Anders Karlsson (C) svarade Kajsa Fredholm i en replik om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari” den 25 feb 2026.
Kajsa FredholmV· i en replikTack så mycket, Anders Karlsson, för frågan! Jag tror att vi behöver fatta politiska beslut för att fasa ut det här. Man har fasat ut detta med framgång i Norge, och vad jag har förstått har inte konsumentpriset ökat i…Herr talman! Att ta sitt husdjur till veterinären är dyrt, och det har blivit allt dyrare de senaste åren. Veterinärkostnaderna har ökat i hela landet, men de skiljer sig samtidigt åt beroende på var i Sverige man bor. Priserna måste ned, och de måste bli mer likvärdiga i landet.
Vi i Vänsterpartiet anser att även familjer och andra med lägre inkomster ska kunna ha husdjur utan att bli ruinerade när djuret behöver veterinärvård. Att ha husdjur ska inte behöva vara en klassfråga.
Herr talman! Djurens välmående är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Att våra djur ska få leva under förhållanden som respekterar deras naturliga behov och beteenden är viktigt för de flesta av oss.
År 2019 fick Sverige en ny djurskyddslag. Den nya lagen innehåller framför allt tydliga skrivningar om vad som anses vara ett naturligt beteende för ett djur som hålls i fångenskap och att djuren ska ges möjlighet att agera utifrån det beteendet. Den här lagen är vi stolta över, och Sverige är med den på många sätt ett föregångsland inom EU.
Alla partier här är överens om att vi behöver verka på EU-nivå för ett bättre djurskydd i hela EU. Men trots en stark lagstiftning förekommer köttproduktion i Sverige som strider mot den.
Herr talman! Före jul kom avslöjanden i medierna om att miljontals grisar varje år plågas vid slakt. I otäcka bilder fick vi se hur grisar lider när de slaktas med koldioxid som bedövningsmetod. Jag tänker inte gå in på för många detaljer i lidandet, men det är en utdragen kvävning som sker.
Den här metoden sker i strid med vår djurskyddslagstiftning. Det är både viktigt och brådskande att ändra detta, att forska mer och att använda slaktmetoder som minskar stress och lidande för djuren.
Jag yrkar därför bifall till reservation 8 i betänkandet, som handlar om åtgärder mot detta.
Herr talman! I dag pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker som även det strider mot vår djurskyddslagstiftning. Kycklingen är vår vanligaste fågel. Årligen föds över 100 miljoner kycklingar upp för slakt. Kycklingen som vi köper i matbutiken är framavlad för att växa sig stor på väldigt kort tid. Det är så kallade turbokycklingar, och de utgör 98 procent av alla kycklingar som föds upp i Sverige.
Kartläggningar visar på stora brister i hur dessa djur hanteras. Det är problem med klämda vingar och huvuden, problem med hög dödlighet i transporter och problem med frätskador från avföring och uppfläkt hud ned till muskulaturen.
För några veckor sedan kom SVT:s Uppdrag granskning med reportaget Älskade kyckling. Det är en uppföljning på ett reportage som heter Kycklingens pris, som för två år sedan avslöjade det systematiska lidandet för dessa turbokycklingar i den svenska kycklingindustrin.
De här kycklingarna och föräldradjuren, det vill säga avelsdjuren, har smärta inavlad i sina kroppar. De växer så snabbt att deras ben inte bär, och föräldradjuren hålls på svältkost för att inte dö av sin egen genetik. Detta resulterar i de otäcka bilder vi fick se i Uppdrag granskning.
Herr talman! Etologen Per Jensen har följt kycklingbranschen i många år och säger så här i programmet: Det här är det mest akuta djurskyddsproblemet vi har i Sverige. De här typerna av djuruppfödning och djurproduktion har passerat de biologiska gränserna för länge sedan.
Det är alltså problem både med uppfödningen av turbokycklingar och med uppfödningen av avelsdjuren, det vill säga föräldradjuren till slaktkycklingarna. Svensk kycklingindustri köper in snabbväxande så kallade grandparents från avelsföretag i Storbritannien för att fortsätta aveln på svenska anläggningar, där äggen från grandparentsdjuren kläcks för att få fram föräldradjur som i sin tur föder slaktkycklingarna.
Aveln sker alltså i flera led, även i Sverige. I Sverige ska svensk djurskyddslagstiftning gälla. Jag citerar ur den: ”Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.”
