Jörgen Berglund (M) svarade Peter Hultqvist i en replik om Totalförsvar i debatten ”Protokoll 2025/26:92 Onsdagen den 18 mars” den 18 mars 2026.
Peter HultqvistS· i en replikJag är väl medveten om de problem som kan uppstå när det gäller både personal och värnpliktiga. Men problem är till för att lösas. Den politiska ambitionen måste vara att ta ut steglängden på ett nödvändigt sätt, så att…Fru talman! Även om jag inte står bakom reservationerna – jag står självklart bakom utskottets majoritet – finns det många bra motioner från partierna som innehåller bra förslag. Det ska man vara medveten om. Det betyder inte att förslagen ska genomföras just nu. Många saker pågår redan, men det är viktigt att understryka att det råder en bred enighet om totalförsvaret.
Fru talman! Ibland när vi står här i talarstolen talar vi till oss själva, men det är inte därför vi är här. Vi är här för medborgarnas skull, och det ska vi inte glömma bort. Jag tänkte därför göra ett kort försök att bidra till folkbildningen om totalförsvaret.
Jag vill påminna alla om vad totalförsvaret är. Jag ska läsa innantill, och jag har hämtat mina uppgifter från Myndigheten för civilt försvar.
Totalförsvaret är Sveriges samlade försvar. Det består av det militära försvaret och det civila försvaret. Tillsammans bildar det totalförsvaret. Det är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för krig. Att försvara Sverige och våra gemensamma värderingar, säkerhet, frihet och självständighet är ett ansvar för hela samhället och kräver ytterst en personlig insats av alla oss. Grunden för totalförsvaret är alla vi som bor här och vår motståndskraft att möta ett väpnat angrepp. Ju bättre förberedd du själv är, desto mer kraft kan samhället lägga på att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp. I Sverige omfattas alla svenska medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i Sverige av totalförsvarsplikt från det år de fyller 16 år till det år de fyller 70 år.
Fru talman! Det upprepas ofta att Sverige befinner sig i det kanske allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Rysslands aggression i Ukraina fortsätter, med ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket. Dessutom växer hybridhoten, stormaktsrivaliteten gör sig ständigt påmind, det är krig i Iran och så vidare. Det innebär att Sveriges samlade försvarsförmåga måste stärkas. Det ska göras målmedvetet och snabbt och vara långsiktigt och uthålligt.
Betänkandet vi behandlar i dag omfattar en hel del som riksdagen redan har fattat beslut om när det gäller ett robust totalförsvar. Regeringen genomför nu också med riksdagens stöd den största förstärkningen av svensk försvarsförmåga sedan kalla kriget. Det är därför, precis som jag sa inledningsvis, rimligt att vi avstyrker en rad motionsyrkanden. Antingen pågår det arbetet redan, eller så riskerar det att splittra helheten. Ledorden är: Totalförsvaret – helhet före särlösningar.
Jag vill även påminna om det jag sa i inledningen: Det betyder inte att saker är dåliga, utan arbetet kanske redan pågår, eller så riskerar det att splittra helheten.
Totalförsvaret ska vara sammanhållet, samordnat och styrt av den inriktning som riksdagen slog fast här i kammaren i december 2024 om propositionen Totalförsvaret 2025–2030. Vi ska inte göra avkall på principen om ett totalförsvar som är väl balanserat mellan civilt och militärt försvar, där myndigheter, näringsliv och civilsamhälle arbetar mot samma mål och där resurser satsas där de också ger störst effekt.
Hastighet i förmågehöjande insatser är också viktigt. Det betyder att vi ska göra vissa saker först, för att det ger snabbast effekt.
När det gäller den operativa förmågan, som tas upp här, måste fokuset ligga på krigsförband som fungerar. Förmågan i krigsförbanden är det viktigaste.
Krigsorganisationen ska vara personellt och materiellt uppfylld. Förbanden ska vara tränade, samövade och insatsberedda. Försvarsmaktens tillväxt ska ske i hög takt med leveranser av materiel, personal och infrastruktur.
