Jesper Skalberg Karlsson (M) svarade Rickard Nordin i en replik om Energipolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars” den 4 mars 2026.
Rickard NordinC· i en replikTog regeringen fajten för biogasen? Det var en väldigt lam fajt i så fall, med högerhanden bakom ryggen. Det tog ett och ett halvt år. Dessutom fanns det ingen kompensation till dem som drabbades av det här från…Fru talman! Sverige befinner sig i ett avgörande energipolitiskt läge. Det handlar i första hand inte om teknikval utan om jobb, trygghet och rättvisa. Det handlar om hushåll som vill kunna planera sin vardag, om företag som vill investera och om ett land som vill ha en växande ekonomi.
Mycket är på väg åt rätt håll. Tillväxten är nu över EU-genomsnittet, arbetslösheten har minskat sex månader i rad och statsskulden är lägre jämfört med när den senaste socialdemokratiska budgeten gick igenom. Ska Sverige tillbaka till toppen behöver vi hålla kursen.
Fru talman! Under januari och februari har vi fått en påminnelse om att elsystemet har svagheter. Kalla perioder i kombination med låg vindkraftsproduktion pressade upp priserna kraftigt i elprisområde 3 och 4. Det är inte bara skrämmande siffror – det är barnfamiljer som undrar om pengarna kommer att räcka till både elräkningen och vardagen. Det är företag som tvekar inför investeringar.
Det här är inte en slump. Det är inte otur. Det är konsekvensen av politiska vägval.
Här ska noteras att vi befinner oss i en orolig omvärld. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina går nu in på sitt femte år. Europas energimarknader är fortfarande känsliga för gaspriserna, som just nu påverkas av situationen i Iran. Länder som Polen, Frankrike och Finland stärker nu sin energisäkerhet genom att investera i ny kärnkraft och mer planerbar produktion. De har dragit slutsatsen att energisäkerhet är säkerhetspolitik. Det måste även Sverige göra.
Fru talman! Vi ska vara ärliga med hur vi hamnade här. Under många år lade vänsterpartierna ned fullt fungerande kärnkraft i förtid. Reaktorer som levererade stabil, planerbar och fossilfri el stängdes av politiska skäl, inte för att de var uttjänta eller saknade betydelse utan för att man drev en ideologisk kamp mot kärnkraften.
Resultatet är ett mer väderberoende elsystem. När det blåser mycket har vi gott om el. När det är kallt och vindstilla får vi brist och höga priser. Det var exakt det vi såg under årets första månader. Det är egentligen enkelt: Om man tar bort stabil elproduktion tar man bort stabila priser. På samma sätt är det omöjligt att under vintern konsumera den el som vi under sommaren exporterade till Tyskland.
Fru talman! Det är inte vinden som har fattat de politiska besluten. Det är inte temperaturen som har röstat här i riksdagen. Det var vänsterpartierna som lade ned fungerande kärnkraft i förtid, och när elpriserna rusar under kalla, vindstilla vinterdagar är det vanliga familjer och företag som får betala notan. Så enkelt är det. Vi har i dag precis det väderberoende elsystem som vänsterpartierna har drömt om. Min bild är att svenska folket inte är helt nöjda med det när de öppnar elräkningen.
Fru talman! Sverige står inför en historisk elektrifiering. Industrin planerar investeringar i fossilfri produktion av stål, batterier och vätgas. Svenska kraftnät och andra bedömare pekar på att elanvändningen kan komma att fördubblas fram till 2045. Det är en enorm möjlighet för vårt land, inte minst för regioner som Gotland och hela södra Sverige, som behöver fler jobb och en uthållig och inkluderande tillväxt.
Men investeringar kräver förutsägbarhet. Ingen investerar miljarder i ny produktion om elen inte kan levereras när och där den behövs. Ingen flyttar avancerad industri till ett land där effektbalansen är osäker under kalla vinterdagar.
