Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Caroline Högström (M) om Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd

Caroline Högström (M) höll ett anförande om Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd i debatten ”Protokoll 2025/26:124 Måndagen den 25 maj” den 25 maj 2026.

Fru talman! I dag fortsätter vi debatten om Moderaternas och regeringens bidragsreform. Det är en reform i tre delar: kvalificering till socialförsäkringen för nyanlända, ett bidragstak så att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete och ett aktivitetskrav för personer som har försörjningsstöd. Dessa tre delar ska ses som en helhet även om vi här i riksdagen debatterar delarna var för sig.

Syftet med reformen är tydligt: att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Under alldeles för lång tid har människor kunnat fastna i ett bidragsberoende utan tydliga förväntningar och krav, utan tillräckligt stöd och utan en tydlig väg till egen försörjning. Det är dåligt för individen, det är dåligt för barnen som växer upp i bidragsberoende och det är dåligt för hela samhället. Moderaterna accepterar inte att människor lämnas kvar i utanförskap år efter år.

Fru talman! Aktivitetskravet innebär i grunden något väldigt enkelt, nämligen att den som lever på försörjningsstöd och har arbetsförmåga ska göra vad den kan och få rätt stöd för att närma sig arbete, utbildning eller egen försörjning. Har man 100 procents arbetsförmåga ska man aktiveras på 100 procent. Har man 50 procents arbetsförmåga ska man aktiveras på 50 procent.

Kraven ska självklart anpassas efter individens faktiska förmåga och livssituation. Det är viktigt att understryka, för oppositionen har gång på gång försökt beskriva reformen som hård eller orimlig. Men det är ju precis tvärtom. Det orimliga är att lämna människor kvar i passivitet. Det orimliga är att unga människor år efter år går utan arbete, utbildning och tydliga förväntningar från samhället. Det orimliga är att barn växer upp i hem där ingen går till jobbet och där bidragsberoendet blir det normala.

Vi moderater vill att fler människor ska gå från utanförskap till innanförskap. Vi vill ta tillvara alla människors kunskap, kompetens och erfarenheter. Vi vill att fler ska få ta del av gemenskapen på en arbetsplats. Då behöver vi ge människor rätt verktyg för att gå från bidrag till arbete. Det kan handla om språkkunskaper, kompetensutveckling eller praktik. Det möjliggör vi nu genom ett aktivitetskrav.

Alla människor ska få chansen att växa till sin fulla potential. Att lämna människor i långvarigt bidragsberoende och utanförskap är inget annat än ett svek. Nu skapar vi bättre förutsättningar för människor att gå från bidrag till arbete så att inga barn tvingas ärva sina föräldrars utanförskap.

Fru talman! Aktivitetskravet bygger på både rättigheter och skyldigheter. Kommunerna blir skyldiga att erbjuda meningsfulla aktiviteter som stärker individens möjligheter att komma närmare arbetsmarknaden. Det kan handla om arbetsträning, utbildning, praktik, jobbsökande eller andra insatser. Samtidigt blir den enskilde också skyldig att delta. Det är en helt rimlig ordning.

Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät. Det ska vara ett stöd på väg tillbaka, inte en permanent lösning. Om man utan giltiga skäl väljer att inte delta i aktiviteterna ska försörjningsstödet kunna sänkas. Det är inte konstigare än att det finns krav i andra delar av våra trygghetssystem.

Fru talman! Detta är också en viktig integrationsreform. Vi vet att många människor, inte minst många utlandsfödda kvinnor, står långt ifrån arbetsmarknaden och ibland har levt många år i bidragsberoende utan kontakt med arbetslivet. Det är inte rätt. Därför är aktivitetskravet viktigt, och därför bygger vi även ut tiden i förskola och fritidshem så att fler föräldrar faktiskt kan delta i aktiviteter och ta steget mot egen försörjning. Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, delta i samhället och vara en del av gemenskapen. Det spelar roll för språkinlärningen, integrationen och barnens framtidstro.

