Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

18 dec 2023 • interpellationsdebatt

Svar på interpellation 2023/24:280 om skolan och den psykiska hälsan

Protokoll 2023/24:51 Måndagen den 18 december
11 anföranden0 replikerÄrendet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att skolan bättre ska förebygga psykisk ohälsa bland unga. Han har också frågat om jag avser att ta några initiativ för att utreda huruvida undervisning om psykisk ohälsa bör införas och i så fall med vilket innehåll och i vilken struktur.

Jag vill börja med att understryka att utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa är djupt oroande och något vi behöver ta på stort allvar. Elever trivs sämre i skolan och är mer stressade, och relationen till lärare och klasskompisar försämras. Självrapporterade hälsobesvär, till exempel oro, ont i huvudet och sömnsvårigheter, ökar samtidigt. Även mobbningen ökar, och dess konsekvenser för barn och ungas mående är naturligtvis förödande. Vi vet att god hälsa är en förutsättning för att klara skolan och eta…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att skolan bättre ska förebygga psykisk ohälsa bland unga. Han har också frågat om jag avser att ta några initiativ för att utreda huruvida undervisning om psykisk ohälsa bör införas och i så fall med vilket innehåll och i vilken struktur.

Jag vill börja med att understryka att utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa är djupt oroande och något vi behöver ta på stort allvar. Elever trivs sämre i skolan och är mer stressade, och relationen till lärare och klasskompisar försämras. Självrapporterade hälsobesvär, till exempel oro, ont i huvudet och sömnsvårigheter, ökar samtidigt. Även mobbningen ökar, och dess konsekvenser för barn och ungas mående är naturligtvis förödande. Vi vet att god hälsa är en förutsättning för att klara skolan och etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Det gäller bland andra elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Skolorna behöver få bättre förutsättningar för att kunna möta elevernas behov av stödinsatser, och stödet måste sättas in tidigare än i dag. Regeringen genomför därför stora satsningar för att ge skolorna bättre möjligheter att anställa fler speciallärare och kunna inrätta fler särskilda undervisningsgrupper. För att åtgärda bristen på speciallärare ser vi också till att fler kan utbilda sig till speciallärare.

Vi vet också att NPF kan vara en riskfaktor för långvarig skolfrånvaro om eleverna inte får rätt stöd. Därför förbättrar regeringen huvudmännens möjligheter att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och öka närvaron för eleverna genom satsningen på skolsociala team.

Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar är en god och viktig investering. Elevhälsan kan bland annat spela en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om god hälsa och goda levnadsvanor.

Av Tidöavtalet framgår att det ska göras en bred reform för att förbättra elevhälsan och att elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan. Alla skolhuvudmän ska ha samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten för att stärka elevhälsoarbetet. En översyn görs av huvudmannaskapet för elevhälsan. En viktig del i detta är naturligtvis att se över hur skolans arbete med psykisk hälsa kan stärkas.

Regeringen har således genomfört viktiga åtgärder för att stärka skolornas stöd- och elevhälsoarbete, och detta arbete kommer naturligtvis att fortsätta.

Anförande 44

Herr talman! Den ökande psykiska ohälsan måste tas på väldigt stort allvar, säger Lotta Edholm. Inget kunde vara mer sant. Vart fjärde barn i Sverige har återkommande psykiska besvär. Varannan 15-åring upplever psykiska besvär. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldrarna 15 till 24 år. Förskrivningen av antidepressiva till barn och unga ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta får konsekvenser för samhällsekonomin och människors hela liv. Psykiatriska tillstånd står för hälften av sjukskrivningarna i Sverige. Varannan person som är involverad i organiserad brottslighet har haft kontakt med psykiatrin. Det finns alltså goda skäl att tänka att psykisk ohälsa ska förebyggas.

