Leif Nysmed (S) svarade Larry Söder i en replik om Ett nytt regelverk för bygglov i debatten ”Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktober” den 22 okt 2025.
Larry SöderKD· i en replikJag tycker att David Josefsson förklarade själva situationen ganska tydligt: Anmälningsplikten fungerar inte i Sverige. Därför får man välja mellan att ha en bygglovspliktig del och att helt ta bort lovplikten. Jag…Herr talman! I dag debatterar vi CU2 Ett nytt regelverk för bygglov. Det är en viktig reform som tar avgörande steg mot ett enklare, mer effektivt och mer ändamålsenligt system för bygglov. Det är en reform som vi kristdemokrater är glada att vi kan förverkliga för alla fastighetsägare.
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller bostadsbyggandet. Bostadsbristen är akut i många delar av landet, och krångliga regler har alltför länge hindrat människor från att utveckla sina hem och fastigheter. Med detta nya regelverk förändrar vi det. Vi ger fastighetsägare större frihet att bestämma över sin egen egendom.
Vi underlättar för fler bostäder, och vi skapar bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling, särskilt på landsbygden. Vi ger kommunerna möjlighet att lägga sin tid och kraft på de större planerna, för denna förändring ger enligt uträkning 40 procent färre ärenden till byggnadsnämnderna.
Vi har nog alla mött och samtalat med personer som har husdrömmar. Jag mötte en ung familj i Kungsbacka, en småbarnsfamilj som drömde om att bygga ut sitt hus för att ge plats åt ett extra rum åt sitt eget barn. Men de fastnade i en snårskog av regler och bygglovsprocesser.
Byråkratin hade gjort att deras dröm försenades i över ett år, med högre kostnader och frustration som följd. Det är precis den typen av hinder vi nu river bort med detta nya regelverk. För oss kristdemokrater handlar det om att ge människor frihet att forma sina liv och sina hem utan onödigt krångel.
Vi vet att sju av tio vill bo i eget ägt boende. Men de vill å andra sidan inte fastna i byråkratins klor när de vill anpassa sin bostad för sina behov. Därför är denna reform viktig.
Låt mig lyfta fram några av de centrala förändringarna som vi kristdemokrater ser som särskilt värdefulla:
För det första slopas kravet på bygglov för fler och större åtgärder i områden utan detaljplan. Det innebär att människor kan bygga ut sina hem, inreda vindar eller lägga till komplementbyggnader utan onödig byråkrati så länge det inte påverkar särskilt värdefulla områden eller riksintressen som totalförsvaret har. Det är ett steg mot mer frihet för individen och familjen, värden som ligger oss kristdemokrater väldigt varmt om hjärtat.
För det andra blir lovplikten mer förutsägbar och lättförståelig. Vi tar bort kravet på bygglov för fasadförändringar på en- och tvåbostadshus, och vi tillåter bygglov för vindsinredning även om det strider mot detaljplanen. Dessutom slopas det så kallade planstridiga utgångsläget efter 15 år från detaljplanens genomförandetid. Dessa förändringar minskar onödiga hinder och ger kommunerna bättre verktyg att hantera verkligheten som den är på marken.
Herr talman! Denna reform är inte bara en fråga om byggande, utan det handlar om att stärka samhället i grunden. Genom att förenkla regelverket bidrar vi till fler bostäder för unga familjer, bättre möjligheter för äldre att anpassa sina hem och en mer livfull landsbygd.
Vi kristdemokrater har länge drivit på för sådana förändringar, och som parti med ansvar för infrastruktur- och bostadsfrågorna är vi stolta över att kunna leverera det resultatet i dag. Vi har hört det förut: Det är den största reformen av bygglovsregelverket på över 15 år, och den träder i kraft den 1 december i år.
