Katja Nyberg (SD) svarade Teresa Carvalho i en replik om Skärpta regler för villkorlig frigivning i debatten ”Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 december” den 3 dec 2025.
Teresa CarvalhoS· i en replikSverigedemokraterna har under lång tid drivit linjen att presumtionen om villkorlig frigivning ska avskaffas och att de som ändå kan komma i fråga ska avtjäna tre fjärdedelar av straffet i fängelse, oavsett vilken…Herr talman! Sverige befinner sig i en allvarlig situation. Skjutningar, sprängningar och den systematiska kriminaliteten har förändrat vårt land. Brottsligheten drabbar fler och hårdare än tidigare. I detta läge måste rättsstaten vara tydlig och konsekvent och ha ett fokus på trygghet, brottsoffer och samhällsskydd.
Betänkandet Skärpta regler för villkorlig frigivning är ett av de viktigaste stegen i den kriminalpolitiska omläggning som vi genom Tidöavtalet nu genomför, en omläggning från ett system som länge varit byggt kring gärningsmannen till ett system som sätter brottsoffret och tryggheten i centrum.
Herr talman! I mer än 25 år har kvotdelen av det straff som ska avtjänas varit densamma. Under samma tid har samhället förändrats drastiskt. Brottsligheten har blivit grövre, mer organiserad och mer hänsynslös. Men straffverkställigheten har inte följt med.
Med regeringens förslag höjs nu kravet så att tre fjärdedelar av straffet ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan aktualiseras. Förändringarna införs gradvis: först för straff på sex år eller mer och därefter successivt för kortare strafftider när regeringen så bestämmer. Det är bra eftersom Kriminalvården måste få tid att bygga ut.
Detta är en nödvändig reform för att stärka straffsystemets trovärdighet och för att stärka samhällsskyddet. Den som sitter i fängelse kan inte begå brott ute i samhället.
Herr talman! En annan central del är att tröskeln för att skjuta upp frigivningen sänks. Det ska inte krävas särskilda skäl, utan skäl ska räcka. Har man misskött sig, vägrat delta i återfallsförebyggande program, uppträtt hotfullt eller manipulerat drogtester ska man inte belönas med en tidig frigivning. Utskottet är tydligt: Det behövs en skärpt reaktion vid misskötsamhet och vid risk för återfall i allvarlig brottslighet. Det här är i grunden sunt förnuft. Villkorlig frigivning ska vara något man förtjänar, inte något man får automatiskt.
För första gången införs också möjligheten att skjuta upp frigivningen när det finns en konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet, särskilt vid våldsbrott eller organiserad brottslighet. Det är en mycket viktig reform, inte minst för oss som värnar brottsoffrens trygghet. En person som bedöms som fortsatt farlig ska inte släppas ut.
Regeringen föreslår att även de kortaste straffen successivt ska omfattas av systemet för villkorlig frigivning, vilket är klokt eftersom återfallsfrekvensen är hög i den gruppen. Att det tidigare varit så att personer släppts ut utan övervakning, prövotid eller möjlighet till förverkande vid återfall har varit en lucka i systemet. Med denna reform stängs den luckan.
Dessutom höjs fängelseminimum till 30 dagar, något som borde ha gjorts för länge sedan. Det är inte rimligt att brott kunnat bestraffas med så korta strafftider att ingen faktisk verkställighet eller kontroll varit möjlig.
Herr talman! Ett av de största problemen med dagens ordning är att många frigivna inte har haft någon strukturerad övervakning alls. Det förändras nu. Prövotiden förlängs till minst två år, och det införs en presumtion för övervakning. Det är ett viktigt steg för att minska återfallen. Övervakning, behandling och kontroll är en central del av återanpassningen, och reformen stärker frivårdens roll.
Regeringen förtydligar också att huvudregeln ska vara att hela den medgivna villkorliga friheten förverkas vid återfall i brott under prövotiden. Till skillnad från i dag ska man inte kunna få en ny villkorlig frigivning från den del som förverkats. Detta är en mycket efterlängtad skärpning. Vi har sett alltför många exempel där personer upprepade gånger brutit mot samhällets regler utan att påföljden fått verklig effekt.
Herr talman! Det här betänkandet är ett viktigt steg mot ett tryggare Sverige. Det är ett steg bort från naivitet och mot en rättsstat som tar brottsoffrens trygghet och samhällets säkerhet på allvar.
Straff ska betyda något. Misskötsamhet ska få konsekvenser. Farliga personer ska inte släppas ut för tidigt. De som återfaller ska mötas av tydliga och märkbara reaktioner.
Justitieutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens proposition. Jag står bakom detta och yrkar bifall till utskottets förslag.