Folkhälsomyndigheten konstaterade krasst i en rapport för något år sedan att det är troligt att brister i skolans funktion har bidragit till den öka…

Visa hela anförandet

Herr talman! Den ökande psykiska ohälsan måste tas på väldigt stort allvar, säger Lotta Edholm. Inget kunde vara mer sant. Vart fjärde barn i Sverige har återkommande psykiska besvär. Varannan 15-åring upplever psykiska besvär. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldrarna 15 till 24 år. Förskrivningen av antidepressiva till barn och unga ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta får konsekvenser för samhällsekonomin och människors hela liv. Psykiatriska tillstånd står för hälften av sjukskrivningarna i Sverige. Varannan person som är involverad i organiserad brottslighet har haft kontakt med psykiatrin. Det finns alltså goda skäl att tänka att psykisk ohälsa ska förebyggas.

Folkhälsomyndigheten konstaterade krasst i en rapport för något år sedan att det är troligt att brister i skolans funktion har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Det är bakgrunden till att jag har ställt den här interpellationen till ministern. Interpellationen innehåller som bekant två frågor.

Den första, om hur ministern ska agera för att skolan bättre ska förebygga psykisk ohälsa, har ministern besvarat. Hon nämner bland annat mer resurser till speciallärare och särskilda undervisningsgrupper.

När det gäller de ökade resurser som här påstås komma till skolorna skulle jag vilja invända att kommunsektorn prognostiserar ett underskott på 7 miljarder nästa år; över 40 procent av kommunerna förväntas gå med underskott nästa år som en direkt konsekvens av den här regeringens finanspolitik.

Ministern säger sedan att samverkan måste fungera bättre mellan olika instanser. För all del, men samverkan i sig kommer inte att lösa detta problem.

Sedan kommer en punkt ur Tidöavtalet, där ministern specifikt säger att man vill se över huvudmannaskapet. Det verkar vara en osedvanligt dålig idé. Den hänger ihop med det som står i Tidöavtalet men som inte fanns med i ministerns svar, nämligen ett ökat vårdfokus för elevhälsan. Då pratar vi inte om att förebygga psykisk ohälsa utan om att göra åtgärdande insatser. Vårdfokus betyder ju som bekant inte att främja psykisk hälsa, vilket är vad som skulle behövas.

Nej, den som vill främja psykisk hälsa skulle kunna titta på min andra fråga i den här interpellationen. Den handlar om undervisning i psykisk hälsa. Det finns nämligen ett stort antal organisationer, bland annat ministerns egen myndighet, som förordar att unga ska få undervisning i psykisk hälsa. Det främjar nämligen psykisk hälsa att känna till hur ens egna och andras känslor fungerar och vad man kan göra om man mår dåligt. Väldigt många står bakom den idén, såsom Världshälsoorganisationen, Europeiska unionen och Folkhälsomyndigheten.

Ministern besvarar dock inte den frågan över huvud taget, utan rundar den helt. Det kan jag bara tolka som att hon inte tänker ta något initiativ för att utreda om undervisning om psykisk hälsa bör införas. Detta följer ett olyckligt mönster.

Det pågår en kampanj för införande av psykisk hälsa på schemat - en kampanj som har samlat 19 000 namnunderskrifter när vi har den här debatten. Än så länge har de inte fått överlämnas till ministern utan man har hänvisats till att skicka dem med post.

Från min sida är frågan: Är undervisning i psykisk hälsa något som ministern redan har avfärdat eller varför undviker hon det ämnet?

Herr talman! Sedan 2006 har andelen barn och ungdomar som fått diagnosen depression eller ångestsyndrom tredubblats i vårt land. Särskilt anmärkningsvärda är uppgifterna att utskrivningar av antidepressiva mediciner till barn är tre gånger vanligare i Sverige än i våra nordiska grannländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta måste vara en av politikens viktigaste frågor. Hur bryter vi den här utvecklingen, och hur får människor hjälp tidigt? Ser man mönstret när det gäller vilka som drabbas är det också väldigt tydligt en jämställdhets- och jämlikhetsfråga som politiken behöver ha fokus på.

