Riksflödet
Logga in
Svarade Jytte Guteland i en replik ·

Elin Nilsson (L) om Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser

Elin Nilsson (L) svarade Jytte Guteland i en replik om Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser i debatten ”Protokoll 2025/26:126 Onsdagen den 27 maj” den 27 maj 2026.

Jytte GutelandS· i en replikTack, ledamoten, för svaret! Det är en motsättning, för det är ju skattemedel som inte investeras i svenska jobb och svenska företag utan i stället läggs på projekt som Riksrevisionen i dagsläget bedömer vara osäkra och…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Som mångårig statstjänsteman på en statlig inspektionsmyndighet ser jag precis som Kjell-Arne vikten av revision. Riksrevisionens granskningar är viktiga och ett bra stöd för arbetet framåt, och just den rapport vi nu debatterar är en viktig del av det fortsatta klimatarbetet. Den utgör ett bra underlag och ger oss insikter i hur viktigt det är med genomförande av kostnadseffektiva internationella klimatinsatser.

Regeringen håller inte med om allt som sägs i rapporten men belyser det viktiga i att försöka säkerställa att Energimyndigheten får en tydligare styrning. Det är väldigt viktigt med effektiv statlig styrning, precis lika viktigt som effektiva klimatinsatser. Ineffektiv styrning är ju generellt dåligt.

Herr talman! När man lyssnar på den allmänna debatten är det ibland svårt att tro att Sverige är ett föregångsland i klimatarbetet. Tonläget är högt, och det målas upp dystra scenarier. Men Sverige spelar och ska fortsätta att spela en viktig roll i det internationella klimatarbetet.

Det är dock viktigt att ha med sig att det tar tid att få internationella klimatinsatser på plats. Det är också viktigt att ha en långsiktighet i detta arbete. Artikel 6 är viktig men ännu i sin linda. Potentialen är dock stor. Som liberal ser jag tydliga fördelar för både Sverige och de länder där insatserna sker. Det är ett viktigt komplement till klimatarbetet. Det är inte ett sätt att friskriva sig från åtgärder på hemmaplan, utan det är en del av helheten.

Som liberal har jag kanske den mest positiva synen på internationellt samarbete av oss som nu sitter i kammaren. Det är inte svårt att hitta en liberal som pratar sig varm för ökat internationellt samarbete. Samarbete driver utveckling, och Sverige har mycket att bidra med. Det är inte heller svårt att hitta en liberal som pratar sig varm för EU:s roll i det mesta, så även i klimatarbetet. EU ska ta täten, och Sverige ska vara drivande i EU. Utsläppen stannar inte vid landsgränserna, vilket många sagt före mig här i kväll, och det gör inte lösningarna heller.

När Sverige jobbar för kostnadseffektiva internationella klimatinsatser kan vi också sprida alla de goda exempel som finns här. Vi vill att fler ska följa efter och att fler ska få ta del av den kunskap och den tradition av innovation som finns i Sverige och Europa. Det är bra för klimatet, och det är bra för de länder där insatserna görs.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Nilsson för anförandet. Det känns viktigt att tala med ledamoten Nilsson om klimatpolitiken då det är Liberalerna som innehar klimatministerposten och därmed ansvaret på området.

Det finns många frågor att ställa när det gäller de internationella klimatkrediterna, inte minst eftersom den vikarierande klimatministern också är ansvarig för arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat under sittande regering, och Sverige har fått 100 000 fler arbetslösa. Samtidigt görs det väldigt få arbetsmarknadspolitiska insatser och satsningar på det som skulle kunna vända utvecklingen.

Näringslivet har uttryckt att klimatpolitiken är otydlig och att det försvårar möjligheten att investera för framtiden eftersom investeringarna kan bli kostsamma om de företag som inte investerar gynnas av politiken. Det blir en alternativkostnad för företagen.

Min fråga är därför: Hur kan det vara smart att investera i osäkra internationella projekt framför att investera i svenska företag som har tekniken och leder utvecklingen, precis som ledamoten Nilsson sa i talarstolen? Varför vill man inte vässa den teknikutveckling svenska företag har, undanröja den höga arbetslösheten och se till att skattemedel investeras klokt och inte utanför Sveriges gränser i projekt som inte är transparenta?