Därför måste energipolitiken bygga på realism. Sol och vind är viktiga delar av energimixen och ska fortsätta att byggas ut där det är accepterat och efterfrågat. Ett modernt industriland kan dock inte bygga hela sitt elsystem på intermittenta kraftslag.
Därför är ny kärnkraft en central del av Sveriges energiframtid. Särskilt viktigt är det för regioner som Skåne som har förlorat över 11 000 arbetstillfällen till följd av effektbristen i nätet, trots att regionen i övrigt har goda förutsättningar för industriell och teknologisk utveckling.
Fru talman! Det här handlar ytterst om samhällskontraktet. Den som går upp tidigt, driver företag, jobbar i vården eller i industrin och betalar skatt ska kunna lita på att elen fungerar och att elräkningen inte känns som ett rån. Man ska inte behöva oroa sig över att politiska beslut gör energisystemet svagare.
Moderaternas linje är tydlig: Vi vill ha mer av allt, inklusive kärnkraft. Parallellt med det jobbar regeringen vidare med att förnya elnäten, snabba på tillståndsprocesserna och kapa i byråkratin. Det är så vi skapar förutsättningar för en växande ekonomi där jobben blir fler och investeringarna större.
Alternativet – vänstersvängen – är en återgång till en politik som stänger fungerande kärnkraft och gör elsystemet mer sårbart, helt enkelt en politik som ser till att vi har januari året om.
Fru talman! Låt mig kort nämna att situationen i omvärlden kräver att vi gör oss beredda på störningar, kriser och angrepp. Många delar ingår i den beredskapen, men utan välskötta offentliga finanser finns inget utrymme att agera när de stora vågorna slår in.
Här ska sägas att Sverige har välskötta offentliga finanser. Vi har nyligen återfått högsta kreditbetyg från ratinginstitutet Moodys och tillhör därmed ett av de nio länder som har trippel-A hos samtliga institut. Efter en period med hög inflation, svagt resursutnyttjande, nollränta och kvantitativa lättnader har vi återtagit kontrollen. Ordning och reda i finanserna dämpar osäkerheten i ekonomin. Framför allt ger välskötta offentliga finanser oss skyddsvallar och handlingsutrymme. Det är bara så vi kan hantera och motverka kriser. Tänk på det när vänsterpartierna vill driva Sverige med stora underskott för att finansiera nya drömska projekt!
Fru talman! Sverige är på rätt väg, men vi är inte framme. Vi har kommit en bra bit på vägen genom att riva hinder för ny kärnkraft, ta fram en robust finansieringsmodell och lägga grunden för långsiktiga spelregler. Nu måste vi fullfölja det arbetet, och då kan vi inte låta dem som vill minst bestämma hastigheten.
Fru talman! Energipolitiken är inte en teknisk detalj. Det är fundamentet för en växande ekonomi. När vi ser ut i världen ser vi att inga rika länder är fattiga på energi. Den insikten hade vi länge i Sverige. Vi behöver hitta tillbaka dit.
Låt oss därför bygga ett elsystem som håller i både hög- och lågtryck, i både fredstid och allvarstid. Det förtjänar Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Vi hör från Jesper Skalberg Karlsson att gaspriserna skenar. Han varnar för störningar, kriser och angrepp. Det är allvarliga saker; vi lever i en mycket allvarlig tid
Då behöver man också dra slutsatser av det. Europa har börjat fasa ut ett beroende av rysk gas och ersätter det med qatarisk gas, något som även det har visat sig vara djupt problematiskt. Förutom frågan om mänskliga rättigheter i Qatar ser vi nu störningar även gällande gasen. Vi har också en större import av amerikansk gas, ett land som har en minst sagt nyckfull president med auktoritära tendenser.
Då behöver man alltså dra slutsatser av detta, och slutsatsen är inte att hitta ytterligare ett land att importera från utan antagligen att göra mer själv. Om man vill vara mindre känslig för störningar, kriser och angrepp, då producerar man mer själv. Biogas har vi ganska stor potential att producera själva, men det gör vi inte, fastän det skulle kunna innebära en högre självförsörjning.