Vad gäller barns och ungas psykiska ohälsa är de viktigaste åtgärderna tidig upptäckt liksom tidigt omhändertagande tillsammans med en välfungerande samverkan mellan aktörer och vårdnivåer. Här finns brister i dag med för låg grad av upptäckt, för l…

Visa hela anförandet

Herr talman! Sedan 2006 har andelen barn och ungdomar som fått diagnosen depression eller ångestsyndrom tredubblats i vårt land. Särskilt anmärkningsvärda är uppgifterna att utskrivningar av antidepressiva mediciner till barn är tre gånger vanligare i Sverige än i våra nordiska grannländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta måste vara en av politikens viktigaste frågor. Hur bryter vi den här utvecklingen, och hur får människor hjälp tidigt? Ser man mönstret när det gäller vilka som drabbas är det också väldigt tydligt en jämställdhets- och jämlikhetsfråga som politiken behöver ha fokus på.

Vad gäller barns och ungas psykiska ohälsa är de viktigaste åtgärderna tidig upptäckt liksom tidigt omhändertagande tillsammans med en välfungerande samverkan mellan aktörer och vårdnivåer. Här finns brister i dag med för låg grad av upptäckt, för långa väntetider och därtill brister vad gäller den strukturerade samverkan och uppföljningen.

Samverkan mellan skolan, elevhälsan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården måste utvecklas, och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste minska. Det gäller dock inte bara att jobba utifrån det vi redan vet, där mycket handlar om resurser och ledarskap, utan detta är ett område där behovet av kunskap behöver öka. I dag saknas ett samlat och tillförlitligt kunskapsunderlag när det gäller de bakomliggande orsakerna och faktorerna till den psykiska ohälsan hos framför allt unga och varför den ökar.

Vi socialdemokrater har lagt förslag på riksdagens bord om att vi vill se att det utreds varför barn och unga allt oftare drabbas. Inom ramen för en sådan utredning behöver många olika tänkbara orsakssamband analyseras, till exempel i relation till utvecklingen i andra länder och till förändringar i det svenska skolsystemet.

Förutom interpellantens väldigt tydliga fråga om det förebyggande arbetet är min fråga i denna debatt om statsrådet är beredd att ta initiativ till en utredning som bidrar till ökad kunskap om varför barn och ungdomar i Sverige mår så mycket sämre än i andra jämförbara länder.

Anförande 46

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för att denna debatt äger rum i kammaren i dag, för det är många som berörs av psykisk ohälsa eller psykisk hälsa. Framför allt är det viktigt att den här debatten handlar om barn i skolan.

Förutom barnen, som är direkt drabbade när de inte mår bra och har en tillvaro som de inte trivs med och som får dem att må direkt dåligt om dagarna, vill jag lyfta fram dem som finns runt omkring barnen, inte minst föräldrar och syskon. Att känna sig så otillräcklig som man gör när ett barn mår dåligt och man har svårt att nå dem är olidligt.

I dag har vi ett samhälle med otroligt höga krav på alla. Det är krav på att vi ska prestera, det är krav på att vi ska vara otroligt lyckade och det är krav på starka ideal, på många platser i detta samhälle. Det handlar om hur vi ska se ut och hur vi ska vara för att vara rätt - ett ideal som är väldigt…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för att denna debatt äger rum i kammaren i dag, för det är många som berörs av psykisk ohälsa eller psykisk hälsa. Framför allt är det viktigt att den här debatten handlar om barn i skolan.

Förutom barnen, som är direkt drabbade när de inte mår bra och har en tillvaro som de inte trivs med och som får dem att må direkt dåligt om dagarna, vill jag lyfta fram dem som finns runt omkring barnen, inte minst föräldrar och syskon. Att känna sig så otillräcklig som man gör när ett barn mår dåligt och man har svårt att nå dem är olidligt.

I dag har vi ett samhälle med otroligt höga krav på alla. Det är krav på att vi ska prestera, det är krav på att vi ska vara otroligt lyckade och det är krav på starka ideal, på många platser i detta samhälle. Det handlar om hur vi ska se ut och hur vi ska vara för att vara rätt - ett ideal som är väldigt smalt och som få människor får plats i. När man inte lever upp till detta ideal - när man inte är rätt - blir man fel också indirekt. Detta får människor, framför allt barn som inte har verktygen för att hantera detta, att må väldigt dåligt.

