Camilla Rinaldo Miller (KD) om Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Jag pratade i söndags kväll med en kvinna i Arboga som var upprörd över att de som arbetar inom förskolan ofta blir smittade av sjuka barn. Då måste personalen vara hemma för att bli frisk och för att inte smitta sina kollegor och får då betala karensavdrag, gång på gång. Kvinnan var upprörd och sa: Varför är det så här? Varför ska vi betala ett högre pris än andra, som har andra typer av jobb?

Att människor som arbetar inom vård och omsorg, skola och förskola tar ut fler karensdagar än andra är nu bekräftat i en helt färsk rapport från RUT, riksdagens utredningstjänst. Jag återkommer till den.

Herr talman! Sverige styrs i dag av fyra partier som tyvärr har ägnat mandatperioden åt att försämra akassan och utreda hur de kan försämra sjukförsäkringen men som inte har lyft ett finger för att åtgärda det orättvisa karensavdraget. Det borde vara tydligt för landets löntagare att Sverige behöver en ny riktning.

Sjukförsäkringen är en av de starkaste pelarna i vårt gemensamma välfärdssystem. Det är en försäkring; det är inget bidrag. Sjukförsäkringen ska ge trygghet vid förlust av inkomst när arbetsförmågan är nedsatt, för det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Om man förlorar arbetsförmåga på grund av sjukdom ska man kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd från både samhället och arbetsgivaren samt en god rehabilitering för att så snabbt som möjligt kunna återgå i arbete.

Vi socialdemokrater vill återupprätta och bygga vidare på sjukförsäkringen. Den ska vara generös nog att ge trygghet, rättssäker nog att skapa förtroende och stark nog att hålla ihop samhället. Trygghet föder frihet, och en stark sjukförsäkring är nyckeln till att människor vågar leva sina liv fullt ut.

Herr talman! Sjukdom kan drabba vem som helst. Ändå vet vi att risken inte är jämnt fördelad. Kvinnor i arbetaryrken blir oftare sjuka, och de blir det tidigare i livet. Stress, underbemanning, brist på inflytande på arbetsplatsen och en ständig känsla av otillräcklighet är några av orsakerna. Att bli smittad av dem man arbetar för är en annan. Det är de viktiga medarbetarna som håller Sverige på fötter som i dag måste betala priset. Det vill vi socialdemokrater ändra på.

Karensavdraget är en symbol för ett system som inte längre håller ihop. Det drabbar sjuksköterskan som tar hand om våra barn när de är sjuka men som inte har råd att stanna hemma när hon själv har feber. Det är busschauffören som trots sjukdom rattar morgonens första tur, inte för att han vill utan för att han inte vågar förlora en hel dags inkomst. Det är undersköterskan som sliter ut sin kropp i årtionden och sedan straffas när den inte orkar längre.

Inom många andra yrkesgrupper har man möjlighet att jobba hemifrån när man är krasslig och kan därmed slippa betala karensavdrag. Det är djupt orättvist.

Herr talman! Andelen som ibland arbetar hemifrån har varit stadigt ökande sedan 2008. Förra året arbetade hela 45 procent av de sysselsatta hemifrån i någon grad, visar en färsk rapport från RUT. Men det gäller inte dem som måste göra jobbet på jobbet.

I privat och statlig sektor har det skett en särskilt tydlig ökning av hemarbete, i synnerhet för anställda med eftergymnasial utbildning och ett högre löneläge. De har andra möjligheter än butiksbiträdet, behandlingsassistenten och lagerarbetaren. Det här understryker hur orättvist karensavdraget är och visar varför det måste tas bort.

Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdraget till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Rapporten Sjuk på jobbet, som bygger på en enkät av Handelsanställdas förbund, visade att 72 procent av Handels medlemmar hade gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron.

Vi vill att den som är sjuk ska ha möjlighet att återhämta sig hemma i stället för att tvingas välja mellan sin hälsa och att kunna betala hyran. Och vi gör det ansvarsfullt: Vi föreslår ett återinförande av högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för mindre företag så att ingen arbetsgivare ska tveka att anställa den som kan bli sjuk.