Det tar dock tid på alla tre områdena. Mycket har gjorts för att snabba på det hela, men mer måste göras.
Försvarsmakten och regeringen arbetar redan efter en tydlig, ambitiös och hållbar plan för att bygga operativ effekt, allt i enlighet med vad riksdagen beslutade för knappt ett och ett halvt år sedan.
Fru talman! Stödet till Ukraina ska vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Sveriges stöd till Ukraina är inte bara moraliskt rätt. Det är även strategiskt nödvändigt. Europas säkerhetspolitiska framtid beror i mångt och mycket på hur kriget i Ukraina slutar.
Ukrainaramen, som vi i utskottsmajoriteten hänvisar till i betänkandet, skapar den förutsägbarhet och långsiktighet som Ukraina behöver. Sverige är ett av de absolut ledande länderna när det gäller militärt stöd, och vårt bidrag gör skillnad på slagfältet och för Ukrainas civilbefolkning. Vi stöder Ukraina inte bara militärt utan också ekonomiskt, humanitärt och diplomatiskt. Och stödet ska fortsätta så länge som det behövs.
I betänkandet tas också det psykologiska försvaret upp. Sverige utsätts trots allt dagligdags för informationspåverkan från Ryssland, Kina, Iran och andra aktörer. Syftet är att försöka splittra vårt samhälle och undergräva tron på våra myndigheter, våra institutioner och ytterst vår försvarsvilja.
Därför är det såklart avgörande att Myndigheten för psykologiskt försvar får fortsätta arbeta, att satsningarna på motståndskraft och demokratiskt skydd fortsätter och att civilsamhällets roll värnas. Men det ska ske utan att bygga några parallella strukturer, som skulle ske vid sidan av redan pågående arbete.
Fru talman! Sverige bygger nu upp den försvarsindustriella kapaciteten i historisk takt. Det handlar om kraftfulla ökningar i materielanslagen, långsiktiga beställningsbemyndiganden och satsningar på innovation, produktion och forskning. Vi ska stärka svensk försvarsindustri ytterligare, men det görs bäst genom strukturerade, långsiktiga strategier, inte genom punktinsatser i form av eventuella enskilda tillkännagivanden.
Fru talman! Till sist: Sverige ska både försvaras och fungera. Det innebär att militär verksamhet måste ges nödvändigt utrymme. Viktiga samhällsresurser, som energi och infrastruktur, ska kunna samexistera med totalförsvaret och samplaneras. Tillståndsprocesser ska påskyndas och förenklas, vilket regeringen redan arbetar med. Men jag vill ändå understryka att mer måste göras.
Fru talman! Sveriges totalförsvar ska stärkas. Sverige försvaras bäst tillsammans med våra allierade. Ukraina ska få ett fortsatt och långsiktigt stöd, för vår och Europas säkerhet. Och svenska folket ska kunna lita på att staten bygger ett robust totalförsvar som fungerar i fred, i kris och i krig.
(Applåder)
Fru talman! Det jag reagerade på i Jörgen Berglunds anförande var det här med att det finns många bra förslag i olika motioner men att de stör helheten eller att det på något sätt redan pågår arbete.
Jag tog upp ett antal exempel från våra motioner. Vi har exempelvis föreslagit en amfibiebataljon på Gotland. Vad jag känner till pågår det inget arbete med detta. Det stör inte heller någon helhet. Däremot förstärker det. Det finns en uppenbar problematik med att vi måste ha ett starkare försvar på Gotland.
Jag pekade även på att vi bör ha två armébrigader efter 2030. Mig veterligen pågår inget sådant arbete. Det stör inte heller någon helhet. Det är nämligen en nödvändig åtgärd för att kunna bygga upp en starkare armé och en starkare försvarsförmåga. Och det är något som vi bör peka ut redan nu, så att Försvarsmakten har möjlighet att börja tänka på det i sitt sätt att agera framöver.
Jag föreslog också inrättande av territorialförsvarsförband. Det är i högsta grad nödvändigt. Det stör absolut ingen helhet, och jag uppfattar inte att det pågår verksamhet där.