Denna debatt, herr talman, handlar om att barn ska få möjlighet att lära sig att förstå sig själva och få verktyg för att hantera sin psykiska hälsa. Det är precis som när vi lär oss vilken kost som är rätt, vilket också spelar stor roll, eller hur viktigt det är att röra på sig och att skolan skapar förutsättningar för detta. Det borde kanske göras i större utsträckning än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men även när det kommer till den psykiska hälsan är det otroligt viktigt att få verktyg för att förstå sig på sina egna känslor - vad ska jag göra i den här situationen, varför känner jag så här och varför mår jag på det här sättet?

Många gånger kan kraven och känslorna ta sig olika uttryck beroende på om det är flickor eller pojkar. Vi ser att både flickor och pojkar mår väldigt dåligt men att detta kan ta sig olika uttryck. Då behöver vi bemöta flickor och pojkar med medvetenhet och stor kunskap om vilka könsnormer som styr samhället, hur det är att vara pojke och vilka ideal som gäller för det och vilka ideal som gäller för flickor.

För att kunna möta barnen i detta är det otroligt viktigt att vi har sådan kunskap och medvetenhet om vilka könsnormerna är, hur de ser ut och hur de ter sig men också att vi fortsätter att ha en kanske ännu mer utvecklad genuspedagogik, framför allt när det kommer till detta.

Flickor och pojkar behöver ha samma rätt och möjlighet att hitta dessa verktyg. Hur tar man sig igenom en sömnlös natt? Hur gör man när motionen tryter? Då behöver man hitta relationer till varandra och förhålla sig till sociala medier.

Jag ser inte att det i statsrådets svar förekommer könsnormer eller genus eller hur det ter sig på olika sätt för flickor och pojkar. Min fråga till statsrådet är: På vilket sätt ska detta spela roll i skolan när det kommer till att sätta ord på och hantera den psykiska ohälsan i skolan?

Herr talman! Det har ställts en rad olika frågor här.

Till att börja med tycker jag att Fredrik Lundh Sammelis frågeställningar är väldigt intressanta. Detta är ju inte bara en fråga för skolans värld, utan det handlar om helheten och vilken värld vi lever i. Vi ser att frågan om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar inte bara är en fråga som finns här i Sverige, utan den finns i många länder, framför allt västeuropeiska.

Många regeringar, organisationer och så vidare slåss med detta nu och försöker hitta olika typer av svar, men min roll i detta som skolminister är ju skolan och vad den kan göra.

Först och främst kan skolan i sig själv vara både hälsofrämjande och ohälsofrämjande, om man får använda det begreppet. En fråga som har lyfts upp många gånger och där regeringen nu kommer att tillsätta en utredning rör till exempel hur kursplanerna är utformade i svensk s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det har ställts en rad olika frågor här.

Till att börja med tycker jag att Fredrik Lundh Sammelis frågeställningar är väldigt intressanta. Detta är ju inte bara en fråga för skolans värld, utan det handlar om helheten och vilken värld vi lever i. Vi ser att frågan om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar inte bara är en fråga som finns här i Sverige, utan den finns i många länder, framför allt västeuropeiska.

Många regeringar, organisationer och så vidare slåss med detta nu och försöker hitta olika typer av svar, men min roll i detta som skolminister är ju skolan och vad den kan göra.

Först och främst kan skolan i sig själv vara både hälsofrämjande och ohälsofrämjande, om man får använda det begreppet. En fråga som har lyfts upp många gånger och där regeringen nu kommer att tillsätta en utredning rör till exempel hur kursplanerna är utformade i svensk skola. Det är många som påpekar att de inte alltid är utformade efter hur barns och ungas hjärnor utvecklas. Många barn och ungdomar känner en stress som beror på att de helt enkelt inte klarar att uppfylla de mål som ställs i våra kursplaner och läroplaner. Detta måste vi naturligtvis göra något åt.

Det finns också problem med att svensk skola är utformad på ett sådant sätt att det många gånger är stökigt där, vilket inte heller är bra för den psykiska hälsan. En del av den psykiska ohälsa som finns har sin grund i att svensk skola inte alltid är utformad på det allra bästa sättet.

