Cecilia Engström (KD) svarade Helena Vilhelmsson i en replik om Mervärdesskatt i debatten ”Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars” den 4 mars 2026.
Helena VilhelmssonC· i en replikDå får vi fortsätta jobba för en större reform där man går mot en enhetlig moms. Jag håller helt med ledamoten om att det är det som behövs. Men jag ser inte att de initiativen har tagits av nuvarande regering. Det…Fru talman! Mervärdesskatten är en av de viktigaste intäktskällorna för staten och en central del av vårt skattesystem. Den finansierar välfärden och våra gemensamma åtaganden. Samtidigt måste momssystemet vara enkelt, transparent och rättvist både för företag och för konsumenter.
I grunden bygger momssystemet på en enkel princip: Skatten tas ut i varje led men bärs till slut av konsumenten. För att systemet ska fungera väl krävs att reglerna är tydliga och att skatten är så neutral som möjligt, men verkligheten är tyvärr mer komplicerad. Under många år har momssystemet fyllts på med undantag, specialregler och olika skattesatser, vilket har lett till gränsdragningsproblem och ett regelverk som ibland framstår som svårbegripligt.
Kristdemokraterna vill se ett momssystem som är mer överskådligt och mer konsekvent. Samtidigt måste politiken vara lyhörd för människors vardag och för de kostnader som hushållen möter. Ett tydligt exempel är livsmedelspriserna. Många hushåll, inte minst barnfamiljer och äldre med små marginaler, märker att maten har blivit allt dyrare. Mat är ingen lyxkonsumtion utan en grundläggande nödvändighet.
Kristdemokraterna ser positivt på att momsen på livsmedel nu sänks, vilket vi har drivit på för tidigare. Det bidrar till att lindra kostnadstrycket på hushållen och gör det lättare för människor att få vardagsekonomin att gå ihop. När priserna stiger snabbt är det rimligt att politiken använder de verktyg som finns för att dämpa effekterna.
Fru talman! Ett annat konkret exempel kommer från kulturområdet, och många har pratat om det tidigare. Det handlar om den så kallade dansbandsmomsen, som gäller arrangemang där människor samlas för att dansa till musik. I dag beskattas inträdet med 25 procent, vilket är betydligt högre än för andra kulturarrangemang, som konserter och teater. Där gäller 6 procents moms. Detta har länge uppfattats som orättvist eftersom upplevelsen i många fall är likartad oavsett om man står still eller dansar till musiken.
Regeringen ändrar nu detta så att momsen på tillträde till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent från och med den 1 juli i år. Förslaget omfattar tillträde till dansarrangemang, och det spelar ingen roll vilken typ av dans eller musik det handlar om – oavsett om det är dansband, nattklubb eller liknande arrangemang ges besökare möjlighet att dansa till musik till 6 i stället för 25 procents moms.
Fru talman! Detta är ett viktigt erkännande av att kultur är något som berikar samhället. Att dansbandsmusikens evenemang beskattas på samma sätt som konserter och teater är en fråga om både rättvisa och kulturpolitik. Samtidigt är det en påminnelse om att skattepolitiken måste vara lyhörd för verkligheten och se de aktörer och arrangörer som bygger mötesplatser och social gemenskap ute i vårt land.
Fru talman! Vi kristdemokrater uppskattar också förslaget om enklare momsregler för gåvor och begagnade varor. Regelverket förenklas för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Syftet är att minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten.
Reglerna om förenklad vinstmarginalbeskattning ska utvidgas så att den kan tillämpas när varans pris inte är känt men understiger 10 000 kronor. Det gör det enklare för företag att sälja begagnade varor utan att fastna i komplicerad administration.
Man lyfter också fram att donationer av livsmedel till godkända ideella organisationer ska kunna göras utan att utlösa moms. Moms skulle riskera att släcka incitamenten att skänka mat som annars riskerar att gå till spillo. Detta är ett viktigt steg för att underlätta för företag att bidra till civilsamhället och minska matsvinnet.
Fru talman! Det är positivt att man nu tar fasta på att förenkla och modernisera momssystemet för att svara upp mot såväl hållbarhet som återbruk och socialt ansvarstagande. Samtidigt måste vi fortsätta bevaka att dessa förändringar inte skapar nya svåra och snåriga regler utan verkligen förenklar för företag och organisationer i praktiken.
Regeringen skärper åtgärderna mot momsbedrägerier, bland annat genom att ge Skatteverket större möjligheter att kontrollera registreringar, neka skattskyldighet och hantera ingående moms vid misstanke om skatteundandragande. Det är viktigt att skydda den offentliga sektorns intäkter samtidigt som vi bevarar den öppenhet och rättssäkerhet som finns i näringslivet.
Avslutningsvis är vår utgångspunkt att moms ska vara en effektiv och stabil skattebas, men det ska också vara ett verktyg som inte står i vägen för ett hållbart samhälle, ett starkt civilsamhälle eller småföretagande. Vi vill ha ett system där de goda krafterna får utrymme att verka, där regelverket är begripligt och där politiken inte ska ske på bekostnad av dem som skapar jobb, engagemang och social sammanhållning.