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna! Jag ser två spår, och jag ska försöka hinna svara under den tid jag har.

Jag börjar med arbetslösheten, även om det inte är fråga om just det. Men ledamoten lyfte upp det, så varför inte.

Ja, svensk arbetslöshet är hög, men vi ser en ljusning. Den sjönk i april. Vi har otroligt många långtidsarbetslösa, och vi gör verkligen mycket för att komma till rätta med det. Vi storsatsar på skolan. Vi återupprättar arbetslinjen. Vi minskar regelbördan för företag så att det ska bli enklare att expandera och anställa fler. Vi driver att det ska löna sig att gå från bidrag till jobb. Detta är jätteviktiga saker. De har inte så mycket med klimatdebatten att göra, men det är svaret på frågan.

När det gäller den andra delen, osäkra projekt utomlands och projekt i Sverige, ser jag faktiskt ingen motsättning mellan att satsa på internationellt klimatbistånd och det vi debatterar här i dag – artikel 6-projekt – och att satsa på grön omställning i Sverige. Vi kan göra både och.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Det är en motsättning, för det är ju skattemedel som inte investeras i svenska jobb och svenska företag utan i stället läggs på projekt som Riksrevisionen i dagsläget bedömer vara osäkra och icke-transparenta och som dessutom inte bedöms på en sjyst grund, eftersom flera delar av de kostnader vi ser i projekten inte mäts, såsom administrativa kostnader.

Jag vill också, en dag som denna när styrmedelsutredningen har presenterats, hänvisa till att klimatministern, som nu kommer att återinträda i rollen, många gånger har sagt att hon vill se att man sprider äggen och har flera ägg i korgen och att det är styrmedelsutredningen som ska komma med äggen. Men de ägg som styrmedelsutredningen har presenterat är väldigt lika de ägg som vi har förespråkat när det gäller till exempel elektrifiering.

Regeringen monterade ned elbonusen. De som ville investera i en ny elbil kände att konjunkturen och denna nedmontering, som inte följdes av något annat, blev en dubbelsmocka. Och nu, efter att ha pratat om de där äggen i fyra år, kommer man och säger: Det ägget vill vi ha. Men det var ju en korg med ägg, och inget av dem verkar falla ledamotens partiledare i smaken – möjligen elektrifieringen, men det hade hon ju kunnat fråga oss om redan från början. Det är bara att kopiera vår politik.

I stället har Liberalerna satt sig i knät på Sverigedemokraterna. Kanske är det där skon klämmer, för det verkar ha blivit en äggröra av styrmedelsutredningen också för Liberalerna.

Min fråga är: Vad ska ledamoten och hennes liberaler göra för att vända de utsläpp som har ökat med den här regeringen?

Herr talman! Jag har bara en reflektion innan jag går in på svaret. Det måste vara otroligt smickrande för Martin Kinnunen att sitta här och få kredd för allt som regeringen har gjort under snart fyra år. Vi har ett väldigt välfungerande samarbete där vi löser saker tillsammans, till exempel ny kärnkraft. Svaret på många av de frågor och utmaningar vi står inför är nämligen ny kärnkraft.

Ledamotens parti vacklar en hel del i om man vill ha kärnkraft eller inte. Man samlar ett regeringsunderlag som man säger sig vilja samarbeta med efter valet men som spretar åt alla möjliga håll. Det ser ut som en stjärnhimmel när man tittar på det. Det finns ju inget tydligt besked från den sidan om att säkra elektrifieringen genom ny kärnkraft.

Det är tråkigt att ledamoten inte kan svara nu, men i morse stod jag i en paneldebatt om just klimatpolitik tillsammans med en annan företrädare för Socialdemokraterna, som på en rak fråga om Socialdemokraterna vill höja reduktionsplikten och höja bensin- och dieselpriserna svarade nej. Nu blir det här en retorisk fråga, men är det så? Där blir Socialdemokraterna svaret skyldiga.

Om man nu höjer styrmedelsutredningen till skyarna, betyder det att man är beredd att öka kostnaderna för svenska hushåll genom att höja bensin- och dieselpriserna? Detta vill jag verkligen ha svar på, men det får vi ta en annan gång.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.