När det gäller frågan om vad man så att säga ska lära sig och vad som ska finnas på schemat ingår det hela redan i dag i ämnen, till exempel idrott och hälsa, men uppenbarligen är det inte nog. Det kanske är för oprecist utformat vad man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror personligen att det kan vara så att en del av utformningen inte är tillräckligt instrumentell, det vill säga att den kanske inte i tillräcklig utsträckning ger verktyg till eleverna för hur de ska hantera sin psykiska ohälsa utan sker mer på ett teoretiskt plan. Detta funderar jag på mycket nu. Jag vågar inte säga exakt hur det ska utvecklas, men jag är helt övertygad om att det måste ske på ett eller annat sätt framgent.

Sedan handlar det naturligtvis också om bättre elevhälsa, och det är därför jag lyfter upp frågan om samverkan. Jag är glad att Fredrik Lundh Sammeli tycker att det är en viktig fråga, för det är det verkligen. Om skolan kan samverka i högre utsträckning med vården, till exempel, men också med socialtjänsten ökar möjligheterna att förbättra för eleverna.

Samverkan är verkligen ingenting som vi bara ska skjuta åt sidan, utan det är en viktig och stor fråga, liksom att elevhälsan utvecklas på ett bra sätt eftersom den har utvecklats i en riktning där den inte riktigt fungerar som ett stöd för de elever som behöver den allra bäst.

Anförande 48

Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för svaret! Jag har noterat att det just före denna debatt skickades ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet om att man i morgon kommer att presentera utredningsdirektiv till en läroplansöversyn.

Detta är galant, men om Lotta Edholm menar allvar med vad hon just sa - att hon funderar mycket på hur undervisning i psykisk hälsa ska te sig framöver - är det i denna läroplansöversyn som det behöver tas med. Det här är så att säga det fönster som Lotta Edholm har under denna mandatperiod.

Vi har alldeles nyss gjort en rätt stor omarbetning av läroplanerna. De tål inte att omarbetas varje år, så om det ska göras behöver det finnas med i det utredningsdirektiv som Lotta Edholm ska presentera i morgon. Kan hon lämna ett sådant besked här i dag? Kommer utformningen av undervisning i psykisk hälsa att finnas med som uppdrag till den utredni…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för svaret! Jag har noterat att det just före denna debatt skickades ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet om att man i morgon kommer att presentera utredningsdirektiv till en läroplansöversyn.

Detta är galant, men om Lotta Edholm menar allvar med vad hon just sa - att hon funderar mycket på hur undervisning i psykisk hälsa ska te sig framöver - är det i denna läroplansöversyn som det behöver tas med. Det här är så att säga det fönster som Lotta Edholm har under denna mandatperiod.

Vi har alldeles nyss gjort en rätt stor omarbetning av läroplanerna. De tål inte att omarbetas varje år, så om det ska göras behöver det finnas med i det utredningsdirektiv som Lotta Edholm ska presentera i morgon. Kan hon lämna ett sådant besked här i dag? Kommer utformningen av undervisning i psykisk hälsa att finnas med som uppdrag till den utredning som hon tillsätter i morgon? Det vore tacknämligt.

Jag vet att de som står bakom den kampanj jag nämnde, Psykisk hälsa på schemat, och som för övrigt följer oss både från läktaren och digitalt i dag skulle vara mycket intresserade av ett sådant besked. Över 30 civilsamhällesorganisationer och, som sagt, hittills över 19 000 namnunderskrifter står bakom att ge ett sådant utredningsuppdrag.

Som jag nämnde tidigare rekommenderar också Europeiska unionen i en rådsrekommendation medlemsstaterna att införa psykisk hälsa på schemat.

Social och emotionell träning, förebyggande av mobbning samt psykisk och fysisk hälsa bör finnas i läroplanerna, från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieskolan, enligt en rådsrekommendation som antogs av ministerrådet den 28 november förra året. Detta ministerråd ingick Lotta Edholm själv i. Det betyder att Lotta Edholm har varit med och antagit en rekommendation till medlemsstaterna, och till sig själv, om att se till att dessa delar ingår i undervisningen.

Detta gör frågan ännu mer intressant. Kommer detta att finnas med i den läroplansutredning som Lotta Edholm presenterar i morgon?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Precis som statsrådet sa är detta en verklighet som finns på flera ställen på vårt jordklot. Det finns en växande problembild i västvärlden. Men vi sticker ut på ett dåligt sätt.