Fru talman! Vi ser fram emot fortsatt dialog och politisk styrning i dessa frågor.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!
Det är lite kul att debattera skattefrågor och momsfrågor. På ett sätt är vi väldigt överens. Jag är ganska säker på att den som lyssnar på detta utifrån utan att veta vem det är som pratar tycker att det kan vara vem som helst av oss. Vi har alla åsikter om och vill göra något åt de olika konstiga momssatserna. Det är nog svårt att lista ut vem som företräder majoritet och opposition. Det är inte konstigt. Jag säger inte detta för att raljera utan för att belysa att det här är lite knivigt.
Jag vill ändå ställa frågor om hur regeringen egentligen ser på det här. Det var inte ledamoten, utan en ledamot som talade tidigare, som sa att man inte skulle göra en reform för reformens skull. Men jag var inte lika snabb, som Marie var, på att begära replik då.
Alla vill göra något åt detta. Men vad gör regeringen faktiskt åt dessa konstiga momssatser? Betar man av momssats för momssats på konstiga områden, som man förtjänstfullt har gjort med till exempel dansbandsmomsen? Eller har man ett långsiktigt tänk för hur man ska göra det? Finns det en tanke om att långsiktigt se över åtminstone mervärdesskattesystemet eller kanske hela skattesystemet? Under förra mandatperioden, med januariavtalet, kom man faktiskt ganska långt på vägen med att sätta upp direktiv för det, men det blev inte av.
Hur går tankarna i Regeringskansliet om just momspolitiken? Finns det tankar på en omfattande reform?
Fru talman! Tack för frågan, Helena Vilhelmsson!
Vi ser alla att momsen ofta blir ett stort problem, framför allt för småföretag. Där blir gränsdragningsproblemen desto större. Men jag tror att det finns en vilja att göra rätt.
Regeringen gör vad den kan inom det system som vi har i dag. För en större omarbetning av momssystemet tror jag att det behövs en större skattereform där man ser över alla delar. Det finns nämligen alltid risk att någon drabbas orättfärdigt vid en förändring.
Jag som kristdemokrat har länge tyckt att vi egentligen ska ha en och samma moms, och då behöver den inte vara på 25 procent, som i dag. Om vi skulle ha samma moms på allt skulle vi kunna sänka den generella momsen. Men där är vi inte i dag, utan vi får ta ett steg i taget.
Fru talman! Då får vi fortsätta jobba för en större reform där man går mot en enhetlig moms. Jag håller helt med ledamoten om att det är det som behövs. Men jag ser inte att de initiativen har tagits av nuvarande regering. Det återstår att göra i framtiden.
Jag tänker skifta fokus och ställa en fråga som inte har direkt med själva momssatsen att göra utan med politiken för hur man tar ut momsen. Det gäller det som brukar kallas travmoms. Det ligger inte på ledamotens statsråds departement utan på ett annat departement. Men det berör en näring som vi båda vurmar mycket för, och det är ledamotens partikamrat som är landsbygdsminister.
Hästverksamheten är oerhört viktig. Därför är det väldigt tråkigt att det fortfarande är synnerligen oklart hur moms ska tas ut på hästföretag inom trav. Det avgörs i domstol och i HFD. Ändå, får vi lov att säga, bryr sig Skatteverket inte så mycket om det. Ledamoten ska naturligtvis inte svara för vad Skatteverket gör och inte gör. Men det är beklämmande att se att den förda politiken går emot vad alla här i kammaren faktiskt har slagit fast och hur vi vill att det ska se ut.
Det är fortfarande oklart om travföretag är berättigade att dra av moms eller ej och hur Skatteverket avgör när det inte är exakt ett sådant förhållande som har avgjorts i HFD. Vid exakt så många hästar och exakt så stor omsättning är att man berättigad att göra det, men inte annars. Så ser det ut i verkligheten.
Förs det några diskussioner inom regeringen? Om ledamoten har möjlighet att säga någonting om detta vore jag ytterst tacksam.
Fru talman! Det finns naturligtvis ett engagemang för de här frågorna även inom vårt parti. Kristdemokraterna driver landsbygdsfrågorna och ser verkligen att det finns ett behov även här. Samtidigt kan vi kanske inte gå in och styra vad Skatteverket gör och inte gör. Det pågår domstolsprocesser. Vi har svårt att gå in och styra hur de ska tolkas och vad de gör. Så länge inte alla utfall är klara är det svårt att säga vad vi skulle ändra.
Vi förändrar de momssatser vi kan förändra. Livsmedel och mat är viktigt för människor, och den momsen har vi möjlighet att sänka. Likadant är det när det gäller dansbandsmomsen. Vi ser att det är viktigt för människor som lever ute i landsbygden.
Vi försöker ta dem efter hand. Men tyvärr kan jag inte säga att vi kommer att göra något åt detta. Skatteverket har ju de uppgifter de har och driver de processer som de gör. Vi kan inte gå in och styra dem på ett mer konkret sätt.