Alexander Christiansson (SD) svarade Björn Wiechel i en replik om Kultur, medier, trossamfund och fritid i debatten ”Protokoll 2025/26:43 Tisdagen den 2 december” den 2 dec 2025.
Björn WiechelS· i en replikTack, Alexander Christiansson, för frågan och för en viktig diskussion! Min första period i kulturutskottet var från 2014, när jag kom in i riksdagen, och en av de första grejerna vi gjorde var att satsa på ett massivt…Herr talman! Socialdemokraternas kulturpolitik bygger på tre saker: att stärka Sverige genom
att kulturen skapar sammanhållning
att kulturen är en del av vår välfärd
att kulturen tar Sverige framåt.
För det första skapar kulturpolitiken sammanhållning genom att vi värnar vårt svenska språk och dess ställning. Det är för att vi ska förstå varandra och för att alla ska kunna delta i samhället. Det gör vi genom böcker och tidningar, liksom en svensk filmproduktion, och inte minst med ett starkt public service i hela landet och en fri och oberoende journalistik i allmänhetens tjänst, där vi kan samlas och spegla varandra.
Sammanhållningen kommer också av vår kultur att gemensamt ta ansvar för landet. Det handlar om ett aktivt civilsamhälle, levande folkrörelser och en stark svensk modell. Det är människor som fritt engagerar sig tillsammans, i sitt lokalsamhälle, utifrån sina intressen och behov. Det är ett ansvar underifrån, där man hanterar vardagen, deltar i samhällsdebatten, driver frågor och bidrar till Sverige. Det är en kultur vi ska vara stolta över.
Likaså ökar vår sammanhållning genom idrotten, denna breda, folkliga rörelse där inte minst barn och ungdomar får gemenskap, fostran och hälsa. Där lär man sig att ta ansvar för laget och för klubben och att komma i tid till träningen en regnig torsdag. Ihop med kamraterna får man möta barn och ungdomar från andra ställen, kanske med skilda bakgrunder, men på lika och rättvisa villkor. Där kan alla, ledare och föräldrar, göra insatser. Kulturen bidrar till sammanhållning.
För det andra är kulturen en del av välfärden. Den är inget extra, inget garnityr, utan en materiell grund i vardagen och samhällsbygget. Därför ska det vara enkelt att ta del av den och prova på. Det gäller särskilt för barn inom idrotten och kulturskolan.
Det ska också finnas ett tillgängligt kulturarv – musik, teater, museum och bibliotek – för att man ska kunna få veta var man kommer ifrån, lära känna sitt sammanhang och förstå sin samtid.
Likaså behövs levande lokalsamhällen. Det gäller att det finns replokaler, fotbollsplaner och möteslokaler för folk där vi kan ha bra liv. Kulturen är en del av välfärden.
För det tredje menar vi socialdemokrater att kulturen tar Sverige framåt, med människor som tänker nytt och utmanar, fritt, med armlängds avstånd från politiken. Det sker genom en kritisk debatt, med en mångfald av röster, där frågor stöts och blöts och där vi kan väga argument och hantera konflikter.
Det ger också innovationskraft och föder nya idéer, nya produkter, nya tjänster och nya näringar. Ta bara gejmingen som exempel. Kulturen för Sverige framåt.
Herr talman! Det här är svenskt. Det är vårt språk, vår kultur och vårt sätt att leva. Kulturpolitiken bidrar till trygghet, tillit och tillväxt.
Herr talman! Den här mandatperioden har Sverige lidit under en kostnadskris. Vi socialdemokrater riktar kritik mot att regeringen och Sverigedemokraterna dessutom har förvärrat läget och prioriterat skattesänkningar för dem med de högsta inkomsterna i stället för satsningar på vanligt folk.
Det har även gått ut över kulturen. Föräldrar har gjorts fattiga och tvingats välja bort idrotts- och kulturaktiviteter för barn. Lokala museer, scener och arrangemang har fått dra ned på sin verksamhet.