Vad gör då regeringen, undrar man. Den här regeringen har först chockhöjt skatten på grund av vissa EU-beslut. Det kostar 5 kronor mer vid pumpen att tanka biogasbil. Man satte inte jättemycket kraft på att lösa detta; det tog ett och ett halvt år att få en annan reglering på plats. Vi har heller inga produktionsmål, trots att det finns en färdig utredning som pekar på just det. Vi har haft ett stort uppvaknande i industrin, som vill producera betydligt mycket mer biogas, men man får inte de förutsättningar som krävs från politiken.
Min fråga till Jesper Skalberg Karlsson är därför om han kan nämna någonting som regeringen har gjort den här mandatperioden för att öka produktionen av biogas.
Fru talman! Tack till ledamoten Rickard Nordin för frågan! Som ledamoten Nordin nämner tog vi fajten mot EU när det gällde skattebefrielsen för biogas. Det var bra. Det var rätt.
När det gäller förutsättningarna för biogas i Sverige rullar många tidigare satsningar på. Kraftlyftet är en ny satsning där förordningarna blev klara i januari och ansökningsperioden är igång. Den stänger någonstans runt den 7 maj. Jag ser fram emot de projekten.
Fru talman! Ska vi lyckas producera mer i Sverige behöver vi nyttja alla de resurser vi har, inte minst den svenska skogen. Här noterar jag att de som står upp för brukande, de som står upp för utveckling och de som vill ha ett aktivt skogsbruk finns till höger om mitten i svensk politik. Jag noterar inte några verkligt stora satsningar på att nyttja skogen bättre från vänsterpartierna – Centerpartiet kanske något undantaget.
Fru talman! Jag tror att det finns mer att göra på temat biogas. Jag tror också att nya tekniker som förgasning kan spela en viktig roll. Men Bioekonomiutredningen, som har kommit, bereds inom Regeringskansliet. Jag föregår såklart inte den beredningen.
Fru talman! Tog regeringen fajten för biogasen? Det var en väldigt lam fajt i så fall, med högerhanden bakom ryggen. Det tog ett och ett halvt år. Dessutom fanns det ingen kompensation till dem som drabbades av det här från regeringens sida under tiden. Det fanns rätt mycket man hade kunnat göra. Det kostar till exempel mer att besiktiga en biogasbil än att besiktiga en bil med förbränningsmotor. Det finns förslag om att kompensera för detta.
Den utredning Jesper Skalberg Karlsson hänvisar till har beretts väldigt länge. Det är lätt att säga att den bereds och att man inte ska föregå resultatet, men det betyder i praktiken att man inte kommer att göra någonting. Det finns inget i propositionslistan över huvud taget på detta område. Det är djupt problematiskt.
Man har skapat osäkerhet, först genom den höjda skatten – som inte var regeringens fel – och sedan genom att inte ta fajten ordentligt och få det här på plats. Det kom ett och ett halvt år senare, och kostnaderna det har inneburit har gjort att det blivit ett djupt hack i kurvan. Samma sak har vi sett vad gäller Klimatklivet, där man plockade bort biogasen på lantbrukssidan för att sedan stoppa tillbaka den igen i stället för att göra som Centerpartiet har sagt och vidga det hela, hitta fler områden och göra mer på det temat för att få fram en betydligt större produktion.
Jag vet inte riktigt vad kritik mot partier till vänster när det gäller skogen har med Centerpartiets politik att göra. Centerpartiet är ju mycket tydligt. Om något parti är tydligt med att äganderätten och brukandet av skog är viktiga är det Centerpartiet.
När grundlagskommittén skulle titta på äganderätten var Moderaterna inte intresserade. De var mer intresserade av att försöka kasta ut människor med utländsk bakgrund ur Sverige än att titta på äganderätten på riktigt. Först efter det att Centerpartiet klagat och kritiserat Moderaterna offentligt vidtog de åtgärder och öppnade för att göra ändringar i äganderätten.