Jag pekade på en lång rad luckor. Jag skulle kunna gå igenom det med ett antal exempel till. Jag menar att det är ytterst relevanta förslag. Jag hoppas att de genomförs så småningom. Men det är ingenting som man kan avfärda med pågående arbete eller att det stör en helhet. Däremot stärker de helheten och är nödvändiga.
Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist.
När riksdagen i december 2024, för knappt ett och ett halvt år sedan, fattade beslut om nuvarande krigsorganisation fanns det ett brett stöd för det i Sveriges riksdag. Det är jag glad för. Och jag uppfattar ändå att det fortfarande håller.
Vi är fortfarande inte klara med den krigsorganisation som vi då beslutade om. Vi vet, precis som jag tog upp i mitt anförande, att det finns mycket att göra. När försvaret ska växa handlar det inte bara om att besluta om något på pappret. Det handlar om människor – värnpliktiga och officerare – om infrastruktur och om materiel som man ska kunna öva med. Det har vi inte, utan det är det vi håller på med nu.
Låt oss först bygga upp och genomföra det som står i det försvarsbeslut vi har. Vad som sker i framtiden är det svårt att sia om. Men jag kan inte se att det sedan vi fattade det försvarsbeslutet, med en sådan bred enighet, har förändrats så mycket att man nu vill och ska lägga till ytterligare saker. Förutom pengar är personal och materiel också stora begränsningar. Det tar också tid att få fram.
Fru talman! Jag är väl medveten om de problem som kan uppstå när det gäller både personal och värnpliktiga. Men problem är till för att lösas.
Den politiska ambitionen måste vara att ta ut steglängden på ett nödvändigt sätt, så att det blir tydligt för organisationen vad vi går mot. Och det försvarsbeslut som vi var överens om senast, vilket jag tycker är bra, är inte slutpunkten på något sätt. Det är liksom inte formeln för att lösa det här. Det är ett steg på vägen.
Vi måste ta nya och fler försvarsbeslut. Med tanke på hur omvärlden utvecklas måste vi kanske också snabba upp vissa saker. Det var därför jag nämnde de tre olika förslagen i förra anförandet.
Nu pågår ett arbete i Försvarsberedningen också, och jag hoppas att jag ska kunna få gehör för detta där. Men de här sakerna är så pass självklara att jag inte tror att ett riksdagsbeslut i frågan skulle störa några ritningar i djupare mening.
Samtidigt tror jag att de flesta som är inblandade i den här typen av processer kan se bägge problematikerna. Det handlar dels om de praktiska problem med materiel och personal som vi måste lösa och som är lösbara, dels om det förmågeökningsbehov som finns och behovet av att tidigt ge den här typen av signaler, så att förberedelsetiderna blir hanterbara.
Om någon skulle ställa sig upp i riksdagen eller Försvarsberedningen och säga att vi inte ska utöka arméns storlek tycker jag att det vore en väldigt märklig ståndpunkt. Då anser jag att man befinner sig i en värld som inte existerar.
Det här kan inte vara svårt, och det går inte att göra på så väldigt många olika sätt. Därför är vi påstridiga.
Fru talman! Vi behöver en större armé, och det är det vi arbetar med i enlighet med det riksdagsbeslut som fattats. Detta pågår naturligtvis. Men att lägga på ytterligare saker som ska genomföras nu, när man inte har gjort klart det vi redan har beslutat om, förstår jag inte logiken i. Det finns inte personal, det finns inte officerare, det finns inte infrastruktur och det finns inte materiel att öva med.
Det är bra med ambitioner, men i Socialdemokraternas budget för utgiftsområde 6 finns det ingen avvikelse i pengar från regeringens förslag. Det finns inga medel avsatta för att genomföra en amfibiebataljon, två armébrigader och ett territorialförband. Då blir det ett slag i luften, kan jag tycka. Apropå territorialförband fattade regeringen beslut i januari om bland annat luftvärn som ett steg på vägen. Även den förra Försvarsberedningen kom fram till att territorialförband behövs. Där har nog jag och Peter Hultqvist samma uppfattning.