Herr talman! Människor som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga ska också ha en ekonomisk trygghet; det är en självklarhet för oss socialdemokrater. Det är därför vi har möjlighet till sjukersättning. Men bedömningskriterierna för att beviljas sjukersättning är så hårda att väldigt få har den möjligheten i dag. Det har gått så långt att till och med Försäkringskassans egna sjukpenningshandläggare blir frustrerade. De kan ha utrett en sjukskriven person i flera år och försökt med alla möjliga olika åtgärder och insett att det inte finns någon arbetsförmåga, men till och med de blir alltså frustrerade över att den enhet som bedömer rätten till sjukersättning trots detta nekar personer ersättning.

Det här är inte värdigt ett välfärdssystem. Det lämnar sjuka människor i limbo och i ekonomisk osäkerhet. Så här kan vi inte ha det. Vi socialdemokrater föreslår att man använder samma arbetsförmågebegrepp i sjukersättningen som i bedömningen för sjukpenning. Vi tillför därför extra medel för detta i vår budgetmotion.

Herr talman! Den bästa sjukskrivningen är den som aldrig blir av. När människor blir sjuka på jobbet handlar det ofta om arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Det handlar om förebyggande insatser eller om att de uteblir. Det handlar om att människor ska kunna jobba ett helt yrkesliv även i kontaktyrken.

I TCO:s rapport Från riskfaktorer till friskfaktorer framgår att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro inom TCO:s samtliga sektorer.

Som riskfaktorer nämner de hög arbetsbelastning, brist på inflytande över arbetet, underbemanning, sömnsvårigheter och brist på stöd från chefen. Även Kommunal vittnar om stressrelaterade besvär som orsak till långtidssjukskrivningar inom de kvinnodominerade yrkena. Riskfaktorer som de lyfter är bristande inflytande på arbetets planering och utformning, underbemanning som leder till psykisk press och en känsla av otillräcklighet. Det är inte konstigt att man blir sjuk av det!

Herr talman! Arbetsgivare som brister i sitt ansvar att tillse en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor måste kunna ställas till svars. Vi menar att det är dags att överväga införande av vite eller straffavgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetares hälsa. Det behövs en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.

Företagshälsovård av hög kvalitet och en lösningsinriktad plan för återgång i arbete ska givetvis vara en självklar del av att ha anställda. Det är ingen nyhet, men ändå ökar de stressrelaterade sjukskrivningarna. Det är därför oerhört glädjande att Mälardalens universitet har satsat på forskning inom det här området som fokuserar på hur ledningens agerande har betydelse för sjukskrivningsgraden bland medarbetarna. De vill utveckla en matris som ska minska sjukfrånvaron och öka trivseln på arbetsplatser. Det ser jag verkligen fram emot. Vi måste jobba mer evidensbaserat och ha mer forskning om hur vi kan minska sjukskrivningarna på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Herr talman! Många läkare i primärvården kan vittna om hur det administrativa arbetet med sjukintyg innebär en stor arbetsbörda och tar mycket tid från arbetet med patienter. Vi föreslår att man kikar på det som finns i en utredning, nämligen ett förenklat intygande vid korta sjukskrivningar för att spara läkares tid och spara administration hos Försäkringskassan.

Att förebygga ohälsa och minska sjukskrivningar är ett väldigt långsiktigt arbete. Det tar tid innan man ser resultat. För att få till hållbara satsningar som kan ge god effekt på sikt vill vi undersöka möjligheten att införa sociala utfallskontrakt för att få fler arbetsgivare att kunna investera i medarbetarnas arbetsvillkor och hälsa. Det är hög tid att tänka nytt när vi utformar välfärden.

Och det finns det flera som gör. Jag och mina kollegor har den senaste tiden besökt multimodala bedömningsteam som tittar på långtidssjukskrivna med nya ögon och hittar sätt att hitta rätt. Det är jättebra. Jag vill också slå ett slag för lägsta effektiva sjukskrivning som man har börjat med på flera olika vårdcentraler. Det tror vi är jättebra och sådant som vi behöver titta vidare på. Vi måste hjälpas åt att få tillbaka människor till arbetsförmåga betydligt snabbare än i dag.

Vi vill bygga välfärden runt individen i stället för att individen ska kämpa mot aktörerna i välfärden. Därför vill vi också bredda uppdraget till Finsam, finansiell samordning, för att möjliggöra för fler att öka sin arbetsförmåga och försörja sig själva.

