Josef Fransson (SD) svarade Rickard Nordin i en replik om Vindkraft i kommuner i debatten ”Protokoll 2025/26:132 Torsdagen den 4 juni” den 4 juni 2026.
Rickard NordinC· i en replikNu korrigerar sig Josef Fransson och säger att det inte finns något absolut samband. Nu pratar han om hur det ser ut över året. Ja, då kan det vara vilken el som helst. Det fysiska sambandet missar han då uppenbarligen…Herr talman! Sverige står mitt i en historisk elektrifiering. Industrin ställer om, transportsektorn ställer om och hela vårt samhälle behöver mer fossilfri el. Ska vi klara omställningen, stärka vår konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet måste vi bygga ut elproduktionen. Vindkraften kommer att spela en viktig roll i den utvecklingen.
Oaktat diskussionen om ny kärnkraft är landbaserad vind det kraftslag som behöver byggas ut mest i samtliga realistiska scenarier för den ökade elförbrukningen. Jag vill gärna skicka en liten passning och en upplysning till Sverigedemokraterna om att vi har fantastiska reglerresurser i Sverige. De kallas vattenkraft. De kallas kraftvärme. Där finns en potential som är mångdubbelt större än de resurser som regeringen nu vill tillskapa med sin nya kärnkraft. Jag vill också upplysa Josef Fransson om att det är skillnad mellan korrelation och kausalitet när det kommer till vindkraft och export.
Men för att utbyggnaden ska lyckas krävs också lokal förankring. Människor som bor nära vindkraftsanläggningar och kommuner som tar ansvar för Sveriges energiförsörjning måste få del av de värden som skapas. Därför välkomnar jag och Centerpartiet den ambition som regeringen nu har när man vill införa en ersättning till närboende. Det är rimligt att människor som påverkas av en etablering också får del av den ekonomiska nyttan.
Samtidigt har vi känslan av att regeringen gör det här för att man känner sig tvungen. Det har tagit mer än tre år från det att utredningen presenterades till att vi nu kommer att fatta beslut. Under tiden har kommuner, oftast ledda av Tidöpartier, avslagit ansökningar om vindkraft – ansökningar som hade kunnat ge mer el, mer effekt och lägre elpriser, speciellt vintertid eftersom det är då det blåser mest, vilket Camilla Brodin glömde att berätta.
Regeringens modell är dessutom onödigt krånglig. Vi i Centerpartiet vill se enklare, mer transparenta och mer långsiktiga system för den lokala nyttan. Om människor ska känna förtroende för regelverket måste det också vara lätt att förstå och lätt att administrera. Vi riskerar annars att skapa byråkrati där vi borde skapa drivkrafter.
Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av ersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Snacka om att skapa onödig byråkrati, långsamma tillståndsprocesser och ökat regelverk! Det är helt orimligt krångligt.
I stället hade man kunnat betala ut ersättningen automatiskt genom att kolla i fastighetsregistret vem som faktiskt äger fastigheten. Det hade varit mycket enklare, mycket smidigare och mycket snabbare för alla inblandade.
Utredningen föreslog också att reglerna skulle gälla från utredningens överlämnande. När Sverigedemokraterna står och säger att man hade velat se en retroaktivitet och att det varit bättre om fler hade fått ta del av det här har de faktiskt själva förhandlat bort den möjligheten i det förslag som nu läggs fram. Det lades fram för mer än tre år sedan, och de människor som berörs hade kunnat få ta del av de här sakerna om bara Sverigedemokraterna hade velat. Men uppenbarligen vill man inte.
Vi hörde också att det borde finnas avfallsfonder för vindkraft. Vindkraften avsätter redan pengar – i förväg, till skillnad från kärnkraften. Det skrivs in i miljötillstånden.
Och forskningen om infraljud, som det talades om här, är mycket tydlig. Det finns ingen forskning som säger att det är ett jättestort problem. Vill man ta det seriöst ska man avfärda den.
Det snackas väldigt mycket skit i den här talarstolen. Det är dessutom saker som Wind Europé har visat sprids i sociala medier som desinformation. Infraljud är ett typexempel på detta. Mikroplaster är ett annat. Och det sprids också av medlemmar av den här församlingen. Det är inte att ta ansvar.
De som däremot tar ansvar är många kommuner. De tar ansvar för Sveriges energiförsörjning. De upplåter mark, hanterar planfrågor och lever med de konsekvenser som stora energianläggningar innebär. Ändå går den största delen av värdena tillbaka till staten, till Stockholm eller någon annanstans. Detta behöver förändras.