Fru talman! Vi moderater tror på människors förmåga. Vi tror att människor växer när samhället ställer förväntningar och erbjuder stöd. Vi tror inte på att passivisera människor genom att signalera att samhället inte förväntar sig någonting. Här blir skillnaden i debatten väldigt tydlig. Socialdemokraterna och Centerpartiet säger att de är för ett aktivitetskrav men tar samtidigt varje chans de får att urvattna reformen. De säger nej till tydliga konsekvenser för kommuner som inte genomför aktivitetskravet ordentligt. De vill försvaga uppföljningen och minska kraven. Då måste man fråga sig: Hur seriöst menar de egentligen att aktivitetskravet ska vara?

Vi vet hur det ser ut i praktiken när Socialdemokraterna styr ute i kommunerna. I Växjö införde Moderaterna aktivitetskrav redan 2012. Där fanns en tydlig arbetslinje och krav på heltidsaktivering för unga. Sedan tog Socialdemokraterna över styret och monterade sakta men säkert ned arbetslinjen. En granskning som gjordes på uppdrag av kommunens revisorer visade att den socialdemokratiskt styrda förvaltningen frångått riktlinjerna om heltidsaktivering och i stället infört arbetssätt utan tydliga aktivitetskrav. Resultatet blev tydligt; andelen människor som gick från bidrag till arbete minskade. Vi kan se en liknande utveckling i exempelvis Solna. Det är ett enormt misslyckande, och det visar att det spelar roll vem som styr.

Fru talman! Det är svårt att ta Socialdemokraternas kritik på allvar när de här i kammaren säger sig stå bakom arbetslinjen men ute i kommunerna i praktiken river ned den. Det är lätt att tala varmt om arbete här i talarstolen. Det är svårare att faktiskt stå upp för krav och ansvar när besluten ska fattas lokalt. Tyvärr gör Centerpartiet samma sak. De säger att de är för arbetslinjen, men när regeringen lägger fram konkreta reformer för att stärka den väljer de ändå att urvattna den. De vill gärna tala om egenmakt och självförsörjning, men när det kommer till att faktiskt ställa krav, då tvekar de.

Fru talman! Vänsterpartiet vill inte ens ha ett aktivitetskrav. Vänstern verkar helt nöjd med att människor lämnas kvar i långvarigt bidragsberoende utan krav på aktivitet eller steg mot arbete. Det är en politik som i grunden bygger på väldigt låga förväntningar på människor. Vi moderater tycker att människor förtjänar bättre än så. Människor förtjänar möjligheten att komma i arbete, bli en del av gemenskapen och kunna försörja sig själva.

Fru talman! Arbete handlar om så mycket mer än lön. Det handlar om frihet, gemenskap, självkänsla och framtidstro. Den som går till jobbet får inte bara en inkomst. Den får kollegor, ett sammanhang och en känsla av att vara behövd. Det är därför arbetslinjen är viktig och därför aktivitetskravet är viktigt. Det handlar inte om att vara hård mot människor. Det handlar om att tro på människor tillräckligt mycket för att också ställa krav.

Fru talman! Sverige kan bättre än att acceptera ett växande utanförskap och ett permanent bidragsberoende. Med regeringens bidragsreform stärker vi arbetslinjen steg för steg. Vi gör det mer lönsamt att arbeta. Vi stärker drivkrafterna till egen försörjning. Vi tydliggör att den som kan arbeta också förväntas göra vad den kan för att komma närmare arbete. Det är bra för individen, det är bra för barnen och det är bra för Sverige. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Tack, Caroline Högström, för anförandet! Jag delade till stor del ingången i det ända tills ledamoten kom fram till sina påhitt om Centerpartiets politik. Man måste såklart resonera kring varför ledamoten vill försöka pådyvla oss i Centerpartiet en politik som vi inte står för.

Vi är väldigt tydliga med att aktivitetskrav är en viktig del i att få ut människor i arbete, och det har vi varit sedan långt innan den här propositionen kom. Arbetslinjen gäller. Att det alltid ska löna sig att arbeta är klassisk centerpolitik. Den har vi stått upp för, och den står vi upp för.

Vad kan då motivet vara, fru talman? Jo, det är klart att det handlar om att dölja regeringens och Moderaternas totala misslyckande på arbetsmarknadsområdet.