Herr talman! Sverigedemokraterna har under lång tid drivit linjen att presumtionen om villkorlig frigivning ska avskaffas och att de som ändå kan komma i fråga ska avtjäna tre fjärdedelar av straffet i fängelse, oavsett vilken brottslighet det handlar om. Detta är också vad som stipuleras i Tidöavtalet.
Men här står vi i dag, herr talman, och ska besluta om ett nytt regelverk för villkorlig frigivning. Då står det klart att Sverigedemokraternas löfte och det som stipulerades i Tidöavtalet bara blev en tummetott. Missförstå mig inte: Jag tycker att det är väldigt bra och välkommet att Sverigedemokraterna har backat så kraftigt i den här frågan. Den ursprungliga planen hade blivit väldigt dyr och ineffektiv och hade rent av riskerat att ta knäcken på Kriminalvården.
Herr talman! Jag vill helt enkelt fråga Katja Nyberg om Sverigedemokraterna har tänkt om i den här frågan, eller varför man har backat så kraftigt från det man så sent som för tre år sedan drev igenom i Tidöavtalet. Vad är beskedet till Sverigedemokraternas väljare, och till alla andra för den delen, som undrar vad det är som händer?
Herr talman! Ledamotens fråga är alltså vad som händer med presumtionen. Är det detta du undrar över, Teresa Carvalho?
Detta är ju en helhet. Det viktigaste är att vi ser till brottsoffrets och samhällets trygghet. Det är detta vi försöker få till här. Presumtionen kommer nu att vara att det ska bli övervakning. Man kommer inte att automatiskt bli villkorligt frigiven, utan nu är det tre fjärdedelar som gäller, och man måste också förtjäna frigivningen.
I det stora hela blir det en ökad säkerhet för samhället och för brottsoffer, och man kan dessutom minska återfallsrisken, för det kommer att bli övervakning i och med frigivningen. Och det blir inte ett år utan två år då man ska ha kontroll över dem som friges, just för att man ska minska återfallsrisken. Dessutom har vi sett till att de som anses farliga kommer att få sitta kvar längre.
Man får titta på helheten i detta, vad som är viktigt och vad man vill uppnå. Jag tycker att vi har gjort en väldigt bra avvägning enligt Tidöavtalet.
Herr talman! Tack, Katja Nyberg, för svaret! Jag håller med om att det är en helhet, och helheten är vi ju till största delen rörande överens om. Det finns ett brett stöd här i kammaren för det allra mesta som nu ska komma på plats för att skärpa regelverket gällande villkorlig frigivning. Det var däremot inte detta jag frågade om.
Min fråga gällde det som står i Tidöavtalet om att ändra presumtionen. Tanken var ju att avskaffa villkorlig frigivning som huvudregel. Detta blir nu inte av. Då undrar jag helt enkelt: Har Sverigedemokraterna ändrat uppfattning i frågan, eller kommer man att gå till val på att omförhandla det vi nu tar ställning till? Kommer man återigen att lova sina väljare att man ska gå betydligt längre och avskaffa villkorlig frigivning som huvudregel? Det är ju inte detta vi ska fatta beslut om i dag. Sverigedemokraterna stöder i dag en annan ordning när vi nu röstar om den här propositionen. Är detta en ofrivillig kompromiss från Sverigedemokraternas sida, eller har man helt enkelt insett att det var en dålig ordning – har man ändrat uppfattning? Hur ser man på presumtionen om villkorlig frigivning?
Jag tror att detta är en viktig konsumentupplysning, inte minst för Sverigedemokraternas väljare, som naturligtvis undrar varför Sverigedemokraterna inte levererar på något som man gick till val på och som till och med står i Tidöavtalet.
Herr talman! Jag kan väl säga så här: Socialdemokraterna har ju suttit i regeringsställning tidigare och fått samarbeta med bland annat Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och då har de varit tvungna att jämka i olika frågor, och det har varit ännu värre saker än den fråga vi debatterar nu.
I det här fallet har vi kommit fram till ett väldigt bra förslag. Det blir en presumtion för övervakning, och den kommer att vara under två år. Helheten minskar risken för återfall och stärker skyddet för samhället. Detta är en helhet, och det måste man se.
Nu går ledamoten in på specifika saker för att försöka stjälpa förslaget. Men det är alltså en helhet, och som ledamoten säkert vet behöver man samarbeta. Jag anser inte att detta är en dålig deal utan snarare tvärtom. Vi har fått igenom väldigt många saker genom Tidöavtalet. Detta är en bra sak när det gäller att öka skyddet för brottsoffer och inte titta på gärningsmannens välbefinnande i första hand. Nu är det brottsoffren och samhällsskyddet som är det viktigaste här. Vi har också ökat presumtionen för övervakning från ett till två år, och villkorlig frigivning kan ske efter tre fjärdedelar i stället för efter två tredjedelar, som under den förra regeringen, som Teresa Carvalhos parti var en del av.