Vi vill att de kommuner som bidrar till den nationella elförsörjningen också ska få en stabil, långsiktig ekonomisk nytta tillbaka. Ett naturligt sätt att åstadkomma det är att låta fastighetsskatten, inte bara från vindkraft utan från samtliga energianläggningar, stanna lokalt i större utsträckning. Det ska inte bara ske genom enskilda budgetbeslut, som den här regeringen vill, utan genom lagstiftning. Det skapar starkare incitament för ny elproduktion. Det bidrar till att fler kommuner ser värdet av energiomställningen.
Vindkraften är ett första steg, men det måste gälla samtliga kraftslag. Jag yrkar bifall till reservation 6 i betänkandet just med anledning av fastighetsskatten.
Vi måste ha respekt för de människor som påverkas av en etablering. Att regeringen inte har fått med frågan om inlösen i propositionen är ett underbetyg. Man har haft tre år på sig att komma fram till att tillsätta utredningen – en utredning som den första utredningen i sitt betänkande, Värdet av vinden, dessutom sa behövde göras. Det har funnits gott om tid.
Detta är ytterligare ett sätt för den här regeringen att försena, fördröja och behålla kulturkrigskonflikten kring vindkraft.
Frågan om inlösen är en av de allra viktigaste. När jag möter människor som kommer att få vindkraft i sin närhet är det detta de frågar mig om. Detta är ett sätt för dem att få veta hur det blir – en garanti för att kunna testa och att inte behöva sälja sin fastighet i förväg, innan man får besked om det blir vindkraft eller inte. Man får möjlighet att se hur det blir i slutändan, och man får en garanti att kunna bo kvar.
Man kan titta på statistiken. Faktum är att de som bor nära vindkraft är mer nöjda med sin livsmiljö än de som inte har vindkraft i sin närhet. Därför behöver regeringen återkomma omgående med förslag när det gäller inlösenrätten.
Slutligen, herr talman: Sverige behöver mer el. Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. Sverige behöver lokalt engagemang och lokala drivkrafter. Det uppnår vi inte genom att ställa stad mot land eller nationella intressen mot lokala intressen. Det uppnår vi genom att se till att människor och kommuner som bidrar till energiförsörjningen får rätt incitament och får ta del av värdet. Det handlar om att man tävlar om vindkraftsparker på samma sätt som man tävlar om industrietableringar. Dit når vi när incitamenten är de rätta och när de som berörs är de som vinner mest. Det är Centerpartiets politik, och det är en politik för ett Sverige som kan mer.
Herr talman! Jag blev apostroferad och blev då i denna sena timme inspirerad att klicka in mig på lite repliker.
Jag har pratat ett antal gånger om att det är en tät korrelation mellan just vindkraftens eltillförsel till det svenska systemet och nettoexporten, som går ut ur landet. Jag backade så långt som till 2013, då det var 10 terawattimmar in från vindkraften och 10 terawattimmar ut ur landet i nettoexport. Dessa två har följts åt mer eller mindre linjärt ända sedan dess. Nu är det väl snarare 30 terawattimmar in från vindkraften på ett år och 30 terawattimmar ut – ungefär.
Menar Rickard Nordin att det här bara är en slump, att det inte finns något orsakssamband och att det bara råkade bli så här?
Jag brukar i olika sammanhang i sociala medier göra diagram utifrån Svenska kraftnäts data för att visualisera detta. Då kan man titta på en månad och se att tillförseln från vindkraft har kommit att bli den fullständigt dominerande faktorn när det gäller hur mycket vi exporterar en enskild timme. Det finns flera faktorer. Det kan vara årstidsvariationer. Det kan vara dygnsvariationer. Det handlar om helger och sådant. Men vindkraften har kommit att bli den absolut dominerande faktorn.
Det är inte någon absolut korrelation, men över ett år stämmer de här sifforna överens mer eller mindre exakt. Så är det år ut och år in.
Ledamoten får jättegärna svara på frågan: Menar ledamoten att det här skulle vara en ren slump, eller finns det faktiskt något orsakssamband?
Herr talman! Nu korrigerar sig Josef Fransson och säger att det inte finns något absolut samband. Nu pratar han om hur det ser ut över året. Ja, då kan det vara vilken el som helst. Det fysiska sambandet missar han då uppenbarligen helt. Men faktum är att det finns en poäng. Vi har byggt ut elsystemet, och det har vi gjort för att vi vet att vi behöver elektrifiera för att vi ska bli av med de fossila bränslena.
Det som har hänt är att den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, har bromsat elektrifieringen och sett till att det fossila är det kraftslag som ökat mest den här mandatperioden.
Men det allra mest intressanta tycker jag är att Josef Fransson får det att låta som att överskott av el och att vi exporterar el är något dåligt. Hade vi inte haft ett överskott av el hade vi haft högre elpriser. Ökad produktion pressar ned prisnivåerna. Det är ett mycket enkelt ekonomiskt samband.