Under den här mandatperioden har antalet arbetslösa ökat med 100 000 människor. Vi har i dag EU:s tredje högsta arbetslöshet. Regeringen kallar sig borgerlig trots att politiken inte är borgerlig. Man påstår sig vara företagsvänlig trots att politiken inte är företagarvänlig. Man har inte gjort de reformer som behövs utan har tvärtom ökat den ekonomiska bördan på företagen.

Aktivitetskravet i all ära – det är viktigt, och det står vi bakom. Men den viktigaste politiken för att få människor i arbete handlar ju om att skapa goda förutsättningar för företagen. Det har Moderaterna misslyckats med under denna mandatperiod, med den tredje högsta arbetslösheten i EU och en av de allra högsta vad gäller ungdomar. Det är ett fullständigt misslyckande.

Fru talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för chansen att få utveckla min kritik mot Centerpartiet i just den här frågan!

I mina replikskiften med centerpartister brukar jag alltid välkomna er tillbaka till borgerligheten. Jag vet att vi i mångt och mycket har en gemensam syn i många av dessa frågor. Därför förvånar det mig, som jag sa i mitt anförande, att ni väljer att urvattna reformen genom att motsätta er möjligheten till sanktioner och även det som gäller tillsynen av kommuner.

Vi vet ju att när tillfälle ges brukar det socialdemokratiska ledarskapet på lokal nivå ibland vilja urvattna reformer som denna. Det vet vi ju, och jag tror att även Centerpartiet kan känna igen sig i det. Man inför inte ett aktivitetskrav fullt ut, och man hittar på en massa nya undantag. På så sätt får reformen inte den effekt som behövs.

Det här förvånar mig. Ledamoten har visserligen inte hållit sitt anförande än, men jag gissar att han även stöder den reservation Centerpartiet haft i socialutskottet. Jag menar att den kraftigt riskerar att urvattna reformen. Man blir svaret skyldig när det gäller hur man planerar att få denna effekt.

Apropå att vara företagsvänlig blir det hela lite lustigt – jag ser fram emot att se den typ av företagsvänlig politik man planerar att få igenom med Vänstern och Miljöpartiet i en eventuell regering. Jag tror att en sådan tyvärr skulle vara förödande för företagen.

Jag välkomnar i stället Centerpartiet tillbaka till borgerligheten. Där kan vi återupprätta arbetslinjen, ha en klockren företagspolitik och på allvar göra det lönsamt att både driva företag och arbeta i Sverige.

Fru talman! Jag noterar att statsministern och partiledaren för Moderaterna inte ens talar om en borgerlig regering längre utan har bytt vokabulär till ”en blågul regering” som ska träda in efter valet. Det är klart att man inte kan tala om en borgerlig regering om man ska ha med Sverigedemokraterna, som inte är ett borgerligt parti utan raka motsatsen. Det är ett helt illiberalt parti.

Jag förstår Moderaternas positionsförflyttning, även om jag tycker att den är sorglig. Jag vill, fru talman, å min sida välkomna Moderaterna tillbaka till borgerligheten, till liberalismen, till marknadsliberalismen och till en företagarvänlig politik.

Vi kan titta på det som har hänt under mandatperioden, fru talman. En av de första reformerna för företagen som Moderaterna genomförde var en höjning av arbetsgivaravgiften för ungdomar våren 2023. Det har kostat miljarder för företagen och har bidragit till ökad arbetslöshet, inte minst ökad arbetslöshet bland ungdomar.

Nu har man temporärt återinfört en sänkning av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Vi i Centerpartiet vill ha den permanent. Vi vill utvidga den till att gälla även för dem som har varit långtidsarbetslösa och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Företagen är ju de som skapar jobben. Det är de som gör att de som i dag är arbetslösa och går på bidrag kan få ett riktigt arbete.

Det är väldigt bra att det nu ställs krav på kommunen att ordna med aktiviteter, men det är viktigt att aktiviteterna inte slår ut privata företag eller blir låtsassysselsättningar. Om nu ledamoten inte har läst motionen från Centerpartiet, vilket förefaller vara fallet, bör hon göra det. Den uppföljning vi vill se av reformen handlar om att inte konkurrera ut privata företag utan om att se till att få ut människor på den riktiga arbetsmarknaden.

Fru talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för det här utbytet!