Vi kan konstatera att skattesänkningarna för de rikaste, som regeringen valt i stället för att satsa på kulturen, på sin höjd har gynnat Östermalms Saluhall. Men de har inneburit en ekonomisk försämring för Sverige i stort, och särskilt för vanligt folk runt om i övriga landet.
Och inte blir det bättre av att regeringen samtidigt har valt bort att satsa på kommuner och regioner och tvingat dem till ett läge där de får välja mellan att prioritera bort kulturen eller att skjuta till själva.
Det är viktigt att se hur kulturen i landet kämpar. Det handlar om elever som vill anordna en konsert med någon populär artist, en fotbollsklubb som vill anordna en cup eller ett bokkafé som vill ordna ett författarbesök. De får det svårare på grund av regeringen. Det drar isär landet, ökar avståndet mellan människor och är ett hinder för gemenskap och tillit i Sverige.
Herr talman! Vi är mycket kritiska till SD-regeringens stora nedskärning av svenskarnas public service. Det här är en viktig svensk institution. Att regeringen inleder en nedmontering skadar vår sammanhållning.
Likaledes är vi oerhört kritiska till hur regeringen skadar svenskarnas välfärd när de kapar en tredjedel av stödet till studieförbunden, denna essentiella infrastruktur för civilsamhälle och kulturliv i hela landet. De hjälper våra pensionärer med deras aktiviteter. De ger stöd åt funktionshindersrörelsen när det gäller att driva sina frågor. Det är där folk kan ta skoterkort eller jägarexamen. Det är där det organiseras ideell läxläsning för barn efter skolan.
I mindre kommuner kan studieförbunden vara räddningen för kulturskolan genom samarbete om lokaler, personal och utrustning. Det kan också handla om arrangemang för att nå ut med vårt kulturarv.
På lands- och glesbygd är studieförbunden ofta den enda kulturverksamhet som invånarna har – ihop med folkbiblioteken. Men i Åsele har över hälften av kulturarrangemangen tvingats skäras bort. I fyra av tio kommuner har lokalerna helt eller delvis stängt – hittills. I musiklandet Sverige sker nu en replokalsdöd. 20 000 personer kan förlora sin verksamhet.
SD-regeringens politik här uppvisar en elitism, en respektlöshet mot svensk kulturhistoria och en okunskap om Sveriges bildningstradition och om vanligt folks villkor. Det här drabbar människors välfärd.
Herr talman! För att slå vakt om det fria och bejaka innovationskraften i kulturen måste vi respektera civilsamhällets oberoende roll, inte hota med indragna stöd när man säger vad man tycker. Vi måste ta på allvar de rapporter som kommer från museerna kring att de självcensurerar. Därtill måste vi måna om att journalistiken inte utsätts för politiska påtryckningar och blir räddhågsen. Vi ska främja en kultur som för Sverige framåt.
Herr talman! Med en socialdemokratisk politik hade Sverige haft en starkare ekonomi. Vi hade haft bättre tillväxt och mer pengar till välfärden. Vanligt folk hade haft mer pengar i plånboken. I år skulle nio av tio ha fått mer i plånboken med vår politik. Även Kultursverige hade mått bättre med Socialdemokraterna. Under hela mandatperioden har vi varje år satsat mer – totalt 3,5 miljarder mer.
I år föreslår vi en kulturbudget som skulle skapa bättre förutsättningar för barn och unga att ta del av och utöva kultur. Den skulle stärka idrotten och vårda en kultur i hela landet – för sammanhållning, välfärd och nyskapande.
Vi vill att alla barn ska uppleva kultur, oavsett storlek på föräldrarnas plånbok. Därför satsar vi 300 miljoner kronor för att påbörja införandet av en kulturgaranti i skolan. Den skulle garantera att alla elever varje termin få gå på teater, besöka ett museum, se en film eller gå på en konsert. Det är en viktig ny politisk satsning där vi riktar oss till eleven, för kulturen ska vara till för varje unge.
Vi föreslår också en satsning på 100 miljoner kronor för att utveckla kulturskolan, så att fler barn kan gå i den.