Josef Fransson säger alltså: Vi borde inte ha haft någon vindkraft. Vi borde ha haft mindre produktion i Sverige.
Då hade vi också haft högre priser. Sverigedemokraterna och Josef Fransson säger alltså att det vore bra om vi hade högre elpriser. Det är ett viktigt besked till svenska folket. Det är ett viktigt besked den här sommaren, när priserna enligt de prognoser som finns kommer att öka. Detta är väldigt viktigt för alla som ska rösta i valet den 13 september. Sverigedemokraterna vill öka elpriserna i Sverige. Det blir högre elräkningar med Sverigedemokraternas politik. Det är ett besked till svenska folket.
Herr talman! Det är egentligen många problem med Sveriges energisystem. Till att börja med har vindkraftens oregelbundna leveranser slagit sönder elmarknaden. Det är inte varje dag det är positivt i det stora hela att ha låga elpriser. Man vill ha jämna elpriser, men de ska också vara på en sådan nivå att de som faktiskt producerar elen får in tillräckligt för att täcka sina egna utgifter. Det kan till exempel gälla sådana saker som underhåll och reinvesteringar.
Vi pressade elpriserna väldigt mycket när vi hade både kärnkraft och en massa vindkraft som marknaden över huvud taget inte hade efterfrågat. Då hade vi dopat det till låga priser. Det är skadligt för dem som ska producera el en kall vinterdag för att vi inte ska frysa.
För mig är det solklart att vi inte kan ta vara på vindkraften på ett vettigt sätt. Vi har alltså ett effektunderskott. Verksamheter och företag står i kö för att få effekttilldelning, inte minst i södra Sverige. Som ledamoten säkert vet har priserna i SE4 blivit betydligt högre, vilket har lett till att vi har förlorat mängder av svenska arbetstillfällen. Det är mängder av investeringar och expansioner av företag som helt enkelt inte har blivit av.
Vi har överskott av el i norra Sverige. Vi kan säkert pumpa in ännu mer och få ännu större elöverskott, men problemet handlar om att vi ska ha ett elsystem som håller ihop vårt land. Vi ska ha ett elsystem som servar människor där människor bor. Det är i Stockholm, Göteborgsområdet, Västra Götaland och Skåne, inte minst, som energiproduktionen måste ske. Annars får vi de här stora skillnaderna. Ledamoten känner säkert till att det är tufft att bedriva elintensiv verksamhet i Skåne. Det måste vi rätta till, och det gör vi inte med mer vindkraft.
Herr talman! Enligt alla internationella bedömningar har Sverige världens bästa elsystem. Att påstå något annat är lögn. Det finns inget sönderslaget elsystem. Vi har världens bästa elsystem.
När det gäller effekttilldelning till företag i södra Sverige är det stora problemet att vi inte har lokal produktion där, alternativt inte en vettig överföring.
Alla som i dag behöver el får el. Däremot får man inte alltid en tilldelning på nätsidan, men det är ju en nätfråga. Detta löser man inte genom att bygga kärnkraft i stora noder. Det blir inte bättre lokalnät av det.
Möjligtvis är det bättre om man fokuserar lite mer på de saker som kan ge effekt här och nu till en vettig peng, till exempel kraftvärmen. Den har regeringen helt försummat. Det finns en potential i kraftvärme som är ungefär 2 000 megawatt. Det är nästan lika mycket som det regeringen ska lägga 983 miljarder på – kärnkraft. Kostnaden för detta skulle vara någon enstaka procent. Dessutom skulle det kunna realiseras i närtid. Sveriges Ingenjörer har visat att man skulle kunna få på plats kraftvärme motsvarande ungefär ett kärnkraftverk på tre år. Det skulle alltså ha kunnat vara klart den här mandatperioden.
Hur mycket ny effekt har den här regeringen levererat? Ingenting när det kommer till kraftvärmen. Man har möjligtvis förlängt ett fossileldat kraftverk i Malmö.
Problemet med den här regeringen är att man har fastnat i ett spår, ett spår som man sa var billigt och snabbt och som visade sig vara dyrt och långsamt. Det är det i alla andra länder också.
Om man på riktigt ska kunna lösa problemen när det gäller mer effekt i elsystemet och hantera volatila elpriser, som ledamoten säger, behöver man flexibel kraft. Har man en kraft som går hela tiden trycker man bara ned priserna, och volatiliteten kvarstår.
Det är uppenbart att Josef Fransson, Sverigedemokraterna och de andra Tidöpartierna inte förstår elmarknaden, för det finns inte en enda bedömare som tror att kärnkraften är lösningen på de problem vi har.