Jag kan lite krasst konstatera att den blågula regeringskonstellationen nog har betydligt större möjligheter att få igenom riktigt företagsvänlig politik än den rödgröna röran vi ser på andra sidan. Det är därför jag välkomnar Centerpartiet till borgerligheten. Det finns knappast någon borgerlighet på andra sidan. Det kan vi nog båda vara överens om.

Jag inte ska föregå ledamotens anförande, men jag ser reservationerna. Man är tydlig med att sanktionsavgifter inte är vare sig ett rimligt eller ett proportionellt verktyg och att det därför inte ska tillämpas. Man vill alltså inte ha verktyget att kunna sätta hårt mot hårt mot de kommuner som vägrar att genomföra aktivitetskravet.

Det säger ju sig självt att det är ett sätt att urvattna reformen, och det är en reservation som Centerpartiet är med på tillsammans med övriga oppositionen. Det kan innebära att man öppnar dörren för kommuner att göra något annat. Det står svart på vitt i utskottets ställningstagande, och jag tycker att det är synd.

Vi behöver säkerställa att den här reformen får effekt i hela landet. Det här skulle kunna innebära en orättvisa. Vi pratar alldeles för sällan om att reformer som förstärker drivkrafterna till arbete och ger människor nycklar att öppna dörren kan slå olika i landet. Det finns kommuner som struntar i det här och som hittar kryphål för att inte ställa krav på människor.

Jag tycker att det är synd att Centern är med och öppnar den här dörren tillsammans med Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet.

Fru talman! Kul att för första gången få ta en replik på ledamoten!

Jag har en bakgrund i företagsbranschen, på tal om att Miljöpartiet skulle vara företagarfientligt. Jag delar inte den bilden. Men jag har framför allt en bakgrund i kommunpolitiken, innan jag relativt nyligen klev in i riksdagen.

Det är något fantastiskt fint med att vara kommunpolitiker, nämligen att kommunal verksamhet ligger nära invånarna. Det är där vi väldigt lätt kan komma ut i verksamheterna och träffa dem som jobbar i praktiken. Jag har fått se fantastiska arbetssätt i kommuner – socialdemokratiskt och miljöpartistiskt styrda, by the way – där man jobbar med aktiviteter för personer med försörjningsstöd.

Jag har fortfarande mina fingrar med ute bland alla fantastiska medarbetare i socialnämnderna runt omkring i Sverige. En sak som jag har med mig då är att det just nu råder en otrolig belastning i och med alla nya propositioner, lagförslag och en ny socialtjänstlag. De är nästan överarbetade.

Till detta kommer nu ett nytt aktivitetskrav, som utökar kravspecen för vad kommuner ska göra. De säger: Snälla, kan vi inte bara få andrum? De vill väldigt gärna jobba med rätt typer av aktiviteter för dessa invånare. Ingen blir lyckligare än de när någon kan lämna ett liv med försörjningsstöd.

Det här var något vi reagerade på. Vi stöder aktivitetskravet och har inte lagt det här i en egen motion. Men vi har ställt oss bakom den här reservationen för att vi känner att regeringens misstänkliggörande av kommuner är så klassiskt. Vi tror att dialog är en bättre väg framåt. Det är det jag vill fråga ledamoten om. Vilka förutsättningar finns för dem att kunna genomföra det här i praktiken?

Fru talman! Stort tack, ledamoten Seye Larsen, för frågan och möjligheten att utveckla vårt resonemang i de här frågorna!

Ledamoten har helt rätt i att den moderatledda regeringen har ett högt reformtempo, särskilt på det förebyggande området. Den nya socialtjänstlagen är en enorm reform som förhoppningsvis gör stor skillnad runt om i landet. Det gäller även kopplingen till aktivitetskravet.

Jag tror att vi gör alla de människor som år efter år sitter fast i ett utanförskap en enorm otjänst genom att säga att vi måste steppa ned takten och stanna upp. De behöver tvärtom den här reformtakten, och de behöver reformer som siktar på att ta dem närmare arbetsmarknaden.

Det kommer en del pengar från statens sida i budgeten för 2026. Egentligen redan när Tidöavtalet skrevs i min hemstad Västerås aviserades faktiskt att ett aktivitetskrav var på gång att läggas fram.

