Laila Naraghi (S) om Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Herr talman! Ärade kollegor! Tidigare var jag ledamot av konstitutionsutskottet, vars arbete till stor del kretsar kring Sveriges grundlagar och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Efter valet 2022 placerades jag, efter sex år i KU, i civilutskottet för att ta arbetet med vissa grundlagsnära frågor vidare där. Det handlade exempelvis om barns och vuxnas rätt att inte utsättas för våld, något som den civilrättsliga lagstiftningen generellt sett uppvisat omfattande brister kring.

Det är också därför jag i dag är här för att delta i denna debatt om ekonomiskt våld. Jag står naturligtvis bakom Sofia Amlohs anförande och yrkande. Eftersom skrivelsen spänner över många områden, inklusive civilrättens, deltar jag för vårt partis räkning med utgångspunkt just i den civilrättsliga lagstiftningens påverkan på och möjliggörande av ekonomiskt våld.

Herr talman! Vi socialdemokrater arbetar systematiskt och metodiskt mot mäns våld mot kvinnor inom alla relevanta politikområden, även civilrättens. Vi gjorde det i regeringsställning, då vi tog initiativ till lagändringar, och vi har fortsatt detta arbete i riksdagen under denna mandatperiod.

Vi uppskattar den samsyn i de här frågorna som har funnits mellan riksdagens alla partier i civilutskottet. Ett tydligt exempel är den lagändring vi gjorde med utgångspunkt i Tryggare hem för barn: Vår Sledda regering startade arbetet, och denna regering avslutade det. Ett annat exempel är riksdagens eniga tillkännagivande till regeringen gällande en tidsgräns vid bodelningar för att stoppa att dessa processer används som ekonomiskt våld, något som Riksrevisionen tar upp i den granskning som vi i dag debatterar.

Herr talman! När en kvinna vågar ta steget att lämna en våldsam partner är det viktigt att hon får stöd. Lika viktigt är det att få till en långsiktighet för att hon ska kunna börja om på nytt. Det finns kvinnor som har lämnat en våldsam relation men känt sig tvingade att gå tillbaka när de inte har kunnat få till en bra bostadssituation för sig och barnen.

Det handlar till exempel om kvinnor som inte har fått till stånd en bodelning och därmed inte har ekonomiska möjligheter till en hållbar bostadssituation. Expartnern – mannen – har vägrat medverka till en bodelning, och det har till slut tvingat brottsoffren, det vill säga kvinnan och barnen, tillbaka till den manliga förövaren.

Detta är en del av mannens eftervåld mot kvinnan. Det är en typ av ekonomiskt våld som syftar till att fortsatt kunna kontrollera och skada kvinnans och barnens psykiska och fysiska mående. Där har den civilrättsliga lagstiftningen erbjudit våldsutövande män både redskap och arenor för att fortsätta våldet mot kvinnor och barn.

Herr talman! Det är snart tre år sedan som denna riksdag riktade ett enigt tillkännagivande till regeringen om en tidsgräns i bodelningsprocesser. Vi var eniga i civilutskottet: Lagen brister. När civilutskottet 2023 behandlade de familjerättsliga motionerna fanns det förslag om förbättrade bodelningsprocesser i fyra kommittémotioner. Det var förslag från oss i Socialdemokraterna samt från SD, Centern och Vänsterpartiet.

Det socialdemokratiska yrkandet var konkret och handlade om att införa en tidsgräns för när bodelningsförfarandet måste vara klart. Vid första beredningstillfället i mars 2023 yrkade samtliga dessa fyra partier bifall till sina respektive motioner, och MP yrkade på vårt socialdemokratiska förslag. Som framgår av de offentliga handlingarna innebar det att vi socialdemokrater inför den fortsatta beredningen hade utskottsmajoritet för vårt förslag om att införa en tidsgräns, herr talman.

Vid nästa möte blev vi därför väldigt glada när utskottet kunde nå en samskrivning mellan alla partier och därmed enighet. Vi blev också glada över att Moderaterna och Kristdemokraterna då bytte fot och ställde sig bakom vårt socialdemokratiska förslag. Tidigare hade Moderaterna och Kristdemokraterna nämligen varit emot ändringar i bodelningsreglerna. Jag välkomnar att Moderaterna och Kristdemokraterna bytte fot så att vi kunde få en enig riksdag bakom förslaget att ändra bodelningsreglerna.