Skolan är så central i barns och ungas liv och vardag. Därför är en växande psykisk ohälsa bland barn och unga en självklar fråga för en skolminister att agera kring.

Min fråga kvarstår därför: Kommer statsrådet att ta initiativ till att regeringen tillsätter en samlad utredning där skolan är en del i den analys som man gör? Och kommer statsrådet att jobba för att införa psykisk hälsa på schemat? Dessa två åtgärder - psykisk hälsa på schemat och en samlad utredning som fokuserar på ökad psykisk hälsa bland barn och unga i vårt land - är två otroligt viktiga beståndsdelar i det arbete som vi måste klara av att göra.

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Precis som statsrådet sa är detta en verklighet som finns på flera ställen på vårt jordklot. Det finns en växande problembild i västvärlden. Men vi sticker ut på ett dåligt sätt.

Skolan är så central i barns och ungas liv och vardag. Därför är en växande psykisk ohälsa bland barn och unga en självklar fråga för en skolminister att agera kring.

Min fråga kvarstår därför: Kommer statsrådet att ta initiativ till att regeringen tillsätter en samlad utredning där skolan är en del i den analys som man gör? Och kommer statsrådet att jobba för att införa psykisk hälsa på schemat? Dessa två åtgärder - psykisk hälsa på schemat och en samlad utredning som fokuserar på ökad psykisk hälsa bland barn och unga i vårt land - är två otroligt viktiga beståndsdelar i det arbete som vi måste klara av att göra.

Anförande 50

Herr talman! Jag vill nämna det som jag sa i mitt första anförande, nämligen att vi har ett otroligt hårt och tufft samhälle. Det är ett samhälle där det ställs höga krav, där vi ska prestera, lyckas och leva upp till ideal. Här är det väldigt många som behöver hjälpas åt för att vi ska få ett samhälle som är varmare och inkluderande, och där vi ser varandra mer som medmänniskor oavsett om vi är olika. Om någon väljer att vara på ett sätt och om någon annan väljer att vara på ett annat sätt behöver vi ändå se varandra.

Detta behöver finnas i skolan. Om vi inte kan börja med våra barn blir det väldigt svårt att se hur vi ska kunna ändra på detta i samhället i övrigt. Det måste finnas en vuxenvärld som kan möta upp detta.

Andra frågor som ligger på regeringens bord handlar om att vi har ett stort antal våldsbrott som i hög grad riktas mot kvinnor. Jag vet att jämställdhets…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill nämna det som jag sa i mitt första anförande, nämligen att vi har ett otroligt hårt och tufft samhälle. Det är ett samhälle där det ställs höga krav, där vi ska prestera, lyckas och leva upp till ideal. Här är det väldigt många som behöver hjälpas åt för att vi ska få ett samhälle som är varmare och inkluderande, och där vi ser varandra mer som medmänniskor oavsett om vi är olika. Om någon väljer att vara på ett sätt och om någon annan väljer att vara på ett annat sätt behöver vi ändå se varandra.

Detta behöver finnas i skolan. Om vi inte kan börja med våra barn blir det väldigt svårt att se hur vi ska kunna ändra på detta i samhället i övrigt. Det måste finnas en vuxenvärld som kan möta upp detta.

Andra frågor som ligger på regeringens bord handlar om att vi har ett stort antal våldsbrott som i hög grad riktas mot kvinnor. Jag vet att jämställdhetsministern jobbar med detta.

Här ser man just vilka insatser som behöver göras för barn och unga för att de ska hitta rätt när det gäller de relationer som de har till varandra.

Min fråga kvarstår därför. Hela samhället behöver jobba med just de könsnormer som vi blir intvingade i. Hur ska statsrådet se till att dessa frågor finns med i arbetet även i skolan, och framför allt när det kommer till genuspedagogiken och annan pedagogik där vi behöver prata om dessa frågor? Kommer detta att finnas på schemat? När det kommer till just genuspedagogiken är det någonting som Sverigedemokraterna faktiskt inte vill ha kvar. De vill inte prata om könsnormer. Det är därför på tiden att statsrådet svarar på frågan: Kommer det att finnas med, och kommer det att utvecklas?