Jag tror snarare att vi måste titta på de människor som år ut och år in är fast i bidragsberoende. Det är för dem vi gör det här, och det är dem vi måste ha i främsta rummet.

Fru talman! Jag förstår det här, och jag kommer att återkomma i mitt huvudanförande och även i nästa debatt om en bild som ibland målas upp av personer med försörjningsstöd och som är grovt felaktig.

Faktum är att vi har ett historiskt lågt antal i försörjningsstöd. Det har aldrig varit så lågt sedan mätningarna började. Och det handlar absolut inte om de stora barnfamiljer som man hela tiden pratar om, men det är en annan sak.

Sedan är arbetslösheten hög, och jag instämmer i att man inte riktigt lyckats. Men försörjningsstödet är historiskt lågt. Många kommuner jobbar redan i dag för att försöka hitta aktiviteter. Det är inte lätt.

Jag kan ta ytterligare ett exempel på något som kommer att bli väldigt svårt. Flera av de personer som jag har träffat som lever med försörjningsstöd är ibland på aktivitet och ibland inte, och det är för att de har omfattande utmaningar i sitt liv. Det kan vara en kombination av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och annat, som gör att de ibland inte mår bra och inte orkar eller inte klarar att vara med. De har fallit mellan stolarna genom hela livet. Det finns inte någon tydlig bedömning av deras faktiska arbetsförmåga. Finns den över huvud taget?

I allt detta ställs det också krav på sjukintyg. Det kommer att bli en enorm administrativ börda. Primärvården kommer att få ännu mer att jobba med, med alla sjukintyg som ska skrivas om man ska följa kraven. Vi initierade den nya socialtjänstlagen när vi satt i regering eftersom det var viktigt att jobba mer förebyggande, och det var en stor reform. Alla de handläggare jag har pratat med har knappt ens hunnit andas efter den förrän nya krav ställs.

Jag tror att viljan att jobba finns där ute. Det är därför de allra flesta kommuner faktiskt jobbar med olika typer av aktiviteter. Men de behöver få förutsättningarna och resurserna. De behöver få tid att andas. Det behöver landa, och vi behöver göra detta i dialog.

Varför ville man absolut ställa de här hårda kraven? Och så ska det vara vitesbeläggningar som kommer att leda till hårda krav hela vägen ut. Har man någon förståelse för den utmaning som socialnämnderna runt om i landet befinner sig i?

Fru talman! Tack, ledamoten, för det här replikskiftet!

Jag skulle säga att ledamoten har helt rätt i att andelen som lever på försörjningsstöd har minskat över tid. Men det som är en enorm utmaning är att tiden i försörjningsstöd har ökat markant. Utanförskapet har alltså blivit djupare för dem som fastnar där. Det är det stora samhällsproblem vi behöver bryta.

Aktivitetskravet är i mångt och mycket utformat och inspirerat av framgångsrika kommuner där man verkligen har implementerat detta fullt ut och kunnat se stor framgång. Detta är alltså inte något nytt påhitt, utan det är utformat i nära samarbete med framgångsrika kommuner.

Jag tror att vi ska ha fokus på vad detta är. Jag minns inte om ledamoten sa att det är hårt, men det var kanske det som skulle vara sammanfattningen. Jag menar tvärtom att detta görs av omtanke om människor. Vi lämnar dem faktiskt inte utanför.

Jag vill ta ett exempel. I Sundsvalls Tidning kunde vi läsa om en fembarnsmamma som just hade gått från ekonomiskt bistånd till arbete, genom stöd och aktivering. Det är detta som aktivitetskravet handlar om, att fler människor ska få göra den resan och inte lämnas åt sitt öde. Vi ska inte dra undan stöd utan tvärtom ställa krav eftersom vi bryr oss om dem.

Hon sa något viktigt, som jag tror att fler i den här kammaren behöver höra. När hon fick frågan om vad hon tyckte om bidragsreformerna sa hon: De nya villkoren får fler att vakna till. Jag tror att det kanske är det vi behöver. Fler behöver vakna till och göra den här resan – resan närmare arbete och in i en samhällsgemenskap som faktiskt inte lämnar människor efter sig.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.