Amalia Rud Stenlöf (S) om En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)

Fru talman! Vi debatterar nu ett vilande grundlagsförslag som rör våra grundläggande fri- och rättigheter. Våra grundlagar utgör ramarna för vår demokrati samtidigt som de utgör det absoluta skyddet för medborgarnas rättigheter: att vi är fria att tycka vad vi vill, att vi är fria att kritisera makten utan rädsla för repressalier, att vi är lika inför lagen och att våra domstolar är fria och oberoende.

Därför är det också av största vikt att grundlagarna inte kan ändras lättvindigt och snabbt utan först efter noggrant övervägande, eftertanke och med bred majoritet. Att det krävs ett riksdagsval mellan besluten gör också att medborgarna i ett val kan få ge uttryck för sina åsikter om de förestående ändringarna.

Ett första beslut om det ärende vi nu debatterar fattades före sommaren, och i dag har vi att ta ställning till huruvida det vilande grundlagsförslag som rör abort, föreningsfrihet och medborgarskap slutligen ska förkastas eller antas i sin helhet. Jag yrkar bifall till att propositionen antas i sin helhet.

Fru talman! Jag hade förmånen att sitta med i 2023 års fri- och rättighetskommitté, som hade till uppgift att utreda de frågor som nu ligger på riksdagens bord. Inledningsvis hade vi som dåvarande opposition starka invändningar mot att regeringen ville hafsa fram ändringar och gav vår utredning alldeles för ont om tid. Nu, tre år senare, har vi kunnat göra ett noggrant och välavvägt ställningstagande som är träffsäkert, rättssäkert och håller i grundlag över tid.

Jag ska nu kort redogöra för Socialdemokraternas hållning i alla tre delar gällande abort, föreningsfrihet och medborgarskap.

När det gäller frågan om att grundlagsfästa rätten till abort börjar jag med att konstatera att det är glädjande att se att aborträtten inte är hotad i vårt land eftersom alla partier i Sveriges riksdag vill grundlagsfästa denna möjlighet – även om det i vissa partier tyvärr ser annorlunda ut på europeisk nivå.

Vi ser i dag hur extrema krafter världen över försöker inskränka kvinnors rätt över sin egen kropp genom att omöjliggöra utförande av aborter och genom restriktiv abortpolitik och en skuld-och-skam-logik hämtad ur det förgångna.

Låt mig dock vara tydlig: Att Socialdemokraterna i dag tar steget att grundlagsfästa rätten att göra abort får inte förväxlas med att vi är nöjda med den kvinnosjukvård landet har. Vi hör bland annat skräckexempel från kvinnor runt om i Sverige som har fått vänta alldeles för länge och genomlidit misslyckade aborter. En jämlik vård i hela landet där sjukvårdspersonal har de resurser som krävs och där samvetsfrihet för personal inte tillåts samt att tidsgränsen för antalet veckor en kvinna är tillåten att göra abort inte sänks är förutsättningar för att den grundlagsfästa aborträtten ska få genomslag i praktiken.

Fru talman! Låt mig gå vidare till frågan som rör föreningsfrihet. I Sverige har vi en lång och stolt tradition av att det står medborgarna fritt att engagera sig i föreningar, fackföreningar och partier – eller att välja att göra ingetdera. Det har varit avgörande för en levande demokrati att medborgare kan stå upp för sig själva och andra och få säga sitt. Att begränsa föreningsfriheten får aldrig ske på bekostnad av dessa demokratiska värden och avsikter. Det har vi varit tydliga med förr och är även nu.

Det förslag som ligger på riksdagens bord är välavvägt för att inte träffa något som inte är en kriminell organisation. De senaste åren har vi dock sett hur allt fler antidemokratiska krafter har hotat vårt samhälle. Det rör sig om nazistiska organisationer, terrororganisationer och inte minst de kriminella aktörer och gäng som breder ut sig runt om i vårt land.

Vi socialdemokrater har under flera års tid arbetat aktivt med att stävja dessa aktörers påverkan på samhället, och därför hade vi önskat att grundlagskommittén hade haft till uppgift att utreda möjligheten att förbjuda även nazistiska organisationer. Men denna fråga valde Tidöregeringen tyvärr att bortse från.

Efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen initiativ till att ändra grundlagen för att göra det möjligt att förbjuda terrororganisationer. Det i sin tur ledde fram till en ändring i regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 2023.

För att bekämpa den nu växande gängkriminaliteten måste vi göra en rad stora förändringar. Vi måste dels säkra en trygg uppväxt för alla barn och ha bra skolor, dels ha hårda straff för dem som begår brott.