Herr talman! Regeringen vidtar åtgärder på en rad olika områden. Jag har nämnt att vi till exempel kommer att se över kursplaner och läroplaner för att se till att de fungerar bättre utifrån hur barns och ungdomars hjärnor utvecklas. Det finns i dag stora problem när det gäller stress som är relaterad till att en del barn och ungdomar faktiskt inte kan uppnå målen för undervisningen. Det är helt enkelt omöjligt eftersom målen är uppställda på ett sådant sätt att de snarare riktar sig till vuxna hjärnor än till ungas hjärnor. Det måste vi komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har just tillsatt en utredning om trygghet och studiero. Det är klart att när det är lugn och ro i klassrummen främjar det alla elever. Men det främjar framför allt de elever som har det jobbigt i klassrummet. Det är otroligt viktigt att denna utredning …

Visa hela anförandet

Herr talman! Regeringen vidtar åtgärder på en rad olika områden. Jag har nämnt att vi till exempel kommer att se över kursplaner och läroplaner för att se till att de fungerar bättre utifrån hur barns och ungdomars hjärnor utvecklas. Det finns i dag stora problem när det gäller stress som är relaterad till att en del barn och ungdomar faktiskt inte kan uppnå målen för undervisningen. Det är helt enkelt omöjligt eftersom målen är uppställda på ett sådant sätt att de snarare riktar sig till vuxna hjärnor än till ungas hjärnor. Det måste vi komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har just tillsatt en utredning om trygghet och studiero. Det är klart att när det är lugn och ro i klassrummen främjar det alla elever. Men det främjar framför allt de elever som har det jobbigt i klassrummet. Det är otroligt viktigt att denna utredning får lägga fram förslag om hur man kan främja trygghet och studiero.

Vi kommer också snart att tillsätta en utredning om hur elevhälsan fungerar. Det är många som vittnar om att elevhälsan i dag fungerar sämre, framför allt för de elever som verkligen behöver den.

Vi satsar nu stora pengar på att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Men vi tillför också resurser för att skolan ska kunna samverka på ett mer effektivt sätt med till exempel socialtjänsten.

När det gäller utredningsdirektiven till den utredning som jag kommer att presentera i morgon kommer inte några ämnen att nämnas specifikt. Detta är en stor och bred utredning som kommer att få i uppdrag att se över allting i läroplaner och i kursplaner, inte bara detta.

Men jag vill ändå understryka att dessa frågeställningar redan i dag finns med i läroplanen. Jag gissar att det också är ett skäl till att Socialdemokraterna under åtta år i regeringsställning inte införde detta på schemat - det har tidigare ställts krav på att det skulle vara ett eget ämne - utan att de har funderat just på hur detta kan byggas upp på bästa sätt. Det är nämligen inte en alldeles lätt fråga att svara på.

Detta finns med i många olika ämnen i dag, men ändå upplevs det som att det till exempel inte är tillräckligt konkret och inte ger tillräckliga verktyg för elever som upplever att de behöver detta. Den frågeställningen tar jag verkligen med mig vidare i mitt arbete. Det är en stor och viktig fråga. Och skolan har ett viktigt ansvar när det gäller detta. Men exakt hur detta ska göras vågar jag faktiskt inte svara på i dag.

Anförande 52

Herr talman! Till att börja med vill jag inflika att regeringens finanspolitik gör att varken barn- och ungdomspsykiatrin eller elevhälsan kommer att mötas av ökade resurser - tvärtom. Samtliga regioner kommer att ha underskott nästa år, och över 40 procent av kommunerna kommer att ha underskott nästa år.

Jag tycker att vi behöver bygga en skola som främjar hälsa, en skola som barn och unga mår bra av att gå i. Då kan det hända att man behöver se över kunskapsinnehållet och utformningen av läroplanerna, precis som Lotta Edholm aviserar.