Herr talman! Därmed kunde alltså ett enigt civilutskott gå fram med förslaget om att se över möjligheten att införa en bortre tidsgräns i bodelningsprocesser, och det blev ett tillkännagivande till regeringen. Men detta är snart tre år sedan. Vi har sedan dess noga följt vad som har skett – och vad som inte har skett.

Det tog tyvärr mycket lång tid innan regeringen följde riksdagens beslut. Trots att en helt enig riksdag riktade detta tillkännagivande till regeringen dröjde det till senhösten 2024, alltså ett och ett halvt år, innan regeringen ens tillsatte en utredning. Den utredningen skulle ha redovisats förra året, herr talman, men det har fortfarande inte skett.

I den regeringsskrivelse från oktober som vi i dag avhandlar, om Riksrevisionens rapport Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer, skriver regeringen om bodelningsprocesser och om att utredningen skulle ha redovisats senast den 15 december 2025. Det har inte skett. Det är anmärkningsvärt. Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte har meddelat en förlängd utredningstid.

I veckan presenterades dessutom regeringens propositionsförteckning, det vill säga listan över vilka förslag regeringen avser att gå fram med före valet. Där lyser förändrade bodelningsregler tyvärr med sin frånvaro.

Det är anmärkningsvärt att regeringen släpar fötterna efter sig i detta ärende där riksdagen är helt enig och där det är så viktigt att få till en lagändring. Kvinnor och barn lider av dagens lagstiftning; vi här i riksdagen har kommit överens om att det är så. Nu är det upp till regeringen att leverera.

Herr talman! Vi vill här erinra regeringen om vad konstitutionsutskottet återkommande har slagit fast, det vill säga vikten av att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden skyndsamt. Vi utgår från att det sker en skyndsam återkoppling från justitieministern så att lagen snarast möjligt kan träda i kraft och våldsamma mäns användning av denna del av civilrätten, alltså bodelningsprocesserna, kan stoppas. Våldsutsatta kvinnor och barn ska få hjälp av lagen – inte motarbetas av den.

Vi socialdemokrater följer detta noga. Vi är inte främmande för att använda fler av riksdagens kontrollinstrument mot regeringen om det behövs. Det viktigaste är att vi får till en lagändring.

Herr talman! Jag vill också lyfta att frånvaron av formkrav för fullmakter används av våldsamma män för att utöva makt och kontroll – ekonomiskt våld – mot kvinnor. Vi har nåtts av uppgifter om hur fullmakter för bankärenden varken behöver innehålla datum eller vara bevittnade, vilket har förenklat och möjliggjort för våldsutövare att skuldsätta våldsutsatta kvinnor. Trots att fullmakter har innehållit felaktiga personnummer har de kunnat användas för att ta stora lån som kvinnan sedan står som ansvarig för och som ger stora problem framåt. Denna typ av ekonomiskt våld gör det än svårare att lämna en våldsam relation.

Herr talman! Lagstiftningen ställer krav på hur ett testamente ska utformas och tas fram för att det ska vara giltigt. Det är ologiskt att liknande formkrav inte ställs på fullmakter. Vi socialdemokrater har föreslagit att formkrav på fullmakter ska införas. Häromåret riktade riksdagen också ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksrevisionen lyfter i sin skrivelse fram detta tillkännagivande, men regeringens svar är otillräckligt. Regeringen drar fötterna efter sig även i denna fråga. Enligt Riksrevisionens granskning saknas perspektivet ekonomiskt våld genomgående i regeringens direktiv och propositioner inom området lån och krediter. Det är allvarligt, och här krävs bättring av regeringen.

Herr talman! Det är dags att regeringen verkställer och genomför riksdagens beslut och rappar på. En tidsgräns i bodelningsprocesser behöver införas, likaså formkrav på fullmakter. Riksrevisionens noggranna granskning visar detta. Om regeringen menar allvar med sina vackra ord om barns och kvinnors rättigheter är det dags nu. Annars är det bara ord, och de skyddar varken barn eller kvinnor mot de våldsamma pappor och män som varje dag använder den civilrättsliga lagstiftningen för att utöva ekonomiskt våld. Lagar behöver ändras, och regeringen behöver följa de beslut som vi här i riksdagen har fattat.

(Applåder)