Riksflödet
Logga in
Svarade Markus Kallifatides i en replik ·

Patrik Karlson (L) om (forts. från § 16) Hyresrätt m.m. (forts. CU14)

Patrik Karlson (L) svarade Markus Kallifatides i en replik om (forts. från § 16) Hyresrätt m.m. (forts. CU14) i debatten ”Protokoll 2025/26:87 Onsdagen den 11 mars” den 11 mars 2026.

Markus KallifatidesS· i en replikTack, Patrik Karlson, för anförandet! Temat för kvällen, fru talman, är att vi diskuterar frågor som inte är föremål för den här debatten om hyresrätt med mera – till exempel frågan om bostadsbidragets utformning och…
Replikskiftet · 3 repliker

Herr talman! Det var lite härligt att få en återblick på vilka politiska sloganer som användes i valrörelsen 2006. Själv tog jag studenten det året. Jag ska villigt erkänna att jag inte riktigt hängde med i debatten då, men jag lovar att försöka vara lite mer närvarande i år. Men nog om det, herr talman. Nu debatterar vi betänkandet om hyresrätt.

För Liberalerna är utgångspunkten enkel: Människor ska kunna välja hur de vill bo. Alla vill inte äga sin bostad, och alla ska inte heller behöva göra det. Tre av tio bor i hyresrätt, och för många av dem är hyresrätten inte ett andrahandsval utan det första och bästa valet.

För egen del och för mitt parti står hyresrätten för frihet – frihet att flytta dit där arbete finns, till en ny studieort eller helt enkelt inleda en ny fas i livet, frihet att slippa binda upp sig ekonomiskt men också trygghet i att ha lite mer förutsägbara kostnader och att ansvaret för underhåll inte ligger på den enskilde.

Det här tycker jag är bra för individen men också för samhället i stort. En fungerande hyresmarknad gör Sverige mer rörligt, mer dynamiskt och mer öppet. Hyresrätten är och ska fortsatt vara en viktig, modern och självklar boendeform i vårt land.

Herr talman! En faktor som har stor betydelse för bostadsmarknadens funktion är skattesystemet. Olika boendeformer behöver ha likvärdiga skattemässiga villkor. Skatter ska inte bromsa utvecklingen inom någon del av bostadsmarknaden. Tvärtom ska skattesystemet vara utformat så att det bidrar till att fler bostäder kan byggas, förvaltas, rustas upp och utvecklas.

Det var därför välkommet att Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta gemensamt för några år sedan lyfte fram förslag för bättre skattemässiga villkor på bostadsmarknaden. Det i sig tycker jag var mycket hoppfullt. Om dessa tre aktörer, som har lite olika perspektiv och ibland olika intressen, kan komma helt överens på detta område är min förhoppning att också vi i politiken ska kunna göra det någon gång i framtiden.

Om man har tagit del av förslagen inser man att det inte handlar om någon total omläggning av skattesystemet. Det handlar om några förändringar i det befintliga regelverket som sammantaget kan göra stor skillnad. De förslag som lades fram handlar bland annat om att slopa fastighetsavgiften för hyreshus och öka möjligheterna till avsättningar och avdrag för reparationer. Precis som de som lade fram förslagen tror jag att det kan främja en mer hållbar utveckling av fastighetssektorn och stärka hyresrätten som boendeform. Jag hoppas som sagt att vi kan komma framåt i frågan.

Herr talman! En gång i tiden var dagens hyressättningssystem välment, men i dag leder det till orimliga konsekvenser. Bostadsköerna ringlar långa. Den nuvarande regleringen har egentligen skapat ett Alag och ett Blag på bostadsmarknaden: å ena sidan insider, som haft tur eller kontakter som gjort att de fått ett förstahandskontrakt, å andra sidan outsider, såsom unga, nyinflyttade och nyanlända, som i stället hänvisas till att vänligen fortsätta vänta i kön.