Min fråga kvarstår alltså: Vad gör regeringen egentligen för biogasen? Det har ju inte hänt ett skvatt den här mandatperioden.
Fru talman! När Moderaterna och samarbetspartierna tog över makten 2022 hade Sverige en tvåsiffrig inflation. Trots att Centerpartiet gick till val på att rädda landsbygderna var dieselpriset 28 kronor litern. Vi hade stora problem att lösa. Vi löste inflationen först, för det var viktigast. Vi har därefter försökt råda bot på den utdragna lågkonjunkturen – först inflationen, sedan lågkonjunkturen. När det gäller drivmedelspriserna har de minskat kraftigt, med ungefär 5 kronor till följd av politiska beslut och med ungefär 5 kronor till följd av världsmarknadspriserna.
Låt mig även säga att fordonsindustrin har valt en annan väg än biogas. Vi ser att det fordonsindustrin har valt globalt är elektrifiering. Där görs mycket stora satsningar på såväl ny elproduktion som på laddinfrastruktur och bättre skattemässiga fördelar, när man till exempel laddar på arbetsplatsen. Med det sagt är inte biogasen oviktig. Den kan användas till exempel i färjetrafik, för lastbilar eller för bussar.
Jag är övertygad om att vi kan göra mer. Men, fru talman, jag tror inte att det går att göra så värst mycket mer tillsammans med partierna på den andra sidan i politiken. Då blir det mindre av brukande, mindre av förvaltande och mindre av utvecklande i hela vårt land eftersom man inte vill att skogen och andra delar ska användas eller brukas. Man vill att det ska vara museer och naturreservat. Det tror jag inte är vägen framåt för en växande och uthållig bioekonomi i vårt land.
Fru talman! Jag får väl börja med att korrigera Jesper Skalberg Karlssons lögnaktiga historieskrivning. Jag kan citera Lars G Nordström, Vattenfalls dåvarande styrelseordförande, som uttalade sig i SvD:
”Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd och där det krävdes minst investeringar för att gradera upp dem.”
”Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Och den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt.”
”Ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk var i samma situation. De hade redan i januari 2014 aviserat att de förberedde att stänga reaktor 1, Sveriges äldsta reaktor, som togs i drift 1972.”
Man kan tycka att det var rätt eller fel och att det var en felaktig eller korrekt bedömning rent kommersiellt. Men det var de beslut som togs, och det var efter det att vi slöt en bred energiöverenskommelse. Vi tog till exempel bort effektskatten helt, så den kan man inte skylla på. Hade det berott på den hade man ju ändrat de besluten.
Det här leder oss in på den verklighet som faktiskt råder. Energiproduktion kommer att falla för åldersstrecket. Mellan 2035 och 2045 kommer vi, som jag nämnde, att tappa ungefär 10 terawattimmar per år på grund av att byggnader och så vidare bara håller en viss tid.
Jesper Skalberg Karlsson påstod att det behövs mer av allt. Det kan vi i och för sig vara överens om, men då är min fråga – som liknar den till Tobias Andersson – vad vi har fått mer av. Har utbyggnadstakten ökat eller minskat? Vad har gett förbättrad effektbalans?
Fru talman! Låt mig först säga att politiken sätter ramarna för energipolitiken. Politiken är inne och petar i energimarknaden mer än i många andra politikområden. Miljöpartiet vill dessutom öka den styrningen. Det går alltså inte att med hedern helt i behåll säga att det var den stora, elaka marknaden som stängde kärnkraften i Sverige. Jag är övertygad om att ifall vänsterpartierna hade velat rädda och livstidsförlänga den befintliga kärnkraften hade det varit möjligt.
Fru talman! Man kan också dra sig till minnes citat från andra ledande energiexperter, till exempel Janne Wallenius, som har räknat på att den förtida nedstängningen av kärnkraften har kostat Sverige i storleksordningen 1 000 miljarder. För motsvarande pengar är jag övertygad om att man kan bygga en ny stålbalja för ett kärnkraftverk.