I vår budget uppvärderar vi även landets levande regionala kulturverksamheter, så som vi har gjort tidigare år. Lokala museer, teatrar, folkhögskolor, musikscener och samlingslokaler är centrala i vårt svenska kulturliv. Vi vänder oss emot ett snävt storstadsperspektiv som åsidosätter detta. Vi skjuter därför till 100 miljoner kronor i breda anslag till regional kulturverksamhet. Kulturen finns faktiskt – och ska finnas – i hela vårt land.
Vi föreslår också 20 miljoner kronor i satsningar på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige.
När det kommer till folkbildningen, till studieförbunden, vill vi något annat än regeringen. Vi värnar det lokala engagemanget, ett rikt föreningsliv och att kultur finns nära för alla. Därför förstärker vi anslaget till studieförbunden med 350 miljoner för nästa år.
Vi har också högre anslag till idrotten, även i år. Vi vet att det kan vara dyrt att göra en idrottssatsning, särskilt om man elitsatsar eller om man är aktiv inom parasporten. Vi socialdemokrater ogillar när föräldrarnas ekonomi avgör om man har råd. Därför föreslår vi en satsning på elitidrott och parasport med 100 miljoner kronor. Det stagar upp idrotten i Sverige, och det skänker möjlighet åt fler.
För att bidra till en större mångfald av medier förslår vi att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd. En bred och livskraftig mediesektor i hela landet gör att fler får höras. Det gör oss klokare, och det för oss framåt som land.
Avslutningsvis, herr talman! Kulturen och idrotten får oss att mötas. Dessutom har kulturen förmåga att beskriva tillvaron och samhället med nya uttryck och vinklar som får oss att känna, tänka och förstå nytt. Därför är det angeläget att fler får ta del av och utöva kultur, och då måste det vara enkelt.
Socialdemokraternas kulturpolitik handlar om att stärka Sverige. Kulturen skapar ju sammanhållning, är en del av välfärden och tar Sverige framåt.
Med det vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande.
(Applåder)
Herr talman! Tack så mycket, Björn Wiechel, för anförandet!
Det är anmärkningsvärt att höra ledamoten säga att regeringen och Tidöpartierna inte satsar på kultur. Vi satsar oerhört mycket på kultur. Sedan kan man satsa på olika saker.
Ledamoten säger att studieförbunden fått minskade anslag. Då kan man säga att det fortfarande är 1,5 miljarder på studieförbund och 2,6 på folkhögskolor. Men det är också så att studieförbunden själva bestämmer över sina program. De har tyvärr tappat nästan 50 procent av deltagarna sedan pandemin. Vi har anpassat deras budget efter detta. Sedan har det tyvärr varit mycket omfattande fusk, som man har fått styra upp. Detta har gjort att vi har varit lite försiktiga med finansieringen. Det är oerhört viktigt att det fungerar. Ska vi satsa mycket pengar måste vi veta att det går till på rätt sätt.
Studieförbunden når framför allt vuxna, vilket är jättebra. Men vi har valt att satsa mer på barn och unga i vår budget. Vi tycker att det är en prioriterad målgrupp. Därför satsar vi mer där.
Jag undrar egentligen varifrån ledamoten har fått sina uppgifter.
Ledamoten säger att vi sänker skatten för de rika, vilket är helt fel. Vi har gjort så mycket skattesänkningar. Som jag tidigare sa har vi det lägsta skattetrycket sedan 1975. Nu sänker vi skatt på arbete och på pension och elskatt. Vi sänker avgifter för förskola, fritidshem och så vidare. Vi sänker inte alls skatten bara för de rika. Vi sänker skatten för alla, vilket jag tycker är väldigt viktigt.
Jag vill också höra varför ledamoten vill ta bort det här med Skapande skola, till exempel. Det är någonting som vi ser som väldigt välfungerande. Jag undrar då varför Socialdemokraterna inte vill ha detta.
Herr talman! Jag tackar för intressanta diskussionsfrågor.