När det gäller brottsbekämpningen måste vi finna nya verktyg. Att begränsa föreningsfriheten för dem som ägnar sig åt allvarlig brottslighet är ett viktigt steg i arbetet med att röka ut gängkriminella såväl från den offentliga förvaltningen som från samhället i stort. Om vi därtill kan få till en svensk antimaffialag kan vi också både utreda och åtala kriminella nätverk kollektivt. Vi kan då ge oss på hela grupperingar i stället för individer, och det vore både effektivt och bra för Sverige.

Fru talman! Låt mig nu gå över till den sista frågan, som rör medborgarskap. Förslaget som debatteras här i dag rör möjligheten till återkallelse av medborgarskap för den som har dubbelt medborgarskap och som har förvärvat medborgarskapet på oriktiga eller felaktiga grunder eller den som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Detta är ett förslag som har fått mycket medial uppmärksamhet, inte minst på grund av att medborgare i vårt land som innehar dubbelt medborgarskap har känt sig träffade. Låt mig därför vara väldigt tydlig: Förslaget innebär inte att medborgarskapet generellt sett ska villkoras.

Reformens syfte är inte att skapa oro utan att stärka tryggheten och medborgarskapets ställning. När det handlar om terrorism, spioneri och andra riktigt allvarliga brott som hotar vårt lands grundläggande trygghet måste vi nämligen, likt våra grannländer, kunna agera kraftfullt. Detsamma gäller förvärv av medborgarskap på felaktiga grunder.

Den grundlagsändring vi i dag föreslår säkerställer att internationella konventioner behöver följas så att ingen oskyldig diskrimineras eller straffas. Detta har alltid varit en förutsättning för att vi socialdemokrater ska kunna säga ja till förslaget. Det hindrar framtida lagstiftare från att agera godtyckligt.

För att få bättre förståelse kring frågan om dubbelt medborgarskap vill jag ge en kort historiebeskrivning.

År 2001 infördes möjligheten till dubbelt medborgarskap i Sverige. Detta skedde efter att Sverige några år tidigare hade blivit medlem i Europeiska unionen. Många andra länder i EU hade öppnat för möjligheten att ha dubbelt medborgarskap så att deras medborgare skulle kunna bo, leva och arbeta i andra länder utan att förlora sitt medborgarskap. Även Sverige införde den möjligheten så att våra medborgare skulle kunna bo i andra länder utan att förlora sitt svenska medborgarskap.

Kort därefter, år 2003, uppdagades en stor mutskandal på Migrationsverket där personer hade mutat tjänstemän för att få medborgarskap. Regeringen Persson initierade då en utredning som föreslog att medborgarskapet skulle kunna återkallas för den med dubbelt medborgarskap om personen mutat sig till medborgarskapet eller dolt sin kriminella identitet. Det var en utredning som regeringen Reinfeldt tyvärr inte tog vidare till lagstiftning.

Spolar vi tjugo år framåt i tiden ser vi att de flesta EU-länder, till följd av ett osäkert politiskt omvärldsläge med ett ökat antal terrorbrott, har skärpt sin lagstiftning kring dubbelt medborgarskap och infört återkallelse av medborgarskap när det gäller allvarlig och systemhotande brottslighet.

Våra grannländer Norge och Finland har de senaste åren beslutat om ny lagstiftning kring medborgarskap för dem som har dubbelt medborgarskap och begår brott mot landets vitala intressen. I samtal som jag har haft med våra finska kollegor har jag fått höra att motivet inte minst har varit att kunna återkalla medborgarskapet för dömda ryska terrorister.

När jag har talat med danskarna har jag i stället fått höra att man de senaste åren har sett en ökad gängkriminalitet som systematiskt letat sig in i såväl domstolar som välfärdssystem och utmanat samhällsstrukturer. Det här är en utveckling som vi tyvärr ser även i Sverige, och det var därför – med ett likalydande motiv – som vi socialdemokrater tog oss an delen kring medborgarskap.

Vår hållning har hela tiden varit tydlig: Vi vill kunna återkalla medborgarskapet för den med dubbelt medborgarskap som har mutat sig till sitt medborgarskap eller som har begått terrorbrott, brott mot rikets säkerhet eller andra systemhotande brott med gängkriminell koppling.

Lagstiftningen måste dock vara träffsäker, rättssäker och vila på våra internationella konventioner. Och jag upprepar: Medborgarskapet ska inte graderas eller villkoras generellt. Tvärtom ska det värnas och skyddas. Den som använder en retorik som försöker säga något annat har endast som syfte att splittra och skrämmas.

Fru talman! I propositionen står det flera gånger – och tydligt – att internationella konventioner ska efterlevas. Det innebär ett säkert skydd för medborgarna och lägger grunden för att lagstiftningen blir just träffsäker och rättssäker. Efter dagens beslut blir det upp till kommande regering att ta fram en proposition till vanlig lag så att denna grundlagsändring också kan tillämpas fullt ut.