Är allt då rosenrött i propositionen? Nej, och oppositionen har synpunkter som pekar på behovet av fler analyser, mer tillsyn och andra justeringar. Jag kan i grunden känna med de synpunkterna, men vi menar att propositionen redan bygger på en gedigen utredning och remissvar. Den balanserar frihet med ansvar, och vi är övertygade om att utvärderingar kommer att visa på positiva effekter för samhället. Om ytterligare förbättringar behövs är vi öppna för det, men det får vi ta vid ett annat tillfälle. Det är nu vi måste handla, inte förhala.
Kristdemokraterna yrkar därför bifall till utskottets förslag i dess helhet.
Herr talman! Jag ställer frågan till ledamoten eftersom bostadsministern inte närvarar. De tillhör ju samma parti.
Hur kommer det sig att regeringen inte lyssnar på sin egen expertmyndighet Boverket? Varför lyssnar man inte på mark- och miljödomstolarna eller Mark- och miljööverdomstolen, som är väldigt insatta i hur det fungerar?
Jag tänker bland annat på det som Boverket skriver i sitt remissvar angående borttagandet av anmälningsplikten: ”I likhet med Bygglovsutredningen (s. 517) anser dock Boverket att bostäder generellt sett alltid bör förprövas av samhället, inte minst utifrån bärförmåga, brandskydd och teknisk konstruktion i övrigt, tillgänglighet och buller samt dimensionering av vatten och avlopp, men också utifrån den allmänna omgivningspåverkan som människors boende kan medföra. Detta gäller enligt Boverket både för de bostäder som kräver bygglov som de bostäder som idag bara kräver anmälan.”
Jag har inte någonstans läst varför dessa saker inte ska vara med i en förprövning utan tas i efterhand. Hur mäter man bärförmåga i en färdig byggnad? Hur kollar man att brandskyddet är korrekt i en färdig byggnad? Ska man riva väggarna och kontrollera att det är tillräckligt med isolering och att väggarna är tillräckligt tjocka? Hur ska man göra detta?
Är det inte bättre att man gör rätt från början, åtminstone vad gäller bostäder? Jag tycker att det är en rimlig invändning från Boverket men också från ett flertal av de 44 remissinstanser som faktiskt sågar det här förslaget. Risken läggs i slutändan på den enskilda villaägaren som har byggt ett attefallshus eller byggt ut den fasta byggnaden med ett extra rum till barnen. Det måste ju vara bättre att man har detta klart innan.
Det kan kosta några kronor att göra det, 7 000–15 000, men det är en liten kostnad i sammanhanget om du sätter upp ett hus för 1 ½ miljon, som ett bostadshus kostar om du ska dra in vatten och avlopp, ventilation och allting, jämfört med om du måste riva och göra om det hela.
Herr talman! Jag tycker att David Josefsson förklarade själva situationen ganska tydligt: Anmälningsplikten fungerar inte i Sverige. Därför får man välja mellan att ha en bygglovspliktig del och att helt ta bort lovplikten.
Jag tycker att regeringen har gjort en bra avvägning. För attefallshusen, som vi kallar dem, var det från början tänkt att det bara skulle vara anmälan. Det har dock blivit mer och mer av en bygglovsprocess; det kan ingen säga emot. Så har det blivit, och därmed är det en avgift som ökar i kostnad hela tiden.
Jag tycker därför att det är rimligt att man återgår till det som den dåvarande regeringen 2014 faktiskt hade i åtanke, det vill säga att det skulle vara upp till den enskilda fastighetsägaren om man ville sätta upp ett attefallshus eller inte, och genom att ta bort lov- och anmälningsplikten blir det upp till den enskilda fastighetsägaren.
Jag tror att det är det här ledamoten och jag har olika uppfattningar om, det vill säga hur mycket man kan lägga på den enskilda fastighetsägaren. Jag tycker att man kan lägga ganska mycket ansvar på den enskilda fastighetsägaren. Det är upp till fastighetsägaren att ta reda på vad som gäller på fastigheten och vad man får och inte får göra när man ska bygga någonting.
Jag tror att den enskilda fastighetsägaren kan ta det ansvaret, och jag hoppas att vi i framtiden får se fler bygga attefallshus och också komplettera och anpassa den egna fastigheten efter familjens situation. Behöver man ett rum till ska det vara enkelt att bygga till så att man inte behöver flytta. Det kan ju finnas andra problem med det, till exempel att barnen får byta skola, vilket jag tycker är mindre bra.
