten, både för Sundsvall Timrå flygplats och för Örnsköldsviks flygplats. Men jag tror att det kanske också finns andra företrädare för regionala flygplatser som tittar på den här debatten och vill ha svar på vad som gäller långsiktigt. Detta är viktigt inte minst för försvar och transporter inom Kriminalvården men också för en fungerande sjukvård.

Jag vill inledningsvis fråga statsrådet om regeringen kommer att vidta några kortsiktiga åtgärder för att säkerställa regionala flygplatser som Örnsköldsvik och Sundsvall Timrå samt om regeringen tänker fatta några långsiktiga förslag om flyginfrastrukturen innan nästa utredning är klar.

Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för engagemanget för svensk luftfart och svenska transporter. Det här är helt avgörande för vår beredskap, för industrins konkurrenskraft och för att människor ska kunna resa till olika delar av landet.

Inga trafikslag ska ställas emot varandra. Det vi diskuterar i dag handlar om luftfarten. Peter Hedberg är inne på att det behöver göras förstärkningar av robustheten och tillförlitligheten även i andra delar av transportsystemet. Jag tänkte inte uppehålla mig så mycket kring detta i svaret nu även om det finns mycket att säga om det. Men vi gör rekordstora satsningar på underhåll av svenskt vägnät och svensk järnväg. Det är klart att det hade varit bättre om detta hade varit på plats långt tidigare. Många möter i dag problemen i sin vardag. Dem tar vi tag i. Detta är av högsta prioritet. Det innebär inte att vi inte också behöver förstärka luftfartens konkurrenskraft.

I debatten har två av de tre flygplatserna i Västernorrland nämnts. Det fanns ett förslag även om den tredje, Höga Kusten Airport – flygplatsutredningen föreslog att man inte längre skulle ha allmän trafikplikt på den flygplatsen. Där har regeringen gett besked: Vi går inte vidare med det förslaget. Det finns även andra förslag som skulle kunna ha negativa konsekvenser för luftfarten och flygtillgängligheten och som vi inte gått vidare med.

När det gäller de förslag som handlar om förändringar i basutbudet ska man komma ihåg att direktiven till flygplatsutredningen skrevs i en något annan tid – före Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina, innan den säkerhetspolitiska förändringen ägde rum och innan vi gick med i Nato. Vi har nu mer än fördubblat driftsstödet till de regionala flygplatserna. Då är det rimligt att se över ansvaret och rådigheten över det svenska flygplatssystemet.

Den utredning som nu är tillsatt ska se över statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser. De flygplatsutredningar som är gjorda kommer att vara viktiga underlag i det arbetet. Enligt det uppdrag som nu är beslutat ska Anders Flanking, som utsetts till utredare, se över, utreda och utvärdera det nationella basutbudet av flygplatser och deras funktion och syfte. Det handlar om ägande, finansiering och organisering av de svenska flygplatserna. Syftet är att skapa långsiktig hållbarhet, inte minst ekonomisk. Som ledamöterna tar upp är det många flygplatser som har det väldigt tufft ekonomiskt. Det är en följd av ett minskat inrikesresande med flyg som har påverkat inte bara de regionala flygplatsernas utan också Swedavias ekonomiska förutsättningar.

I praktiken handlar uppdraget till utredaren om vilket flygplatssystem staten ska ha ansvar för framöver och på vilket sätt. I utredningen kommer också Bromma flygplats roll och funktion i basutbudet att analyseras i ljuset av den sedan årsskiftet minskade linjetrafiken på Bromma.

Det finns mycket som behöver göras, fru talman. Peter Hedberg frågar om åtgärder på kort sikt. Då vill jag påminna om att vi har tagit bort flygskatten från den 1 juli i år. Jag vet att Socialdemokraterna accepterar borttagningen i sin budgetmotion. Men de partier som Socialdemokraterna avser att samarbeta med är inte av samma uppfattning. Miljöpartiet menar att det i stället behövs en fördubbling. Jag har tittat noga i budgetmotionen för Socialdemokraternas samarbetsparti Miljöpartiet. De vill, fru talman, sänka driftsbidraget för 2025 med 175 miljoner kronor. Det är viktigt att den samsyn som vi har här i kammaren just nu återspeglas i hela riksdagen för att vi ska ha möjlighet till goda transporter i hela landet.