Ni har sänkt skatten mest för de rika. Det är en dålig konjunkturpolitik, och det är en orättvis ekonomisk politik. Vi ser resultatet av detta. Det blir mindre konsumtion. Man hade kunnat lägga pengarna på dem som faktiskt använder dem. Då hade vi fått mycket bättre tillväxt i Sverige. Då hade vi haft mer att lägga på exempelvis kulturen. Vi hade haft mer reformutrymme.
Man tog bort bostadsstödet när bostadsbyggandet föll. Man skar i arbetsmarknadspolitiken när arbetslösheten steg. Som enda land i Norden har man inte höjt barnbidraget. Man har skurit ned folks bostadsbidrag. Man har gjort det dyrare med mediciner. Det här är ganska precisionsartade grejer som inte riktigt gynnar grupper som hade behövt pengarna, om man säger så. Det är en dålig konjunkturpolitik, förutom att den är orättvis.
Sedan gäller det folkbildningen. Fusket är dåligt; det ska vi inte ha. Därför har man förstås försökt hantera det. Man har rigorösa kontrollsystem, och man har väldigt mycket gjort upp med det där. Det är efter att man har gjort upp med det som era förslag på nedskärningar kommer. De kommer efter att man har städat. Därför tycker jag att det argumentet liksom faller.
Om ledamoten vill engagera sig i konsekvenserna för folkbildningen kan jag säga att det finns rapporter som visar dem väldigt tydligt. Med en karta på Sverige visas det vad effekterna är för de olika verksamheterna och för de olika kommunerna och vilka grupper man träffar. Det finns svart på vitt. Det finns väldigt tydlig statistik.
Det är landsbygden som drabbas värst. Det är där kulturen inte når ut. Det är en bred kulturverksamhet med föreningsliv, kulturarrangemang, konserter och allt möjligt som studieförbunden arrangerar för att vi ska få ta del av vårt kulturarv som försvinner.
Jag undrar vad man ser framför sig när man tar bort en tredjedel. Vad är det som inte längre ska göras? Vad är det ni inte vill ha av folkbildning i Sverige?
Herr talman! Tack, Björn Wiechel, för diskussionen!
Om man tittar på budgeten överlag kan man se att det inte är så stor skillnad mellan vad regeringen och Tidöpartierna satsar och vad Socialdemokraterna satsar. Skillnaden är inte särskilt stor, och därför förstår jag inte riktigt den frågan.
När det gäller fusket är det självklart väldigt dåligt, och även om man har städat finns det fortfarande lite kvar att göra. Därför är vi fortfarande försiktiga. Men självklart ska inte de straffas som inte har fuskat.
Jag är också lite bekymrad över att Socialdemokraterna vill ta bort fritidskortet, även om man väl ändrar i budgeten nu. Vad har man haft emot fritidskortet? Min kollega Emma Ahlström Köster kommer att prata mycket mer om hur bra fritidskortet är. Vi hör dock från oppositionspartierna att man är tveksam till fritidskortet, men det handlar ju om precis det som ledamoten sa: att få en ekonomisk chans att komma ut och möta idrotten. Därför är det oerhört viktigt att det är kvar. Det har ju funnits ganska mycket funderingar kring det från oppositionens sida, vilket jag givetvis tycker är anmärkningsvärt.
Jag vill inte ha för mycket skattediskussioner här när vi ska prata om kultur, men jag kan i alla fall säga att eftersom vi har sänkt skatten så mycket, vilket jag har sagt ett par gånger nu, ger det också möjlighet för fler att ha råd att ta del av kultur, vilket jag tycker är jätteviktigt. Vi kommer att fortsätta sänka skatterna, för vi vill att folk själva ska kunna välja vad de vill använda sina pengar till.
Herr talman! Fler har råd med mer kultur – säg det till dem som går ut i arbetslöshet! Säg det till de mödrar som inte kan ge mat till sina ungar! Säg det till dem som inte har råd att betala hyran och får sitt bostadsbidrag bortplockat! Säg det till dem som fått dyra mediciner! Säg det till dem som hade behövt högre barnbidrag!