Fru talman! Det händer mycket på energiområdet. Utöver satsningen på ny planerbar fossilfri elproduktion i södra Sverige, alltså kärnkraftsutbyggnad, görs insatser kring Kraftlyftet, som vi ser fram emot ska få full verkan. Vi försöker kapa i tillståndsprocesserna så att man kan få snabbare besked genom en ny tillståndsmyndighet. Vi tog bort den skadliga avfallsförbränningsskatten, som lade en onödig börda på till exempel kraftvärmen. Vi fortsätter gärna med medvetna skattesänkningar, med medvetna satsningar, som ser till att Sverige får mer elproduktion – mer av allt, men framför allt kärnkraft.
Fru talman! Det är intressant att Jesper Skalberg Karlsson talar om Kraftlyftet. Det är ju en kopia av den del av Miljöpartiets politik som hette Kraftsteget och som handlade om att satsa på grön baskraft. Det är i och för sig bra, men då blir kritiken mot att vi lägger för mycket pengar på detta lite märklig.
Hur många kilowatt har regeringen fått fram via Kraftlyftet och de andra satsningar som man har gjort? Jag fick inte riktigt svar på den frågan. Jag fick heller inte svar på frågan om vad som har tillkommit. Jag skulle också vilja ha svar på om kraftproduktionen, eller takten, ökar eller minskar.
När det gäller att livstidsförlänga befintliga reaktorer blir det intressant. Den här regeringen vill ha kärnkraft. Varför väljer man då inte att satsa 50 miljarder på att livstidsförlänga de reaktorer som finns, som Jesper Skalberg Karlsson själv nämnde, i stället för att satsa 840 miljarder på ny kärnkraft? Kritiken mot att andra partier lägger mycket pengar framstår som ganska löjlig. Det man inför här är ren planekonomi.
Jesper Skalberg Karlsson tog upp en intressant aspekt vad gäller att nyttja biomassa bättre. Det kan vi göra på ett väldigt enkelt sätt, nämligen genom att ta bort skatten för att skicka in överskottsel i kraftvärmen. Då kan man spara biomassa och nyttja biomassan på ett smartare sätt. Kanske kan man använda den till mer biodrivmedel. Övriga partier lyssnade på Miljöpartiets förslag att göra just detta. Frågan är varför det inte har genomförts om man nu vill att biomassa ska nyttjas smartare.
Jag skulle gärna vilja ha svar på de frågor som jag har ställt men inte fått svar på.
Fru talman! Det har ju tillförts 2 000 megawatt i effektbalansen sedan valet 2022, och det märks. År 2025 hade vi lägst elpriser i hela EU.
Man kan också titta på saker som har godkänts under mandatperioden. Under S-MP-regeringen godkändes en havsbaserad vindkraftspark. Under den här mandatperioden har vi godkänt två. Två är ju fler än en. Vi har också kopplat upp oss bättre mot Finland och kan dra nytta av deras investeringar i fossilfri och planerbar kärnkraft.
På område efter område förbättras den svenska energimarknaden. Lägg därtill att investeringarna i transmissionsnätet nu uppgår till omkring 20 miljarder kronor per år.
Vad får vi då för pengarna? Till exempel byggs det nu nya elkablar till Gotland. Det är en satsning på 9,8 miljarder som under sju år med S-MP-regeringen bara fanns i olika utredningar. Det gjordes tre utredningar, men inga beslut fattades.
Jag tycker att detta på ett ganska bra sätt visar att det är mycket prat under vänsterpartiernas tid vid makten. Det finns väldigt stora visioner, men det blir inte så mycket gjort. Min övertygelse, fru talman, är att det blir en upprepning av samma sak som vi sett tidigare om svenska folket ger vänsterpartierna förtroendet att ta över i höst. De till vänster som vill minst skulle då få sätta hastigheten för energipolitiken. Då blir det nog inte bara en inbromsning, utan då blir det nog elransonering. Det är nämligen vad dessa partiers politik faktiskt leder till.