Det här är ett systematiskt djurskyddsproblem och inte enstaka fall av avarter. Det sker i strid med djurskyddslagen.
Herr talman! Det finns ett brett väljarstöd för att Sverige borde lagstifta mot att föda upp snabbväxande kycklingraser. Hela 69 procent av väljarna vill se ett förbud. De förväntar sig helt enkelt en högre nivå av svensk djurvälfärd.
I en rapport från 2024 framkommer även att mer än var fjärde kommun säger att de kommer att använda sig av möjligheten att välja bort turbokycklingar redan vid nästa upphandling. Men som det ser ut i dag blir det svårt, när nästan hela kycklingproduktionen består av turbokycklingar.
Avslutningsvis, herr talman: Min förhoppning är att vi, alla partier, ska kunna komma överens om att sätta stopp för uppfödning av turbokycklingar och övergå till en produktion av mer långsamväxande raser.
(Applåder)
Herr talman! Ledamoten lyfter gång på gång fram turbokycklingen som ett stort problem. Jag förstår detta, och jag är också oroad över det jag ser och det jag hör.
Jag tror dock att det är svårt att snabbt vända detta. Det kommer att ta tid om vi ska göra det genom att vi fattar beslut. Jag är säker på att marknaden, som jag känner den, redan har reagerat blixtsnabbt på de signaler man har fått och kommer att vidta åtgärder.
Samtidigt måste vi ha en balans i resonemanget, herr talman. Det är på ett sätt ett stort problem med den snabba tillväxten. Men samtidigt får vi inte glömma att en snabb tillväxt på våra kycklingar gör att de också är väldigt klimatsmarta. Man lyfter fram kycklingköttet som det kanske mest klimatsmarta köttet, och detta tack vare den snabba tillväxten.
Herr talman! Vad vi måste fundera på är balansen i detta. Var går vi över gränsen? Ledamoten lyfter detta på ett klokt sätt. Men vi kan inte låta pendeln slå åt andra hållet och ta fram något som vi inte vill köpa och som blir alldeles för dyrt när man väljer bort kycklingkött över huvud taget. Vi behöver kycklingköttet också för svensk självförsörjning.
Är det ledamotens uppfattning att vi ska ha ett totalstopp för turbokycklingar här och nu, eller hur vill ledamoten se den här övergången?
Herr talman! Tack så mycket, Anders Karlsson, för frågan!
Jag tror att vi behöver fatta politiska beslut för att fasa ut det här. Man har fasat ut detta med framgång i Norge, och vad jag har förstått har inte konsumentpriset ökat i någon betydlig grad. Just när det gäller turbokycklingar dör ju också en väldig massa kycklingar i transporter och på grund av de problem de har med sina kroppar i och med att de är för tunga. De kommer upp i två kilo på den här korta tiden.
I programmet Uppdrag granskning berättade man att det var en mycket lättare hantering i Norge och inte lika mycket svinn, som de sa, i och med döda djur. Jag tror att det går att få ekonomi i det här, men det gäller att branschen tar ansvar och ändrar förhållandena.
Herr talman! Kycklingbranschen är skandinavisk, kan man säga. Det är gemensamma stora bolag som utgör helheten. Jag är övertygad om att den diskussion som har förts i medierna och som vi nu för här gör att man kommer att ha en hög lyhördhet. Här är det också lätt att med avelsarbetet göra ganska snabba förändringar.
Jag hoppas att ledamoten ger branschen tid att göra de omställningar som den säkert är beredd att göra. Ska vi fatta beslut här i kammaren kommer det att ta för lång tid i förhållande till den problembild som ledamoten själv målar upp.
Min vädjan till ledamoten är egentligen att gå i den riktningen och vara lyhörd i de här delarna. Sedan kan vi väl ta hit någon från kycklingbranschen för en dialog. Det tror jag skulle vara alldeles utmärkt.
Herr talman! Uppdrag gransknings första reportage var för två år sedan. Efter det agerade man i Norge. Men man agerade inte i Sverige, och det har man fortfarande inte gjort.
Tyvärr tror jag inte att vi kan vänta på att marknaden ska lösa problemet. Jag tror att det kommer att behövas politiska åtgärder. Det ska naturligtvis vara genomförbara åtgärder. Något annat vore väldigt oklokt.