Jag tycker att man ska lägga mer ansvar på den enskilda fastighetsägaren, och det är det man gör i den här propositionen.
Herr talman! Larry Söder pratar om krångliga regler, och det återkommer jag till.
Jag vill citera vad Moderaterna och Liberalerna tillsammans med Kristdemokraterna yttrar i remissvaret från Stockholms stad: ”Vi ser generellt positivt på regelförenklingar och lättnader av den totala regelbördan, inte minst för privatpersoner.” Det tycker ni, ja. ”Denna promemoria handlar dock inte om någon regelförändring i sig, utan enbart om att ta bort kravet på anmälan. Det innebär i sak att prövningen av dessa ärenden kommer att hanteras betydligt senare i processen, vid tillsynskedet snarare än vid själva bygglovsskedet.”
Det har alltså inte blivit någon förändring i själva regelverket. Vilka krångliga regler är det som ni har tagit bort? Ni har ju bara tagit bort förprövningen. Det finns fortfarande krav på bärförmåga, brandskydd och teknisk konstruktion i övrigt, tillgänglighet och buller, dimensionering av vatten och avlopp och så vidare.
Dessa krav finns fortfarande kvar – det är bara det att det inte ska prövas på förhand. I stället ska man riskera att få göra om saker och ting i efterhand. Du får inte ställa din byggnad var du vill på din tomt eller hur nära en annan byggnad som helst utifrån brandskydd, exempelvis. De reglerna är inte borttagna utan finns fortfarande kvar.
Är det inte bra att man går igenom så att det är klart på förhand i stället för att den enskilda villaägaren ska behöva ta hela den ekonomiska risken? Om det skulle uppstå en brand och det blir en olycklig spridning för att villaägaren har ställt saker och ting fel, varför ska den enskilda villaägaren vara den som tar den stora risken? Varför kan inte vi som samhälle se till att det är klart innan fastighetsägaren börjar bygga? Att vi tar ansvar för den enskilda individen och samhället i stort betyder ju inte att folk inte får bygga.
Herr talman! Om vi utgår från att man inte bara ska ha anmälningsplikt utan också lovplikt betyder det ju att kommunen kan säga nej till ett attefallshus i dag, alldeles oavsett vad fastighetsägaren säger. Det handlar alltså inte om att fastighetsägaren ska göra rätt, utan det handlar om att kommunen vill ha en överprövningsrätt och kunna tala om för fastighetsägarna vad dessa kan göra på sin egen fastighet.
Vi vill lägga det ansvaret på den enskilda fastighetsägaren. Du ska ha större möjlighet att göra som du vill på din fastighet, men du har lagar, regler och förordningar att hålla dig till. Dessa finns fortfarande kvar.
Det ledamoten vill är att samhället ska överpröva vad fastighetsägaren ska göra på sin egen fastighet, och det tycker inte vi. Vi tycker faktiskt att det är rätt att fastighetsägaren kan bestämma mer på sin egen fastighet. Sedan är det väl ingen hemlighet att kommunpolitiker runt om i Sverige alldeles oavsett färg, vill jag nog påstå, inte tycker att det här är en bra idé, eftersom de tycker att det blir krångligt för dem. Men en förändring måste till för att vi ska kunna öka möjligheterna att göra tillbyggnader och så vidare så att fastighetsägare ska kunna använda sin fastighet till det som de önskar.
Jag tycker därför att det är bra att vi gör den här förändringen, och jag tycker att propositionen i sin helhet är bra. Skulle det bli problem längre fram kan ju riksdagen förändra det om man vill.
Jag tycker att det är bra att vi lägger mer ansvar på fastighetsägaren, för det är det vi gör: Vi lägger ansvaret på fastighetsägaren. Att som politiker tro att fastighetsägaren inte kan ta det ansvaret tycker jag är lite förmätet.