Leif Nysmed (S) om Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar

Herr talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande 33, som handlar om att det ska införas ett förbud mot kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon. Enligt ett enigt utskott ska sådana utländska äktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige. Vidare ska det inte längre vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap.

Herr talman! Syftet med dessa lagändringar är att motverka hedersrelaterat förtryck, tvång och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Alla partier i riksdagen står bakom detta. Det är positivt. I Sverige står vi enade mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Herr talman! Hedersförtryck har inte någon plats i Sverige. Den socialdemokratiskt ledda regeringen initierade flera åtgärder för att stoppa hedersförtryck. Bland annat gjordes hedersförtryck till ett särskilt brott – oavsett om man är kusin eller inte. Det var ett brott.

År 2020 stärkte också den socialdemokratiskt ledda regeringen skyddet mot hedersrelaterade brott genom införandet av ett nytt brott, nämligen barnäktenskapsbrott. Samtidigt infördes även en ny särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Dessutom infördes ett utreseförbud för att skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

Det är ett styrkebesked för Sverige att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter också efter ett regeringsskifte. Jag vill ha det sagt. Enigheten som råder i riksdagen i dessa frågor är viktig.

Herr talman! Arbetet måste fortsätta, inte minst inom det familjerättsliga området. Rapporter om förtryckta och bortförda barn och kvinnor kommer alltjämt. Föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld och förtryck ska inte ha del i vårdnad eller vara boendeförälder. Umgänge ska inte heller som regel genomföras.

Vi socialdemokrater har under innevarande mandatperiod föreslagit att se över en utvidgning av när vårdnadsöverflyttning ska initieras vid våld i familjen, inklusive vid hedersrelaterat våld och förtryck, för att just skydda barn från föräldrar som ägnar sig åt hedersrelaterat våld och förtryck. Men detta har tyvärr inte vunnit stöd i civilutskottet, och Tidöpartierna har tidigare röstat emot detta. Men vi hoppas att vi alla i riksdagen framöver kommer att finna enighet även i detta.

Arbetet mot hedersrelaterat våld måste fortsätta. Vi har inte löst detta fullt ut med tidigare lagstiftning, och vi kommer inte att lösa det fullt ut med denna lagstiftning, utan det här är ett arbete som måste fortgå oavsett färg på regeringen. Vi är eniga i frågan, och vi tycker att det är viktigt att kammaren visar enighet i frågan ut mot det svenska samhället.

Herr talman! Vi socialdemokrater yrkar bifall till utskottets eniga förslag till beslut.

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för repliken.

Man kan väl diskutera vem det är som ”sätter” politiken. I opposition har vi många tillkännagivanden och ställer många interpellationer för att driva politiken framåt. Det betyder inte alltid att regeringen inte sysslar med de frågorna och tar fram förslag. Vi vet också att tillkännagivanden inte behöver tas om hand på en gång – de kan läggas i byrålådor. Det har dock uppenbarligen inte varit fallet i de frågor som Mikael Eskilandersson lyfter fram, för även den dåvarande regeringen tyckte att de frågorna är viktiga. Att man har ett tillkännagivande i riksdagen betyder inte att sittande regering inte tycker att frågan är viktig; ibland sparkar man in öppna dörrar.

Förslaget gällande kusingiften är en specifik del. Tidigare regeringar har jobbat med det bredare anslaget, precis som Morgan säger. Det finns många former av hedersförtryck. Det är svårt att bevisa huruvida vissa personer är kusiner om de kommer från utlandet, vilket gör det lätt att runda förslaget. Det var alltså kanske inte det mest prioriterade, utan det viktiga har varit att komma åt det hedersrelaterade våldet brett.

Många gånger handlar det inte om att kusiner tvingas att gifta sig med varandra. Det kan finnas andra strukturer som gör att man inte får gifta sig med varandra av kulturella skäl. Bland annat kan det vara så att familjers olika religiösa bakgrund, exempelvis muslimsk respektive kristen, hindrar en från att gifta sig med den man vill gifta sig med. Då har det ingenting med kusiner att göra. Man ska i det här landet ha rätt att gifta sig med den man älskar och vill gifta sig med.

Det finns alltså ett större perspektiv också. Men vi tycker att det här är ett viktigt steg. När förslaget nu ligger på bordet är vi inte emot det.