Det är därför mitt parti under många års tid bland annat har drivit frågan om fri hyressättning i nyproduktion. Det innebär konkret att hyresvärd och hyresgäst ska kunna komma överens om hyran när en lägenhet i ett nybyggt hus hyrs ut för första gången. I stället för att regleringen sätter ett tak, som i dagens system, låter man utbud och efterfrågan mötas i större utsträckning.

Det handlar inte om att förändra villkoren för de hyreshus som finns i dag och för de befintliga hyresgäster som bor där, utan det handlar helt enkelt om att de nya bostäderna – de som ännu inte har byggts och som ingen ännu bor i – ska kunna hyras ut på en annan marknad.

Herr talman! Bostaden är grunden för trygghet, hälsa och framtidstro. Den som har ett hem har också bättre möjligheter att klara skolan, gå upp på morgonen och gå till arbetet och ha ett ordnat familjeliv och en ordnad vardag. Den som saknar ett hem får ofta kämpa i motvind på nästan alla livets områden. Det är därför den sociala delen av bostadspolitiken är så viktig.

Regeringen har under den här mandatperioden förstärkt arbetet mot hemlöshet, bland annat genom satsningar som Bostad först. Det är en bra metod som är evidensbaserad.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen uppdrag kopplade till vräkningar, särskilt när det gäller barnfamiljer. Vi har genomfört förändringar som ger kommunala bostadsförmedlingar större möjlighet att använda förturer och reservationer. Och nu går vi fram med att kommunerna ska vara skyldiga att tillhandahålla hyresgarantier, för att få ett bredare genomslag än vad som är fallet i dag och för att motverka osäkra boendeförhållanden, vräkningar och hemlöshet.

Men vi liberaler är också av den åsikten att vi inte enbart behöver göra mer med de verktyg som redan finns utan att vi också behöver prova nytt. Det är därför vi driver frågan om behovsbostäder, ett koncept där vi helt enkelt riktar lägenheter till dem som har allra svårast att komma in på bostadsmarknaden. Om de till exempel riskerar hemlöshet eller behöver fly från våld i nära relationer hänvisas de i dag oftast till tillfälliga nödlösningar. Vi vill i stället ge dem riktiga hem med egen nyckel och eget kontrakt.

Herr talman! En annan viktig komponent som man måste ta upp när man diskuterar bostäder, också i den här frågan, är bostadsbidraget.

Vi har tidigare genomfört en permanent höjning av bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vi går nu också fram med ett mer moderniserat bostadsbidrag. I dag bygger det på årsinkomsten. Det innebär att människor måste försöka förutse sin ekonomi långt i förväg trots att många lever med små marginaler, varierad arbetstid eller förändrade familjeförhållanden. För många har det här lett till en svår situation där man blir helt eller delvis återbetalningsskyldig, helt i onödan. Genom den här förändringen ser vi nu till att minska den risken avsevärt.

Fru talman! Ett bostadsbidrag ska vara ett stöd när ekonomin är pressad. Det ska inte fungera som en skuldfälla, som det har gjort tidigare. När så många människor drabbas av återkrav är det inte den enskilde som har misslyckats. Då är det systemet som har haft brister.

Jag skulle dock inte vilja låtsas som att detta löser allt. Det här är två viktiga steg som har tagits under mandatperioden när gäller bostadsbidraget, men det får inte bli de sista. Bostadsbidraget har dragits med brister under lång tid. Det har tappat i träffsäkerhet, och när stödet inte följer utvecklingen i samhället riskerar det att urholkas helt och hållet och förlora sin funktion för dem som behöver det allra mest.

På sikt behöver vi därför fortsätta att gå framåt. Vi behöver se över hur stödet bättre kan följa utvecklingen i samhället så att det inte återigen halkar efter. Att genomföra en helhetsöversyn av bostadsbidraget är en rimlig och ansvarstagande väg framåt.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för anförandet!