Deras priolista är ganska tydlig, och det är därför barnen har försvunnit från de här sammanhangen. Föräldrarna har nämligen inte råd att ha sina barn i kultur, fritids- och idrottsaktiviteter. Det är en tydlig klasspolitik vi ser. Vilka har man hjälpt? Vilka är det som har fått mest pengar?
Jag ska svara på ledamotens frågor. När det gäller Skapande skola lägger vi fram en kulturgaranti för att vi vill nå alla barn. Skapande skola når inte alla barn, och därför riktar vi oss till eleven snarare än till skolan.
Vad gäller fritidskortet är vår grundkritik följande: Er ekonomiska politik har gjort Sverige fattigt. Svenskarna har blivit fattigare med mindre i plånboken. Man behöver stöd. Ni har inte höjt barnbidraget, ni har tagit bort bostadsbidraget, ni har gjort medicinerna dyrare och vi har tappat tio års reallöneökningar.
Här kommer ni då med ett fritidskort som kanske underlättar. Då säger vi att det ska vi inte rycka bort. Vi plockar inte bort pengar från folk, för de behöver dem. Så ser det ut i vardagen.
Däremot finns det en bred kritik mot fritidskortet. Kollegan Mats Berglund drog den i talarstolen. Det finns jättemycket problem med införandet. Det är administrativa och byråkratiska pålagor, och det når inte alla klubbar. Det är väldigt problematiskt, så vi måste vi absolut utvärdera det.
Det finns skillnader mellan vår och er kulturpolitik utöver att vi faktiskt ger mer och har gjort det varje år. Vi värnar folkbildningen och kulturen i hela landet. Framför allt värnar vi public service. Vi tycker att public service är jätteviktigt för Sverige. Det är en väldigt stor skillnad.
(Applåder)
Herr talman! Stefan Löfven sa: Vi ska ha Europas lägsta arbetslöshet. Det gick så där. Då började man prata om sysselsättning i stället, för det var lite mer diffust och svårdefinierat. Jag hade en hel del debatter med dåvarande arbetsmarknadsministern om det när jag satt i arbetsmarknadsutskottet.
Sverige har blivit fattigare, säger ledamoten. Som fyrabarnsfar minns jag hur det var att leva under sossarnas enorma el- och bränslepriser och höga inflation. Till detta innehöll Socialdemokraternas budget en lägre andel till kulturen än vad vi har.
På det byggde man upp en beredskapsskuld. Vi har en opera som man vägrade att ta i med tång, för det var jobbigt. Vi har kulturfastigheter som man vägrade att hantera tills taket rasade in. Kulturminister Parisa Liljestrand och Kulturdepartementet har fått jobba i tre år med att släcka bränder efter Socialdemokraternas totala haveri.
Därför blir det så provocerande med den höga svansföringen från Björn Wiechel. Min fråga är: Är Björn Wiechel nöjd med de åtta år som ni hade makten över kulturpolitiken?
Herr talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan och för en viktig diskussion!
Min första period i kulturutskottet var från 2014, när jag kom in i riksdagen, och en av de första grejerna vi gjorde var att satsa på ett massivt kunskapslyft. Det gjorde vi en gång på 90-talet för att människor skulle komma in i samhället, integreras och komma i arbete. Folkbildningen var en jätteviktig del av det.
Kunskapslyftet var en kulturpolitik, en utbildningspolitik och även en arbetsmarknadspolitik som vi egentligen skulle ha behövt i dag för att vända de här grejerna. Jag är väldigt stolt över det.
När vi lämnade över makten till Tidöregeringen hade vi en sjunkande arbetslöshet. Vi hade fått en inflation på grund av Rysslands invasion av Ukraina, som slog på många priser. Men arbetslösheten var sjunkande.
Resultatet av er politik är att inflationstrycket visserligen har gått ned, men er finanspolitiska inriktning har fördjupat lågkonjunkturen. Hade ni bara följt den kurva som man hade förväntat sig hade vi haft ett mycket bättre läge i dag med färre arbetslösa, högre tillväxt och mindre underskott. Ni förvärrade konjunkturen. Det får ni stå för.