För att sjukförsäkringen ska fungera i praktiken måste Försäkringskassan kunna göra ett snabbt och gott jobb, och för det behöver Försäkringskassan bättre förutsättningar än i dag. Den senaste tidens rapporter om tystnadskultur och dålig psykisk arbetsmiljö på Försäkringskassan måste tas på största allvar. Jag förutsätter därför att socialförsäkringsministern omgående kallar till sig generaldirektören för att bringa klarhet i vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa ett gott klimat för alla anställda.

Vi socialdemokrater tillför också mer pengar än regeringen till Försäkringskassan för att jobba bättre med A1intygen. Det är viktigt med ordning och reda när det gäller arbetskraftens rörlighet.

Herr talman! Politik är att vilja, och vi vill att tryggheten ska gälla för alla. Välfärden ska formas runt individens behov, och det gäller även sjukförsäkringen. Vi vill att sjukförsäkringen ska vara en garanti så att man kan känna sig trygg genom ett helt arbetsliv. Den ska inte vara en källa till oro de perioder i livet när man behöver den som bäst. Trygghet vid sjukdom är grunden för ett starkt Sverige, och det är dags att göra de förändringar som ett modernt arbetsliv kräver av sjukförsäkringen.

Vi ska se till att ge Sverige en ny riktning. Vi ska se till att ge Sveriges löntagare trygghetssystem att lita på.

Vi socialdemokrater har ett särskilt yttrande i betänkandet, eftersom vi är långt ifrån nöjda med regeringens politik.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten Camilla Rinaldo Miller för att hon vill prata om karensavdraget! Det gör jag mer än gärna, som ledamoten säkert vet.

Ledamoten frågade: Är det inte rimligt med en självrisk i sjukförsäkringen? Hon sade också att karensavdraget var den ”lilla” självrisken.

Vi socialdemokrater menar att det absolut ska finnas en självrisk i sjukförsäkringen. Men i dag har vi tre självrisker den första dagen: Vi har hela karensavdraget, resten av sjuklönen är max 80 procent och dessutom är omräkningsfaktorn i sjukpenningen 0,97, vilket gör att du aldrig får räkna med 3 procent av lönen. Vi har alltså tre självrisker i sjuklönen i dag.

Karensavdraget ger noll kronor första dagen, något som gör att mängder med människor går till jobbet fastän de är sjuka eftersom de inte har råd att stanna hemma. Vi tycker att det är fel. Sverige är det enda land i Norden som har ett karensavdrag. Det funkar utmärkt i andra länder.

Givetvis ska vi ha en självrisk, men vi tycker att det räcker alldeles utmärkt med de två som finns i sjuklönen: dels att sjuklönen är max 80 procent av lönen, dels att omräkningsfaktorn är 97 procent.

Jag tror att alla de människor som är hemma och är sjuka och får karensavdrag känner av att de tre självriskerna inte är någon liten självrisk, som ledamoten kallade det. Vi behöver ta bort karensavdraget. Det är vi helt med på.

Jag tycker att det är intressant att Kristdemokraterna tar upp frågan om vad som ska gälla om man skadar sig och inte är på jobbet, men det är ju inte säkert att man behöver bli sjukskriven för att man har brutit benet. Det finns många arbeten som man kan utföra med ett brutet ben. Det beror på vad man jobbar med. Det är ju när arbetsförmågan är nedsatt som man blir sjukskriven.

Herr talman! Ledamoten Rinaldo Miller sa ”sjukersättning” tre gånger, men jag tror att hon menade ”sjuklön”. Jag tror alltså att det var sjuklön ledamoten menade och att det är det vi nu pratar om. Sjukersättning pratar jag gärna om, men det verkar inte vara det saken gällde.

Om Kristdemokraterna har ett förslag på hur sjuklöneansvaret skulle kunna utformas om en person har sjukfrånvaro av orsaker som inte åsamkats av jobbet lyssnar jag gärna, men jag har inte hört att det har kommit något sådant.

Systemet i dag som innebär att du har rätt att vara hemma och att bli sjukskriven om du har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom tycker vi socialdemokrater är bra. Sedan är det inte alltid så att man måste stanna hemma från jobbet om man har brutit benet. Det beror på vad man jobbar med. Jag tror att ledamoten till exempel skulle kunna fortsätta att vara riksdagsledamot med ett brutet ben. Det beror helt på vad man arbetar med. Grunden till sjukförsäkringen menar vi alltså är bra, men den behöver bli rättvisare och tryggare. Framför allt ska karensavdraget bort.

(Applåder)