Det kan också hända att man behöver stärka elevhälsan. Det är jag den första att ställa mig bakom. Det som jag inte tror att man kommer att vinna på är en omorganisation av elevhälsan. Mycket lite kommer att vara vunnet, eller snarare kommer stora saker att vara förlorade, av att man flyttar chefen för elevhälsan till regionerna i stället…

Visa hela anförandet

Herr talman! Till att börja med vill jag inflika att regeringens finanspolitik gör att varken barn- och ungdomspsykiatrin eller elevhälsan kommer att mötas av ökade resurser - tvärtom. Samtliga regioner kommer att ha underskott nästa år, och över 40 procent av kommunerna kommer att ha underskott nästa år.

Jag tycker att vi behöver bygga en skola som främjar hälsa, en skola som barn och unga mår bra av att gå i. Då kan det hända att man behöver se över kunskapsinnehållet och utformningen av läroplanerna, precis som Lotta Edholm aviserar.

Det kan också hända att man behöver stärka elevhälsan. Det är jag den första att ställa mig bakom. Det som jag inte tror att man kommer att vinna på är en omorganisation av elevhälsan. Mycket lite kommer att vara vunnet, eller snarare kommer stora saker att vara förlorade, av att man flyttar chefen för elevhälsan till regionerna i stället för till skolorna. Det kommer inte att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete.

För att främja psykisk hälsa ytterligare finns det gott om organisationer som föreslår att vi ska ha psykisk hälsa som ett kunskapsområde, inte nödvändigtvis som ett eget ämne. Det är något som bland annat ministern har rekommenderat. Poängen är att barn och unga kontinuerligt behöver få lära sig om hur deras eget känsloliv och deras emotionella jag fungerar.

Jag tycker att ministern svävar lite på målet när hon säger att det kommer att bli en bred översyn. Man skriver ju inte ett utredningsdirektiv utan att ge vissa ingångsvärden till den utredare som ska genomföra utredningen. Jag tycker därför att hon ska använda sitt slutanförande till att svara på om hon vid pressträffen i morgon kommer att säga att det ingår som en del i utredarens uppdrag att utreda om psykisk hälsa ska införas på schemat eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är väldigt oroad över att så många barn och ungdomar i Sverige upplever en ökad psykisk ohälsa. Det är djupt oroväckande att mobbningen ökar i våra skolor, att fler och fler ungdomar upplever en otrygghet i skolan och att många upplever att vuxenvärlden vänder bort blicken när den ser vad som pågår bland unga människor.

Jag tror att det som vi skolpolitiker kan göra mest av - det som vi är bäst på - är att se till att få en väl fungerande skola. Det gynnar alla elever, men det gynnar inte minst de elever som behöver skolan allra mest. Jag har försökt säga i dag att jag inte vågar säga hur denna del av skolans uppdrag skulle kunna utvecklas. Jag konstaterar att detta redan i dag finns inom kursplaner i grundskola och gymnasieskola. Det är bra, men det är uppenbart att detta inte riktigt möter de …

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är väldigt oroad över att så många barn och ungdomar i Sverige upplever en ökad psykisk ohälsa. Det är djupt oroväckande att mobbningen ökar i våra skolor, att fler och fler ungdomar upplever en otrygghet i skolan och att många upplever att vuxenvärlden vänder bort blicken när den ser vad som pågår bland unga människor.

Jag tror att det som vi skolpolitiker kan göra mest av - det som vi är bäst på - är att se till att få en väl fungerande skola. Det gynnar alla elever, men det gynnar inte minst de elever som behöver skolan allra mest. Jag har försökt säga i dag att jag inte vågar säga hur denna del av skolans uppdrag skulle kunna utvecklas. Jag konstaterar att detta redan i dag finns inom kursplaner i grundskola och gymnasieskola. Det är bra, men det är uppenbart att detta inte riktigt möter de behov som faktiskt finns bara för att det så att säga finns i skrift. Jag är verkligen beredd att ta till mig det och titta på detta.

Den utredning som det kommer att presenteras direktiv för i morgon kommer att omfatta alla områden. Det kommer att vara mycket brett, och det kommer inte att nämnas några enskilda ämnen på det sättet i direktiven. Det kommer i stället att vara i allmänna ordalag - i akt och mening att få till stånd en läroplan och kursplaner som är bättre anpassade efter hur barns utveckling faktiskt ser ut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.