Det handlar också om vilka insatser man har gjort. Det handlar om arbetsmarknadspolitiken, investeringspolitiken och inte minst fördelningspolitiken, alltså vilka som får pengarna. Det handlar om att till exempel försöka få folk i utbildning som gör att de kan få ett jobb. I stället skär man ned och ser arbetslösheten öka. Vad gör det med våra statsfinanser? Vad gör det med vår sammanhållning? Vad ger det för möjlighet till reformutrymme för att satsa på kulturen?
Det är en väldigt stor skillnad på politiken, och jag menar att med oss hade det varit ett annat läge. Men vi har också mer pengar till kulturen, och det har vi haft år efter år.
Herr talman! Med oss hade det varit ett annat läge, säger Björn Wiechel. Det läget såg vi 2021 och 2022. Det läget vill jag inte tillbaka till, och jag vet att det är väldigt många i Sveriges befolkning som inte vill tillbaka till höga elpriser, höga bränslepriser och den enormt destruktiva politik som ni förde under de åren – mycket på grund av att ni inte klarade av att bilda en majoritetsregering som klarade av att få igenom sin budget här i kammaren.
Kunskapslyft och mer pengar till kulturen år efter år, säger ledamoten. Faktum är att om vi går tillbaka till Socialdemokraternas kulturbudgetar under de åren ser vi att ni inte satsade mer, bortsett från tillfälliga stöd under pandemin.
Det här blir en ideologisk debatt där Socialdemokraterna med sin grandiosa självbild ser sig som något slags räddare. Vi är många som inte vill tillbaka till den tiden, och jag hoppas verkligen att vi inte kommer tillbaka till den tiden efter nästa val.
Det är svårt att debattera med någon som har en sådan syn på sig själv; i klassisk sosseanda blir det bara alla andras fel. Men så funkar det inte i verkligheten.
(Applåder)
Herr talman! Jag känner inte igen att jag har presenterat det så, utan det var snarare ledamoten som angrep mig.
(ALEXANDER CHRISTIANSSON (SD): Det säger allt.)
Jag förklarade skillnaderna i politiken, och jag tycker att det är värt att säga att förutom att vi har en kulturpolitik som har mer pengar spelar det också roll vad man gör och vilka grupper man satsar på. Vi satsar på public service, vi satsar på den regionala kulturen, och det gjorde vi även förut när vi styrde. Vi tycker att det är viktigt med kultur i hela landet.
Jag sa i mitt anförande vad jag tycker är prioriterat, nämligen att skapa sammanhållning. Det är en del av vår välfärd, och det för Sverige framåt. Det är viktig kulturpolitik. Vi har inte minst mer pengar till folkbildningen.
Det är liksom en grundläggande infrastruktur för att kunna nå ut och för att fler än de bemedlade som bor i storstäder ska kunna delta. Det är kul för dem, men övriga landet då? Det här är ett viktigt perspektiv som vi vill föra in i debatten.
Det breda deltagandet i kulturen är jätteviktigt. Det gör att barnen kommer in. Det är där vi lägger våra insatser, förutom att vi ger mer pengar.
Sedan är det inte oväsentligt att det hade varit ett annat läge med oss. Vår finanspolitik hade inte lett till samma lågkonjunktur. Den hade gett större reformutrymme. Det kan man fråga Finanspolitiska rådet om. De insatser den här regeringen har gjort har inte alls haft de goda effekter som hade behövts. Det är bara att jämföra. Vi förhåller oss till samma ramar.
Jag tycker att det är tråkigt att den politik som förs skapar skillnader mellan människor och ger ett sämre läge med mindre pengar i plånboken och större underskott. Regeringen kommer att lämna efter sig stora underskott i statens finanser. Så brukar det vara när högerpartier styr. Varenda gång lämnar de stora underskott, högre arbetslöshet, sämre tillväxt och sämre välfärd efter sig, och vi får städa upp. Det brukar vara så, och det kommer rimligen att bli så igen.
(Applåder)