Temat för kvällen, fru talman, är att vi diskuterar frågor som inte är föremål för den här debatten om hyresrätt med mera – till exempel frågan om bostadsbidragets utformning och kommande förslag på det området, som vi socialdemokrater i och för sig välkomnar.

Patrik Karlsson nämnde också skattefrågor, som inte heller behandlas i det här betänkandet. Jag kom att tänka på att vi under en tidigare mandatperiod hade ett januariavtal i svensk politik där det i punkt fyra, om jag minns rätt, var förutskickat att fyra partier plus ett stödparti skulle åstadkomma en skattereform.

Jag vill därför notera att det i framtiden, efter en socialdemokratisk valframgång i höstens val, kanske trots allt finns möjligheter att diskutera med Patrik Karlsons parti Liberalerna och eventuellt också med Alireza Akhondis parti Centerpartiet om mer ordentliga åtgärder för att till exempel sänka kostnader vad gäller att bygga, underhålla, renovera och sköta fastigheter. Spännande!

Fru talman! Vi har ett förslag på riksdagens bord om att befria de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen från den kostnadsdrivande lagen om offentlig upphandling. Det har tyvärr inte kommit något förslag om att göra som allmännyttan önskar, vilket enligt dem skulle kunna sänka kostnaderna och därmed hyrorna med i storleksordningen 10 procent i nyproduktion och även kostnaderna i upphandling av underhållsåtgärder och sådant. Det kan påverka samtliga hyror. Hur ser Liberalerna och Patrik Karlson på den frågan framåt?

Fru talman! Tack, ledamoten Markus Kallifatides, för frågorna!

Först kan jag konstatera att jag tycker att det är helt i sin ordning att man ibland svävar i väg lite utanför det som ryms inom betänkandet. Det är väl mer vanligt än ovanligt i den här kammaren, oavsett vem som står här. Jag skulle kunna tänka mig att ledamoten själv säkert har gjort det i något av sina anföranden, men låt oss låta det vara.

Jag tycker att det skulle vara alldeles utmärkt om vi kunde genomföra en bred skattereform i den här kammaren som sprider sig över blockgränserna. Den frågan har ju vi drivit länge, och det stämmer att vi var överens om det i januariavtalet. Sedan föll det på en annan fråga, som dock rör hyresfrågorna, men då var det på grund av andra partier. Det var synd att vi inte hann driva igenom den skattereformen.

Sedan går vi såklart till val på att den här regeringen ska fortsätta. Jag hoppas att vi ska kunna lösa den här frågan internt till dess, men självklart ska alla partier få sälla sig till den diskussionen och kunna ha lite inspel om det. Det är min åsikt att det nog också skulle vara mest hållbart. Det skulle innefatta även andra frågor, inte bara den som rör bostäder, men den har en självklar plats där. Jag ser fram emot de samtalen och framför allt genomförandet.

Fru talman! Ja, Patrik Karlson, jag syndar själv i det här replikskiftet, det är helt riktigt, och jag tänker göra det även i denna slutreplik.

Jag vill, för att summera den här aftonens debatt om hyresrätt med mera, ställa en rak fråga till den liberala ledamoten i civilutskottet. Är han beredd att lyfta luren till sin partikamrat i kommunstyret i Norrköping, där Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna styr kommunen och där man ligger på topplistan över kommuner som, justerat för folkmängd, vräker flest barn? Det är ju en ganska rak och tydlig fråga.

Det finns en genomgång av hur detta ser ut, och min poäng i kväll har varit att det är synd att vi står och pekar ut kommuner så som har skett i den här debatten i stället för att ställa frågan mer principiellt. Vad är det för verktyg som trots allt saknas? Vad är det som händer där ute i kommunerna?

Den kristdemokratiske ledamoten Larry Söder har beskrivit det här med barnvräkningar som en mjuk fråga. Jag delar den uppfattningen, så låt oss sluta peka finger. Men det var en fråga som jag låter ledamoten välja hur han vill besvara om kollegorna i till exempel Norrköping.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.